2016-07-11 06:00

2016-07-11 06:00

Rekordtidig algblomning i år

Debatt: Miljö

Även orenat avloppsvatten från städer och enskilda avlopp samt kväveutsläpp från transporter inom bilism och sjöfart, har helt förändrat livsmiljön för såväl fisk som andra organismer i havet, skriver Håkan Wirtén och Lennart Gladh.

Nu har Östersjöns algblomning nått den svenska kusten, vid Gotland och upp till Stockholms skärgård, för första gången i sommar. I år slår algblomningen rekord som tidigast någonsin i Sverige. Hur omfattande och långvarig den blir beror på väderläget. Algblomning är ett symptom på att havet inte är i balans; Östersjön är de facto ett av världens mest övergödda hav och de döda havsbottnarna uppgår nu till en nästan lika stor yta som två Danmark.

Det finns flera typer av blågröna alger – eller cyanobakterier som de egentligen heter – som orsakar algblomning i svenska insjöar och Östersjön. De gifter som algerna utsöndrar kan påverka såväl andning, som lever och mage. De vanligaste symptomen är illamående, kräkningar hudirritation och diarréer. Om man får i sig algvatten, t ex vid en kallsup, kan man få feber och allvarligare påverkan på lever, njurar och muskler.

De senaste hundra åren har halterna av kväve och fosfor ökat dramatiskt, vilket resulterat i de algblomningar som numera uppträder varje år i Östersjön. För Östersjön med sitt bräckta vatten och för sjöar är det fosfor som är det största problemet. Västkusten har inte samma problem på grund av salthalten i vattnet. Algblomning förekommer när havet och insjöar är övergödda. Utsläpp från jordbruket är oftast den enskilt största källan. Även orenat avloppsvatten från städer och enskilda avlopp samt kväveutsläpp från transporter inom bilism och sjöfart, har helt förändrat livsmiljön för såväl fisk som andra organismer i havet.

Tyvärr ser prognosen för fortsatt eller ökad algblomning illavarslande ut och läckaget från jordbruket runt Östersjön minskar inte i dagsläget. Vi kommer aldrig att få tillbaka Östersjön i ett naturligt tillstånd då påverkan från alla miljoner människor är enorm. Därför behöver skyndsamt kraftfulla åtgärder sättas in.

Algblomningen orsakar de växande syrefattiga och döda havsbottnarna. De döda havsbottnarna i Östersjön ligger nu på en nivå som aldrig tidigare dokumenterats och motsvarar 15 procent av hela havet, eller 80 000 kvadratkilometer, en yta som motsvarar nästan dubbla Danmark.

Situationen är illa och WWF jobbar för att Sverige skall ta ledningen i det politiska samarbetet för att förbättra Östersjöns miljö. WWF driver också konkreta projekt i samarbete med kollegor runt Östersjön för att minska näringsbelastningen från jordbruket. Ett exempel är tävlingen ”Baltic Farmer of the Year Award”, som syftar till att premiera bra jordbruk och lyfta fram goda exempel på praktiska lösningar för innovativa metoder som reducerar utsläpp i Östersjön.

Just nu pågår även projekt för att syresätta bottnar och att kemiskt binda fast fosfor på havsbotten för att minska påverkan av vår miljöskuld, men detta kan dock endast kortsiktigt och lokalt lösa problemen. Det kan aldrig långsiktigt och varaktigt lösa Östersjöns egentliga problem – vi måste minska utsläppen.

Kraftfulla beslut behövs om vi ska kunna vända utvecklingen så att algblomningen börja minska. Detta är dock avgörande om vi vill kunna behålla ett levande hav med välmående fisk och andra marina arter, rena badstränder och en levande skärgård.

Håkan Wirtén

Generalsekreterare, WWF

Lennart Gladh

Östersjöexpert, WWF

Nu har Östersjöns algblomning nått den svenska kusten, vid Gotland och upp till Stockholms skärgård, för första gången i sommar. I år slår algblomningen rekord som tidigast någonsin i Sverige. Hur omfattande och långvarig den blir beror på väderläget. Algblomning är ett symptom på att havet inte är i balans; Östersjön är de facto ett av världens mest övergödda hav och de döda havsbottnarna uppgår nu till en nästan lika stor yta som två Danmark.

Det finns flera typer av blågröna alger – eller cyanobakterier som de egentligen heter – som orsakar algblomning i svenska insjöar och Östersjön. De gifter som algerna utsöndrar kan påverka såväl andning, som lever och mage. De vanligaste symptomen är illamående, kräkningar hudirritation och diarréer. Om man får i sig algvatten, t ex vid en kallsup, kan man få feber och allvarligare påverkan på lever, njurar och muskler.

De senaste hundra åren har halterna av kväve och fosfor ökat dramatiskt, vilket resulterat i de algblomningar som numera uppträder varje år i Östersjön. För Östersjön med sitt bräckta vatten och för sjöar är det fosfor som är det största problemet. Västkusten har inte samma problem på grund av salthalten i vattnet. Algblomning förekommer när havet och insjöar är övergödda. Utsläpp från jordbruket är oftast den enskilt största källan. Även orenat avloppsvatten från städer och enskilda avlopp samt kväveutsläpp från transporter inom bilism och sjöfart, har helt förändrat livsmiljön för såväl fisk som andra organismer i havet.

Tyvärr ser prognosen för fortsatt eller ökad algblomning illavarslande ut och läckaget från jordbruket runt Östersjön minskar inte i dagsläget. Vi kommer aldrig att få tillbaka Östersjön i ett naturligt tillstånd då påverkan från alla miljoner människor är enorm. Därför behöver skyndsamt kraftfulla åtgärder sättas in.

Algblomningen orsakar de växande syrefattiga och döda havsbottnarna. De döda havsbottnarna i Östersjön ligger nu på en nivå som aldrig tidigare dokumenterats och motsvarar 15 procent av hela havet, eller 80 000 kvadratkilometer, en yta som motsvarar nästan dubbla Danmark.

Situationen är illa och WWF jobbar för att Sverige skall ta ledningen i det politiska samarbetet för att förbättra Östersjöns miljö. WWF driver också konkreta projekt i samarbete med kollegor runt Östersjön för att minska näringsbelastningen från jordbruket. Ett exempel är tävlingen ”Baltic Farmer of the Year Award”, som syftar till att premiera bra jordbruk och lyfta fram goda exempel på praktiska lösningar för innovativa metoder som reducerar utsläpp i Östersjön.

Just nu pågår även projekt för att syresätta bottnar och att kemiskt binda fast fosfor på havsbotten för att minska påverkan av vår miljöskuld, men detta kan dock endast kortsiktigt och lokalt lösa problemen. Det kan aldrig långsiktigt och varaktigt lösa Östersjöns egentliga problem – vi måste minska utsläppen.

Kraftfulla beslut behövs om vi ska kunna vända utvecklingen så att algblomningen börja minska. Detta är dock avgörande om vi vill kunna behålla ett levande hav med välmående fisk och andra marina arter, rena badstränder och en levande skärgård.

Håkan Wirtén

Generalsekreterare, WWF

Lennart Gladh

Östersjöexpert, WWF