2016-07-06 06:00

2016-07-06 06:00

Bostadssamtalen var en missad chans

Debatt: Bostadspolitik

Samtalen präglades till stor del av att allianspartierna la fram förslag som regeringen avfärdade eller urvattnade. Regeringen var helt enkelt inte beredd att göra det som krävdes, skriver Jakob Forssmed, Caroline Szyber och Peter Kullgren.

En långvarig bostadsbrist har utvecklats till en akut bostadskris i Sverige. Regeringens bristande vilja att på allvar förändra detta hänvisar oss till att via riksdagen försöka förändra förutsättningarna. Boverket har nyligen reviderat upp befolkningsprognoserna och dess konsekvenser för bostadsbehovet. Enligt boverket behöver det nu byggas 88 000 bostäder per år fram till 2020.

Bristen på bostäder begränsar människors möjlighet att flytta till jobb och utbildning. Det begränsar företags möjligheter att växa och konkurrera. Dessutom begränsar den möjligheterna att bo optimalt. För växande familjer, äldre och ungdomar.

Vi gick in i bostadssamtalen för att adressera ett akut samhällsproblem. I december efterlyste vi kristdemokrater blocköverskridande samtal som konkret adresserade den bristande rörligheten, det utestängande hyressättningssystemet och bristen på nytillkommande bostäder. När regeringen sen bjöd in till samtalen påstods också allt ligga på bordet – utom fastighetsskatten. Den ville inte regeringen röra. Men när sedan reformer diskuterades som krävde finansiering ville regeringen trots allt hellre höja fastighetsavgiften framför att avskaffa sina byggsubventioner. Subventioner som både är ineffektiva, snedvrider marknaden och som inte ens byggbolagen tycker är bra.

Samtalen präglades till stor del av att allianspartierna la fram förslag som regeringen avfärdade eller urvattnade. Regeringen var helt enkelt inte beredd att göra det som krävdes. För att ta några exempel. De ville inte respektera riksdagsmajoritetens beslutade bullerkrav och införande av modeller för hyrköp och ägarlägenheter. De ville inte korta överklagandeprocessen utöver vad som redan gjorts. De ville inte reformera systemet med riksintressen. De ville inte reformera systemet för naturreservat. De ville inte reformera strandskyddet i grunden. De ville inte tillräckligt förenkla för privatbostadsuthyrning. De ville inte skapa en tillräckligt bra utformning av flyttskatten.

Istället för skarpa förändringar som ovanstående förslagen skulle innebära har regeringen presenterat mindre förslag. Några är bra, några är urvattnade versioner av våra förslag som nu begravs i utredningar och några är av mindre betydelse. De som leder framåt kommer vi såklart att stödja i riksdagen.

Kristdemokraternas ambition var att få en bred överenskommelse som på allvar förändrade rörligheten och förutsättningarna för ökat byggande. Den ambitionen saknar tyvärr regeringen vilket är både märkligt och djupt beklagligt. Bostadsmarknaden förtjänar reformer som står i proportion till utmaningen.

Jakob Forssmed (KD)

Ekonomiskpolitisk talesperson

Caroline Szyber (KD)

Ordförande i civilutskottet och bostadspolitisk talesperson

Peter Kullgren (KD)

Kommunalråd i Karlstad och ordförande för stadsbyggnadsnämnden

En långvarig bostadsbrist har utvecklats till en akut bostadskris i Sverige. Regeringens bristande vilja att på allvar förändra detta hänvisar oss till att via riksdagen försöka förändra förutsättningarna. Boverket har nyligen reviderat upp befolkningsprognoserna och dess konsekvenser för bostadsbehovet. Enligt boverket behöver det nu byggas 88 000 bostäder per år fram till 2020.

Bristen på bostäder begränsar människors möjlighet att flytta till jobb och utbildning. Det begränsar företags möjligheter att växa och konkurrera. Dessutom begränsar den möjligheterna att bo optimalt. För växande familjer, äldre och ungdomar.

Vi gick in i bostadssamtalen för att adressera ett akut samhällsproblem. I december efterlyste vi kristdemokrater blocköverskridande samtal som konkret adresserade den bristande rörligheten, det utestängande hyressättningssystemet och bristen på nytillkommande bostäder. När regeringen sen bjöd in till samtalen påstods också allt ligga på bordet – utom fastighetsskatten. Den ville inte regeringen röra. Men när sedan reformer diskuterades som krävde finansiering ville regeringen trots allt hellre höja fastighetsavgiften framför att avskaffa sina byggsubventioner. Subventioner som både är ineffektiva, snedvrider marknaden och som inte ens byggbolagen tycker är bra.

Samtalen präglades till stor del av att allianspartierna la fram förslag som regeringen avfärdade eller urvattnade. Regeringen var helt enkelt inte beredd att göra det som krävdes. För att ta några exempel. De ville inte respektera riksdagsmajoritetens beslutade bullerkrav och införande av modeller för hyrköp och ägarlägenheter. De ville inte korta överklagandeprocessen utöver vad som redan gjorts. De ville inte reformera systemet med riksintressen. De ville inte reformera systemet för naturreservat. De ville inte reformera strandskyddet i grunden. De ville inte tillräckligt förenkla för privatbostadsuthyrning. De ville inte skapa en tillräckligt bra utformning av flyttskatten.

Istället för skarpa förändringar som ovanstående förslagen skulle innebära har regeringen presenterat mindre förslag. Några är bra, några är urvattnade versioner av våra förslag som nu begravs i utredningar och några är av mindre betydelse. De som leder framåt kommer vi såklart att stödja i riksdagen.

Kristdemokraternas ambition var att få en bred överenskommelse som på allvar förändrade rörligheten och förutsättningarna för ökat byggande. Den ambitionen saknar tyvärr regeringen vilket är både märkligt och djupt beklagligt. Bostadsmarknaden förtjänar reformer som står i proportion till utmaningen.

Jakob Forssmed (KD)

Ekonomiskpolitisk talesperson

Caroline Szyber (KD)

Ordförande i civilutskottet och bostadspolitisk talesperson

Peter Kullgren (KD)

Kommunalråd i Karlstad och ordförande för stadsbyggnadsnämnden