2016-07-05 06:00

2016-07-05 06:00

Så kan vi bygga 700 000 bostäder

Debatt: Bostadspolitik

Ska vi kunna bygga mer krävs också att regeringen inte bortser från de grundläggande faktorerna som påverkar bostadsbyggandet, det vill säga ränteläge, sysselsättning, skatter och hushållens ekonomi, skriver Ola Månsson.

Just nu pågår Almedalsveckan på Gotland. En av de frågor som uppmärksammas mest är bostäder. Det är inte så konstigt med tanke på att vi behöver bygga 700 000 nya bostäder. Men för att göra det behövs det en rad åtgärder från politikerna. Ska målet om hundratusentals nya bostäder nås är det nu hög tid att regeringen går från ord till handling.

Dagens bostadsmarknad är ett växande samhällsproblem. Bristen på bostäder försvårar för människor att hitta nytt jobb, hindrar företag från att rekrytera ny personal och tvingar studenter att tacka nej till utbildningar. Därmed försämras också förutsättningarna för svensk tillväxt och välfärd.

Nyligen presenterade bostadsminister Peter Eriksson (MP) och finansminister Magdalena Andersson (S) regeringens 22 steg för ett ökat byggande. Många av förslagen är bra och ligger i linje med vad byggföretagen har efterfrågat under en längre tid. Det gäller exempelvis ambitionen att korta plan- och bygglovsprocesser på allvar och att det nu ska ske en översyn av bullerregler och överklagarprocessen, förenkling av regelverk och underlättande av industriellt byggande. Men tyvärr saknas de övergripande reformerna som krävs för att vi verkligen ska få fart på bostadsbyggandet.

Ett stort problem med dagens bostadsmarknad är att den är allt för stel. Reavinstskatt, ränta på uppskovsbelopp, stämpelskatt och pantsättningsavgifter ger inlåsningseffekter för det ägda boendet. Beskattningen gör att incitamenten att flytta från en ägd bostad blir lågt. Ska fler unga kunna ta sig in på bostadsmarknaden måste de befintliga bostäderna användas på ett bättre sätt.

Ska vi kunna bygga mer krävs också att regeringen inte bortser från de grundläggande faktorerna som påverkar bostadsbyggandet, det vill säga ränteläge, sysselsättning, skatter och hushållens ekonomi. Att detta inte återfinns bland regeringens förslag är bekymmersamt.

Många byggföretag säger i dag att bristen på personal är ett av de största hindren för att de ska kunna bygga. Här krävs det att regeringen ser till att utbildningsplatserna i högre grad anpassas till företagens behov. Vi ser därför fram emot att höra mer om utlovade åtgärdsförslag om kompetensförsörjning till branschen under hösten.

Förutsättningarna att bygga är goda. Våra medlemmar vill gärna bygga. Men för att vi ska kunna bygga 700 000 bostäder krävs ett politiskt ansvarstagande från både regeringen och oppositionen och långsiktiga reformer som i grunden förändrar och förbättrar bostadsmarknaden i Sverige. Bara då kan målet bli verklighet.

Ola Månsson

Vd, Sveriges Byggindustrier

Just nu pågår Almedalsveckan på Gotland. En av de frågor som uppmärksammas mest är bostäder. Det är inte så konstigt med tanke på att vi behöver bygga 700 000 nya bostäder. Men för att göra det behövs det en rad åtgärder från politikerna. Ska målet om hundratusentals nya bostäder nås är det nu hög tid att regeringen går från ord till handling.

Dagens bostadsmarknad är ett växande samhällsproblem. Bristen på bostäder försvårar för människor att hitta nytt jobb, hindrar företag från att rekrytera ny personal och tvingar studenter att tacka nej till utbildningar. Därmed försämras också förutsättningarna för svensk tillväxt och välfärd.

Nyligen presenterade bostadsminister Peter Eriksson (MP) och finansminister Magdalena Andersson (S) regeringens 22 steg för ett ökat byggande. Många av förslagen är bra och ligger i linje med vad byggföretagen har efterfrågat under en längre tid. Det gäller exempelvis ambitionen att korta plan- och bygglovsprocesser på allvar och att det nu ska ske en översyn av bullerregler och överklagarprocessen, förenkling av regelverk och underlättande av industriellt byggande. Men tyvärr saknas de övergripande reformerna som krävs för att vi verkligen ska få fart på bostadsbyggandet.

Ett stort problem med dagens bostadsmarknad är att den är allt för stel. Reavinstskatt, ränta på uppskovsbelopp, stämpelskatt och pantsättningsavgifter ger inlåsningseffekter för det ägda boendet. Beskattningen gör att incitamenten att flytta från en ägd bostad blir lågt. Ska fler unga kunna ta sig in på bostadsmarknaden måste de befintliga bostäderna användas på ett bättre sätt.

Ska vi kunna bygga mer krävs också att regeringen inte bortser från de grundläggande faktorerna som påverkar bostadsbyggandet, det vill säga ränteläge, sysselsättning, skatter och hushållens ekonomi. Att detta inte återfinns bland regeringens förslag är bekymmersamt.

Många byggföretag säger i dag att bristen på personal är ett av de största hindren för att de ska kunna bygga. Här krävs det att regeringen ser till att utbildningsplatserna i högre grad anpassas till företagens behov. Vi ser därför fram emot att höra mer om utlovade åtgärdsförslag om kompetensförsörjning till branschen under hösten.

Förutsättningarna att bygga är goda. Våra medlemmar vill gärna bygga. Men för att vi ska kunna bygga 700 000 bostäder krävs ett politiskt ansvarstagande från både regeringen och oppositionen och långsiktiga reformer som i grunden förändrar och förbättrar bostadsmarknaden i Sverige. Bara då kan målet bli verklighet.

Ola Månsson

Vd, Sveriges Byggindustrier