2016-06-23 06:00

2016-06-23 06:00

Mindre svenskt inflytande i EU

Debatt: Brexit

En Brexit skulle alltså leda till färre röster på förslag som stöds av svenska politiker, vi kan alltså vänta oss ett EU som är mindre som vi vill ha det om britterna lämnar, skriver Klaas Staal och Niklas Jakobsson.

I dag den 23 juni kommer medborgarna i Storbritannien att rösta om medlemskap i den europeiska unionen. Men hur kommer Sverige och Europa att påverkas om Storbritannien går ur EU? Kommer Brexit att leda till ekonomisk och politisk katastrof eller kommer det bara leda till krusningar på ytan? Därom tvistar de lärde men det finns en annan viktig konsekvens av Brexit som är mindre känd och omdebatterad: Tillsammans med Irland, Luxemburg och Nederländerna är Sverige bland de länder som kommer att förlora mest inflytande i EU om Storbritannien går ur unionen. Det finns alltså skäl att oroa sig för att frågor som är viktiga för svenska medborgare kommer att få mindre genomslag i unionen om Storbritannien lämnar den, hur kan det komma sig?

I tre nyligen publicerade rapporter belyser Klaas Staal och medförfattare detta genom att studera de beslut som fattats i EU under de senaste åren. Ministerrådet är tillsammans med kommissionen och europaparlamentet de centrala aktörerna när det gäller beslutsfattande inom EU. För att lite förenklat beskriva hur beslut fattas i EU kan vi säga att kommissionen är den enda EU-institution som kan presentera nya förslag, parlamentet och ministerrådet får sedan ta ställning till dessa förslag. I ministerrådet ingår respektive lands minister för det diskuterade området; när frågan som diskuteras exempelvis gäller finanspolitik är varje lands finansminister representerad. Och det är just genom beslutet i ministerrådet Sveriges inflytande i EU kan påverkas mest direkt av Brexit.

Det intressanta här är i vilken grad brittiska ministrar har röstat på samma sätt som svenska ministrar har gjort. Vi har studerat detta för alla EU-länder för att ta reda på hur nära länderna står varandra i frågor som beslutas i ministerrådet. Länder som i stor grad har gemensamma intressen med Storbritannien kommer att förlora inflytande om Storbritannien går ur EU och därför inte längre är en viktig allierad i ministerrådet. Det kommer helt enkelt vara svårare att få majoritet för sina frågor om en viktig röst försvinner.

Även om britterna ofta ligger ganska långt från många länder när det gäller beslut i ministerrådet så ligger de närmast Irland, Luxemburg, Nederländerna och Sverige. Även om Sverige har en stor skara av länder som vi ligger nära när det gäller beslut i ministerrådet är Storbritannien en viktig allierad i många frågor. En Brexit skulle alltså leda till färre röster på förslag som stöds av svenska politiker, vi kan alltså vänta oss ett EU som är mindre som vi vill ha det om britterna lämnar.

Men kan vi säga något om på vilka områden Sverige skulle förlora mest inflytande? Ministerrådets möten hålls inom nio politikområden och Sverige kommer bland annat att förlora inflytande i frågor om relationer till länder utanför EU, i miljöfrågor och i utbildningsfrågor. Det finns också exempel på länder som inte alls kan förväntas förlora i inflytande av en Brexit, några exempel är Frankrike, Italien och Polen. För andra länder är situationen lite annorlunda, Finland kan exempelvis förvänta sig mer inflytande inom fiske och jordbrukspolitiken men kan istället förlora inflytande i miljöfrågor. Tyskland förlorar en viktig motpart inom finanspolitiken och vi kan därför vänta oss mer tyskt inflytande på detta område.

I ett EU utan Storbritannien kan vi alltså förvänta oss beslut som går mindre i linje med hur våra svenska ministrar röstar (oavsett partifärg), och på sikt möjligen ett EU som därför uppfyller svenska intressen i mindre utsträckning än tidigare.

Klaas Staal

Nationalekonom vid Karlstads Universitet, och Vives vid Universitetet i Leuven

Niklas Jakobsson

Nationalekonom vid Karlstads Universitet

I dag den 23 juni kommer medborgarna i Storbritannien att rösta om medlemskap i den europeiska unionen. Men hur kommer Sverige och Europa att påverkas om Storbritannien går ur EU? Kommer Brexit att leda till ekonomisk och politisk katastrof eller kommer det bara leda till krusningar på ytan? Därom tvistar de lärde men det finns en annan viktig konsekvens av Brexit som är mindre känd och omdebatterad: Tillsammans med Irland, Luxemburg och Nederländerna är Sverige bland de länder som kommer att förlora mest inflytande i EU om Storbritannien går ur unionen. Det finns alltså skäl att oroa sig för att frågor som är viktiga för svenska medborgare kommer att få mindre genomslag i unionen om Storbritannien lämnar den, hur kan det komma sig?

I tre nyligen publicerade rapporter belyser Klaas Staal och medförfattare detta genom att studera de beslut som fattats i EU under de senaste åren. Ministerrådet är tillsammans med kommissionen och europaparlamentet de centrala aktörerna när det gäller beslutsfattande inom EU. För att lite förenklat beskriva hur beslut fattas i EU kan vi säga att kommissionen är den enda EU-institution som kan presentera nya förslag, parlamentet och ministerrådet får sedan ta ställning till dessa förslag. I ministerrådet ingår respektive lands minister för det diskuterade området; när frågan som diskuteras exempelvis gäller finanspolitik är varje lands finansminister representerad. Och det är just genom beslutet i ministerrådet Sveriges inflytande i EU kan påverkas mest direkt av Brexit.

Det intressanta här är i vilken grad brittiska ministrar har röstat på samma sätt som svenska ministrar har gjort. Vi har studerat detta för alla EU-länder för att ta reda på hur nära länderna står varandra i frågor som beslutas i ministerrådet. Länder som i stor grad har gemensamma intressen med Storbritannien kommer att förlora inflytande om Storbritannien går ur EU och därför inte längre är en viktig allierad i ministerrådet. Det kommer helt enkelt vara svårare att få majoritet för sina frågor om en viktig röst försvinner.

Även om britterna ofta ligger ganska långt från många länder när det gäller beslut i ministerrådet så ligger de närmast Irland, Luxemburg, Nederländerna och Sverige. Även om Sverige har en stor skara av länder som vi ligger nära när det gäller beslut i ministerrådet är Storbritannien en viktig allierad i många frågor. En Brexit skulle alltså leda till färre röster på förslag som stöds av svenska politiker, vi kan alltså vänta oss ett EU som är mindre som vi vill ha det om britterna lämnar.

Men kan vi säga något om på vilka områden Sverige skulle förlora mest inflytande? Ministerrådets möten hålls inom nio politikområden och Sverige kommer bland annat att förlora inflytande i frågor om relationer till länder utanför EU, i miljöfrågor och i utbildningsfrågor. Det finns också exempel på länder som inte alls kan förväntas förlora i inflytande av en Brexit, några exempel är Frankrike, Italien och Polen. För andra länder är situationen lite annorlunda, Finland kan exempelvis förvänta sig mer inflytande inom fiske och jordbrukspolitiken men kan istället förlora inflytande i miljöfrågor. Tyskland förlorar en viktig motpart inom finanspolitiken och vi kan därför vänta oss mer tyskt inflytande på detta område.

I ett EU utan Storbritannien kan vi alltså förvänta oss beslut som går mindre i linje med hur våra svenska ministrar röstar (oavsett partifärg), och på sikt möjligen ett EU som därför uppfyller svenska intressen i mindre utsträckning än tidigare.

Klaas Staal

Nationalekonom vid Karlstads Universitet, och Vives vid Universitetet i Leuven

Niklas Jakobsson

Nationalekonom vid Karlstads Universitet