2016-06-20 06:00

2016-06-20 06:00

Man missar att ta bort enkla hinder

Debatt: Tillgänglighet

Att ställa krav på den organisation som tar emot medel är ett sätt att säkerställa att skattemedel inte finansierar verksamhet som exkluderar personer på grund av deras funktionsvariation, skriver Meta Wiborgh, Christina Rogestam och Jonatan Arenius.

Om kommunerna i Värmland hade följt beslut fattat av riksdagen i början av millenniet skulle samhället ha varit mer tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. Nyligen publicerade Tillgänglighetsbarometern visar att kommunerna inte genomför enkla åtgärder som kostar lite. Vi vill uppmana dem att arbeta långsiktigt med tillgänglighet, och på kort sikt med små insatser som kan göra stor skillnad för den enskilde.

Oavsett om du har en livslång funktionsnedsättning, drabbas av en skada, på ålderns höst fått svårare att ta dig fram eller är anhörig eller personlig assistent så spelar tillgänglighet stor roll i vardagen. Med detta i åtanke beslutade riksdagen år 2000 att alla så kallat enkelt avhjälpta hinder för tillgänglighet skulle vara undanröjda senast år 2010. Nu sex år senare är målet fortfarande inte nått.

I Humanas tillgänglighetsbarometer som publicerats nyligen, där 194 kommuner svarat på frågor om hur de arbetar med tillgänglighet, ser vi att många kommuner har långt att gå när det handlar om att förbättra tillgängligheten. På många håll uteblir även insatser som inte kostar.

Kommunerna har ett särskilt stort ansvar, och möjlighet, att arbeta med tillgänglighetsfrämjande åtgärder. Ett exempel på en enkel insats kommuner kan vidta utan att det innebär ökade kostnader handlar om vilka krav kommunen ställer på aktörer som tar emot bidrag för att utföra projekt eller verksamheter. Att ställa krav på den organisation som tar emot medel är ett sätt att säkerställa att skattemedel inte finansierar verksamhet som exkluderar personer på grund av deras funktionsvariation.

Tillgänglighetsbarometern visar att av de 13 kommuner som ingår i undersökningen från Värmland så uppger endast fyra att de inte genomför insatser för att driva på privata aktörer att arbeta med tillgänglighet. Det kan handla om utbildning, checklistor eller ekonomiska incitament. När vi däremot granskar om kommunerna ställer krav på tillgänglighet vid beviljande av anslag till kulturverksamhet uppger bara tre kommuner, Karlstad, Säffle och Arvika, att de alltid ställer krav. På frågan om kommunen ställer krav som rör tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning när bidrag till föreningar delas ut är det endast Karlstad som svarar ja.

En del initiativ för att få bort hinder för tillgänglighet är resurskrävande, att anpassa fastigheter är ett exempel. Andra insatser är förknippade med en liten, eller ingen kostnad alls. Dessa insatser behöver i samråd med de organisationer som företräder personer med funktionsnedsättningar och äldre identifieras och genomföras omgående.

Om alla ska få rätt till ett bra liv i praktiken behöver samhället höja ambitionerna inom tillgänglighetsområdet. Vi bidrar gärna med våra erfarenheter. Med halva mandatperioden kvar finns fortfarande möjlighet att inför nästa val visa oss väljare att det med vilja och engagemang går att göra samhället tillgängligt för alla.

Meta Wiborgh

Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft

Christina Rogestam

Ordförande, SPF Seniorerna

Jonatan Arenius

Tillgänglighetsansvarig, omsorgsföretaget Humana

Om kommunerna i Värmland hade följt beslut fattat av riksdagen i början av millenniet skulle samhället ha varit mer tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. Nyligen publicerade Tillgänglighetsbarometern visar att kommunerna inte genomför enkla åtgärder som kostar lite. Vi vill uppmana dem att arbeta långsiktigt med tillgänglighet, och på kort sikt med små insatser som kan göra stor skillnad för den enskilde.

Oavsett om du har en livslång funktionsnedsättning, drabbas av en skada, på ålderns höst fått svårare att ta dig fram eller är anhörig eller personlig assistent så spelar tillgänglighet stor roll i vardagen. Med detta i åtanke beslutade riksdagen år 2000 att alla så kallat enkelt avhjälpta hinder för tillgänglighet skulle vara undanröjda senast år 2010. Nu sex år senare är målet fortfarande inte nått.

I Humanas tillgänglighetsbarometer som publicerats nyligen, där 194 kommuner svarat på frågor om hur de arbetar med tillgänglighet, ser vi att många kommuner har långt att gå när det handlar om att förbättra tillgängligheten. På många håll uteblir även insatser som inte kostar.

Kommunerna har ett särskilt stort ansvar, och möjlighet, att arbeta med tillgänglighetsfrämjande åtgärder. Ett exempel på en enkel insats kommuner kan vidta utan att det innebär ökade kostnader handlar om vilka krav kommunen ställer på aktörer som tar emot bidrag för att utföra projekt eller verksamheter. Att ställa krav på den organisation som tar emot medel är ett sätt att säkerställa att skattemedel inte finansierar verksamhet som exkluderar personer på grund av deras funktionsvariation.

Tillgänglighetsbarometern visar att av de 13 kommuner som ingår i undersökningen från Värmland så uppger endast fyra att de inte genomför insatser för att driva på privata aktörer att arbeta med tillgänglighet. Det kan handla om utbildning, checklistor eller ekonomiska incitament. När vi däremot granskar om kommunerna ställer krav på tillgänglighet vid beviljande av anslag till kulturverksamhet uppger bara tre kommuner, Karlstad, Säffle och Arvika, att de alltid ställer krav. På frågan om kommunen ställer krav som rör tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning när bidrag till föreningar delas ut är det endast Karlstad som svarar ja.

En del initiativ för att få bort hinder för tillgänglighet är resurskrävande, att anpassa fastigheter är ett exempel. Andra insatser är förknippade med en liten, eller ingen kostnad alls. Dessa insatser behöver i samråd med de organisationer som företräder personer med funktionsnedsättningar och äldre identifieras och genomföras omgående.

Om alla ska få rätt till ett bra liv i praktiken behöver samhället höja ambitionerna inom tillgänglighetsområdet. Vi bidrar gärna med våra erfarenheter. Med halva mandatperioden kvar finns fortfarande möjlighet att inför nästa val visa oss väljare att det med vilja och engagemang går att göra samhället tillgängligt för alla.

Meta Wiborgh

Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft

Christina Rogestam

Ordförande, SPF Seniorerna

Jonatan Arenius

Tillgänglighetsansvarig, omsorgsföretaget Humana