2016-06-18 06:01

2016-06-18 06:01

Vad handlar EU-samarbetet om?

Debatt: Europa

Ett Europa utan EU är fragmenterat och svagt och öppnar dörren för extremism, ökad politisk kontroll och motsättningar mellan folk och länder, skriver Gunnar Hökmark.

Risken för att Storbritannien lämnar EU sätter fokus på vad det europeiska samarbetet handlar om. Det handlar om fred, säkerhet och en gemensam ekonomi som i dag är grundvalar för det svenska samhället. De är av en vikt som är långt större än vårt missnöje med enskilda beslut som drabbar nationella regler lika mycket som de gemensamma lagarna.

Frågan om medlemskap i EU handlar inte om vad vi tycker om olika regler eller om onödig byråkrati. Onödig byråkrati har vi där beslut fattas, oavsett om det görs på nationell eller europeisk nivå. Det gör den vare sig bättre eller sämre men ett gemensamt regelverk är mycket enklare att hantera för varje medlemsstat än 28 olika.

Debatten om EU utifrån byråkratin är därför ett skenspår. Inte för att det inte finns skäl till missnöje med den gemensamma lagstiftningen utan för att byråkrati har vi lika mycket av när det är nationella parlament som fattar besluten. De som tror att en rödgrön regering skulle avreglera och bekämpa onödig byråkrati om EU inte fanns glömmer att Sverige är i topp när det gäller egen byråkrati och tilläggsregler till den gemensamma lagstiftningen.

Europadebatten måste istället handla om skälet till att Vladimir Putin och Marine Le Pen, Jonas Sjöstedt och Jimmy Åkesson förenas i glädje om Storbritannien lämnar. Putin välkomnar ett splittrat EU som inte längre kan vidmakthålla en tydlig sanktionspolitik vad gäller Rysslands krig i Ukraina och han skulle se ökade möjligheter att dominera det nordiska området. Storbritanniens politiska, ekonomiska och militära styrka bidrar till ett Europa som kan hantera alla de olika konfliktnivåer som redan i dag är verklighet långt innan vi talar om de militära hot som Nato är till för att möta.

Le Pen skulle glädjas därför att det skulle ge en politisk agenda där extrema krafter skulle anse sig ha medvind att riva ner den öppenhet vi uppnått. Det skulle inte göra flyktingfrågan mindre men extremismen större. Flyktingsituationen kräver enorma ansträngningar i Europa och utan EU skulle de vara ännu svårare att hantera.

Självfallet skulle Frankrike kunna besluta om, till exempel sina regler för jordbruk och om åtgärder för protektionism och begränsad konkurrens, men utan en gemensam marknad skulle resultatet vara krympande handel, minskade investeringar, sjunkande konkurrenskraft och färre jobb både i Frankrike och i Sverige. Utan EU skulle vi inte kunna driva på i klimatfrågan och stå splittrade i försvaret av mänskliga rättigheter och frihandel.

Anser man att nationella skillnader ska vara politikens utgångspunkt får man motsättningar mellan länder. Det blir ett reglerat och protektionistiskt Europa. Efter den brittiska folkomröstningen måste Europa istället på nytt söka sig till en marknadsliberalisering som ger fler jobb och ökad handel.

Vi bör vara kritiska mot hur EU hanterar kampen mot byråkrati. Men det är politiska skillnader som skulle bli lika uppenbara om vi nationellt fattade de beslut som i dag är gemensamma. Den stora skillnaden ligger i att utan EU hade vi inte haft fri rörlighet över gränserna, ingen gemensam marknad för varor, tjänster, energi, telekom och transporter.

Ett Europa utan EU är fragmenterat och svagt och öppnar dörren för extremism, ökad politisk kontroll och motsättningar mellan folk och länder. EU är en del av våra samhällen som vi måste försvara och utveckla.

Gunnar Hökmark (M)

Europaparlamentariker

Risken för att Storbritannien lämnar EU sätter fokus på vad det europeiska samarbetet handlar om. Det handlar om fred, säkerhet och en gemensam ekonomi som i dag är grundvalar för det svenska samhället. De är av en vikt som är långt större än vårt missnöje med enskilda beslut som drabbar nationella regler lika mycket som de gemensamma lagarna.

Frågan om medlemskap i EU handlar inte om vad vi tycker om olika regler eller om onödig byråkrati. Onödig byråkrati har vi där beslut fattas, oavsett om det görs på nationell eller europeisk nivå. Det gör den vare sig bättre eller sämre men ett gemensamt regelverk är mycket enklare att hantera för varje medlemsstat än 28 olika.

Debatten om EU utifrån byråkratin är därför ett skenspår. Inte för att det inte finns skäl till missnöje med den gemensamma lagstiftningen utan för att byråkrati har vi lika mycket av när det är nationella parlament som fattar besluten. De som tror att en rödgrön regering skulle avreglera och bekämpa onödig byråkrati om EU inte fanns glömmer att Sverige är i topp när det gäller egen byråkrati och tilläggsregler till den gemensamma lagstiftningen.

Europadebatten måste istället handla om skälet till att Vladimir Putin och Marine Le Pen, Jonas Sjöstedt och Jimmy Åkesson förenas i glädje om Storbritannien lämnar. Putin välkomnar ett splittrat EU som inte längre kan vidmakthålla en tydlig sanktionspolitik vad gäller Rysslands krig i Ukraina och han skulle se ökade möjligheter att dominera det nordiska området. Storbritanniens politiska, ekonomiska och militära styrka bidrar till ett Europa som kan hantera alla de olika konfliktnivåer som redan i dag är verklighet långt innan vi talar om de militära hot som Nato är till för att möta.

Le Pen skulle glädjas därför att det skulle ge en politisk agenda där extrema krafter skulle anse sig ha medvind att riva ner den öppenhet vi uppnått. Det skulle inte göra flyktingfrågan mindre men extremismen större. Flyktingsituationen kräver enorma ansträngningar i Europa och utan EU skulle de vara ännu svårare att hantera.

Självfallet skulle Frankrike kunna besluta om, till exempel sina regler för jordbruk och om åtgärder för protektionism och begränsad konkurrens, men utan en gemensam marknad skulle resultatet vara krympande handel, minskade investeringar, sjunkande konkurrenskraft och färre jobb både i Frankrike och i Sverige. Utan EU skulle vi inte kunna driva på i klimatfrågan och stå splittrade i försvaret av mänskliga rättigheter och frihandel.

Anser man att nationella skillnader ska vara politikens utgångspunkt får man motsättningar mellan länder. Det blir ett reglerat och protektionistiskt Europa. Efter den brittiska folkomröstningen måste Europa istället på nytt söka sig till en marknadsliberalisering som ger fler jobb och ökad handel.

Vi bör vara kritiska mot hur EU hanterar kampen mot byråkrati. Men det är politiska skillnader som skulle bli lika uppenbara om vi nationellt fattade de beslut som i dag är gemensamma. Den stora skillnaden ligger i att utan EU hade vi inte haft fri rörlighet över gränserna, ingen gemensam marknad för varor, tjänster, energi, telekom och transporter.

Ett Europa utan EU är fragmenterat och svagt och öppnar dörren för extremism, ökad politisk kontroll och motsättningar mellan folk och länder. EU är en del av våra samhällen som vi måste försvara och utveckla.

Gunnar Hökmark (M)

Europaparlamentariker