2016-06-16 06:00

2016-06-16 06:00

Det går bra för Sverige

Debatt: Arbetsmarknad

Sverige går åt rätt håll och har i dag EU:s högsta sysselsättningsgrad. Samtidigt finns det så klart utmaningar att ta tag i, skriver Lars Mejern Larsson.

Det går bra för Sverige. Med en tillväxt på runt fyra procent är det den högsta tillväxttakten på över fyra år. Vår tillväxt ligger högst i Norden och är en av de allra högsta i Europa. Arbetslösheten minskar och sedan den S-ledda regeringen tillträdde har nästan 100 000 fler människor ett jobb att gå till. För första gången på över sju år ligger arbetslösheten på runt sju procent. Extra bra är ungdomsarbetslösheten fortsätter minska. Bara i Värmland har ungdomsarbetslösheten minskat med 13,6 procent på ett år.

Sverige går åt rätt håll och har i dag EU:s högsta sysselsättningsgrad. Samtidigt finns det så klart utmaningar att ta tag i. Fortfarande finns ett stort matchningsproblem och en allt mer tydlig tudelning på arbetsmarknaden. Allt för många i vårt län saknar en fullgjord gymnasieutbildning och har därför svårt att få ett jobb. En annan tudelning är att arbetslösheten ökar för de som är utomeuropeiskt födda.

Regeringen arbetar aktivt med att ta fram nya lösningar för att fler ska kunna få ett jobb. Det handlar bland annat om att dem som vill slutföra eller komplettera sin utbildning får möjlighet till exempelvis traineejobb eller utbildningskontrakt.

När det gäller nyanlända är det viktigt att komma ihåg att de flesta av de som kommit till Sverige under senare år är unga personer med ett långt arbetsliv framför sig. De ska ha rätt stöd för att komma i arbete. Det kan handla om Komvux, validering av utländsk utbildning och snabbspår in i bristyrken. Det finns också en grupp äldre personer med mycket kort utbildning där utbildning och matchning mot lediga jobb inte kommer att vara tillräckligt. För den här gruppen kommer det behövas jobb med mer grundläggande arbetsuppgifter, men till bra löner och villkor.

Näringsminister Mikael Damberg (S) fick i slutet av maj i uppgift att i nära dialog med facken, näringslivet och de statliga bolagen sjösätta reformer som skapar större möjlighet för alla som saknar en längre utbildning att bidra med sin kraft i Sveriges näringsliv. Efterlängtat och ett tydliggörande i att målet om lägst arbetslöshet år 2020 ska gälla alla.

Målet måste alltid vara att fler människor ska ha ett jobb att gå till. Regeringen gör i dag ett bra jobb, men det kan alltid förbättras. Det jag kan sakna är verktyg som jag själv fick vara med att utveckla under min tid på Byggnads. Där arbetade alla delar av samhället tillsammans genom byggarbetsnämnden. Nämnden var ett samarbetsorgan mellan Arbetsförmedlingen, kommunerna och byggarbetsmarknadens parter för att gemensam arbeta för behovet av vidareutbildning och planering för en jämn sysselsättning året om. På så sätt kunde matchningsproblematiken lösas genom samarbete och en gemensam vilja om en fungerande arbetsmarknad.

Likaså fanns något som kallades för länsarbetsnämnd med uppgiften att förverkliga en aktiv arbetsmarknadspolitik och som regional myndighet svara för samordning av kontakter med partsorganisationer, kommuner, andra myndigheter och organisationer. Två nämnder som samordnade och tog ansvar för att alla delar av samhället bidrog till en utveckling av arbetsmarknaden. Regeringen har gett förutsättningarna, men jag tror att det även i dag behövs mer samarbete och mer kunskap kring de lokala förutsättningarna för att vi ska kunna nå målet om fler i arbete.

Lars Mejern Larsson (S)

Riksdagsledamot

Det går bra för Sverige. Med en tillväxt på runt fyra procent är det den högsta tillväxttakten på över fyra år. Vår tillväxt ligger högst i Norden och är en av de allra högsta i Europa. Arbetslösheten minskar och sedan den S-ledda regeringen tillträdde har nästan 100 000 fler människor ett jobb att gå till. För första gången på över sju år ligger arbetslösheten på runt sju procent. Extra bra är ungdomsarbetslösheten fortsätter minska. Bara i Värmland har ungdomsarbetslösheten minskat med 13,6 procent på ett år.

Sverige går åt rätt håll och har i dag EU:s högsta sysselsättningsgrad. Samtidigt finns det så klart utmaningar att ta tag i. Fortfarande finns ett stort matchningsproblem och en allt mer tydlig tudelning på arbetsmarknaden. Allt för många i vårt län saknar en fullgjord gymnasieutbildning och har därför svårt att få ett jobb. En annan tudelning är att arbetslösheten ökar för de som är utomeuropeiskt födda.

Regeringen arbetar aktivt med att ta fram nya lösningar för att fler ska kunna få ett jobb. Det handlar bland annat om att dem som vill slutföra eller komplettera sin utbildning får möjlighet till exempelvis traineejobb eller utbildningskontrakt.

När det gäller nyanlända är det viktigt att komma ihåg att de flesta av de som kommit till Sverige under senare år är unga personer med ett långt arbetsliv framför sig. De ska ha rätt stöd för att komma i arbete. Det kan handla om Komvux, validering av utländsk utbildning och snabbspår in i bristyrken. Det finns också en grupp äldre personer med mycket kort utbildning där utbildning och matchning mot lediga jobb inte kommer att vara tillräckligt. För den här gruppen kommer det behövas jobb med mer grundläggande arbetsuppgifter, men till bra löner och villkor.

Näringsminister Mikael Damberg (S) fick i slutet av maj i uppgift att i nära dialog med facken, näringslivet och de statliga bolagen sjösätta reformer som skapar större möjlighet för alla som saknar en längre utbildning att bidra med sin kraft i Sveriges näringsliv. Efterlängtat och ett tydliggörande i att målet om lägst arbetslöshet år 2020 ska gälla alla.

Målet måste alltid vara att fler människor ska ha ett jobb att gå till. Regeringen gör i dag ett bra jobb, men det kan alltid förbättras. Det jag kan sakna är verktyg som jag själv fick vara med att utveckla under min tid på Byggnads. Där arbetade alla delar av samhället tillsammans genom byggarbetsnämnden. Nämnden var ett samarbetsorgan mellan Arbetsförmedlingen, kommunerna och byggarbetsmarknadens parter för att gemensam arbeta för behovet av vidareutbildning och planering för en jämn sysselsättning året om. På så sätt kunde matchningsproblematiken lösas genom samarbete och en gemensam vilja om en fungerande arbetsmarknad.

Likaså fanns något som kallades för länsarbetsnämnd med uppgiften att förverkliga en aktiv arbetsmarknadspolitik och som regional myndighet svara för samordning av kontakter med partsorganisationer, kommuner, andra myndigheter och organisationer. Två nämnder som samordnade och tog ansvar för att alla delar av samhället bidrog till en utveckling av arbetsmarknaden. Regeringen har gett förutsättningarna, men jag tror att det även i dag behövs mer samarbete och mer kunskap kring de lokala förutsättningarna för att vi ska kunna nå målet om fler i arbete.

Lars Mejern Larsson (S)

Riksdagsledamot