2016-06-01 06:00

2016-06-01 06:00

Är eleverna inte värda att satsas på?

Debatt: Karlstads kommun

I Karlstad har politikerna valt en väg som på sätt och vis innebär sänkt status för läraryrket. Under flera år har budgeten inte höjts för att täcka de löneökningar som lärarna har fått, skriver Ola Lindholm.

Flera undersökningar visar att läraren är väldigt betydelsefull för att elever ska lära sig och nå bra resultat. I Karlstad har vi bra lärare och bra elever. Problemet är att antalet lärare har sjunkit i förhållande till antal elever under flera år. Det innebär att lärarna inte hinner ge den respons och feedback till eleverna som de hann förut. Dagens elever får inte samma möjligheter som förr. Kvaliteten i skolan har sjunkit, resultaten har blivit sämre och sjukskrivningstalen har ökat. Arbetsmiljöverket har också påpekat att lärarna på Karlstads gymnasieskolor har hög arbetsbelastning och att de åtgärder som vidtagit inte räcker till.

På nationell nivå har det blivit en allt större förståelse för att läraryrket måste göras mer attraktivt så att vi får bra lärare till skolan. I Karlstad har politikerna valt en väg som på sätt och vis innebär sänkt status för läraryrket. Under flera år har budgeten inte höjts för att täcka de löneökningar som lärarna har fått. Det innebär att det blir färre lärare per elev för varje år som går. De lärare som får jobba kvar får fler elever, större klasser och fler undervisningstimmar. Att få en löneökning på 3 procent och en ökad arbetsbelastning på 10 procent ökar inte yrkets attraktivitet.

Att läraren har tid för formativ bedömning och att ge respons till eleverna ökar eleverna möjlighet att nå sin fulla utvecklingspotential. Antalet lärare per elev är av betydelse för den möjligheten. Vi har redan nått en nivå där lärarna har blivit tvungna att sänka ambitionsnivån bl a beroende på tidsbrist och hög arbetsbelastning. De flesta lärare vill ge sina elever hög kvalitet och att fråntas den möjligheten skapar olust, stress och en dålig psykosocial arbetsmiljö.

För att bryta den negativa utvecklingen måste första steget vara att ge en budget som täcker de löneökningar som lärarna har fått. Att spara in på budgeten för skolan drabbar elever både på privata och kommunala skolor. Om politikerna sedan är intresserade av att höja resultaten i skolan måste man se på hur andra kommuner satsar på skolan. Genomsnittet i landet för motsvarande kommuner ligger cirka 4 000 kronor högre per elev på gymnasiet. Riksgenomsnittet ligger nästan 8 000 kronor högre per elev. Har politikerna höga mål borde vi ligga högre än genomsnittet. Min avslutande fråga till politikerna i Karlstad är: Varför är inte eleverna i Karlstad värda att satsa på?

Ola Lindholm

Lärare och ombud för Lärarförbundet på Sundstagymnasiet

Flera undersökningar visar att läraren är väldigt betydelsefull för att elever ska lära sig och nå bra resultat. I Karlstad har vi bra lärare och bra elever. Problemet är att antalet lärare har sjunkit i förhållande till antal elever under flera år. Det innebär att lärarna inte hinner ge den respons och feedback till eleverna som de hann förut. Dagens elever får inte samma möjligheter som förr. Kvaliteten i skolan har sjunkit, resultaten har blivit sämre och sjukskrivningstalen har ökat. Arbetsmiljöverket har också påpekat att lärarna på Karlstads gymnasieskolor har hög arbetsbelastning och att de åtgärder som vidtagit inte räcker till.

På nationell nivå har det blivit en allt större förståelse för att läraryrket måste göras mer attraktivt så att vi får bra lärare till skolan. I Karlstad har politikerna valt en väg som på sätt och vis innebär sänkt status för läraryrket. Under flera år har budgeten inte höjts för att täcka de löneökningar som lärarna har fått. Det innebär att det blir färre lärare per elev för varje år som går. De lärare som får jobba kvar får fler elever, större klasser och fler undervisningstimmar. Att få en löneökning på 3 procent och en ökad arbetsbelastning på 10 procent ökar inte yrkets attraktivitet.

Att läraren har tid för formativ bedömning och att ge respons till eleverna ökar eleverna möjlighet att nå sin fulla utvecklingspotential. Antalet lärare per elev är av betydelse för den möjligheten. Vi har redan nått en nivå där lärarna har blivit tvungna att sänka ambitionsnivån bl a beroende på tidsbrist och hög arbetsbelastning. De flesta lärare vill ge sina elever hög kvalitet och att fråntas den möjligheten skapar olust, stress och en dålig psykosocial arbetsmiljö.

För att bryta den negativa utvecklingen måste första steget vara att ge en budget som täcker de löneökningar som lärarna har fått. Att spara in på budgeten för skolan drabbar elever både på privata och kommunala skolor. Om politikerna sedan är intresserade av att höja resultaten i skolan måste man se på hur andra kommuner satsar på skolan. Genomsnittet i landet för motsvarande kommuner ligger cirka 4 000 kronor högre per elev på gymnasiet. Riksgenomsnittet ligger nästan 8 000 kronor högre per elev. Har politikerna höga mål borde vi ligga högre än genomsnittet. Min avslutande fråga till politikerna i Karlstad är: Varför är inte eleverna i Karlstad värda att satsa på?

Ola Lindholm

Lärare och ombud för Lärarförbundet på Sundstagymnasiet