2016-05-25 06:01

2016-05-25 06:01

Äntligen jobbar vi tillsammans

Debatt: Utbildningsfrågor

Alla nya lärare ska få en bra introduktion i läraryrket, något som kanske är den viktigaste punkten för att få duktiga lärare att utvecklas och vilja stanna i yrket, skriver Gunilla Svantorp.

Mycket glädjande kom regeringen, fackförbunden och SKL häromdagen överens om fem viktiga punkter för att fortsätta arbetet kring den nationella samlingen för läraryrket. Ett initiativ som togs av statsminister Stefan Löfven (S) med syfte att ta fram reformförslag som leder till högre kunskapsresultat och fler lärare i skolan.

Inom kort tillsätter regeringen en utredare vars uppdrag är att i samarbete med parterna arbeta fram de förslag som nu behövs för att förverkliga de här fem punkterna.

1. Karriärtjänsterna behöver främja skolutveckling på en vetenskaplig grund. Det ska finnas tydliga och goda förutsättningar för uppdraget att utveckla och förbättra undervisningen.

2. Legitimations- och behörighetsreformen ska vårdas eftersom alla elever har rätt att möta kunniga, engagerade och behöriga lärare. Särskilt bra att det också lyfts fram att en tidsplan ska tas fram för hur fritidspedagoger, modersmålslärare och yrkeslärare framöver kan inkluderas i systemet.

3. Tid ska frigöras så att lärare kan vara lärare t ex genom att regeringen minskat på antalet nationella prov i grundskolan och just nu förbereder en digitalisering av de nationella proven. Även möjligheterna att anställa andra yrkeskategorier för att avlasta lärarna är viktigt.

4. Skolledare ska få bättre förutsättningar för sitt pedagogiska arbete och där ska också utredas hur förskolechefer kan bli rektorer också i lagens mening.

5. Alla nya lärare ska få en bra introduktion i läraryrket, något som kanske är den viktigaste punkten för att få duktiga lärare att utvecklas och vilja stanna i yrket.

Som riksdagsledamot får man förmånen att göra studieresor runt om i världen. Ett ställe som socialdemokraternas dåvarande ledamöter i utbildningsutskottet besökte under förra mandatperioden är Ontarioregionen i Kanada. Nu vänder vi snart tillbaka dit, denna gång med hela utbildningsutskottet, för att ta del av ännu mer kring deras lyckosamma utbildning.

Allt är definitivt inte perfekt där heller, särskilt inte kring hur de arbetar med utbildning och integration för ursprungsfolken, men de är duktiga på att få in nya kanadensare i samhället och ut i jobb och mycket i deras utbildningspolitik imponerar. Framförallt det starka fokus de hade på forskningsresultat som sedan omvandlades till praktisk handling i vartenda klassrum.

Det var också en självklarhet för varenda anställd inom utbildningssektorn att ägna undervisningsfri tid åt att förkovra sig i nya forskningsrön, att varje vecka läsa nya material med pedagogiska glasögon på och utgå från frågan ”hur kan jag använda detta i mötet med barnen och ungdomarna?” och att hela tiden samarbeta i team med ett inkluderande arbetssätt.

De hade kommit överens om några få utbildningsmål som de oavsett byte av regering höll fast vid och fokuserade på som alla kände till. Målen var att öka kunskapsresultaten, att motverka segregation och att öka förtroendet för utbildningssektorn bland allmänheten.

Om den politiska oppositionen här hemma i Sverige vill, så kan vi vara på väg åt samma håll som Kanada nu.

Gunilla Svantorp (S)

Riksdagsledamot, Årjäng

Mycket glädjande kom regeringen, fackförbunden och SKL häromdagen överens om fem viktiga punkter för att fortsätta arbetet kring den nationella samlingen för läraryrket. Ett initiativ som togs av statsminister Stefan Löfven (S) med syfte att ta fram reformförslag som leder till högre kunskapsresultat och fler lärare i skolan.

Inom kort tillsätter regeringen en utredare vars uppdrag är att i samarbete med parterna arbeta fram de förslag som nu behövs för att förverkliga de här fem punkterna.

1. Karriärtjänsterna behöver främja skolutveckling på en vetenskaplig grund. Det ska finnas tydliga och goda förutsättningar för uppdraget att utveckla och förbättra undervisningen.

2. Legitimations- och behörighetsreformen ska vårdas eftersom alla elever har rätt att möta kunniga, engagerade och behöriga lärare. Särskilt bra att det också lyfts fram att en tidsplan ska tas fram för hur fritidspedagoger, modersmålslärare och yrkeslärare framöver kan inkluderas i systemet.

3. Tid ska frigöras så att lärare kan vara lärare t ex genom att regeringen minskat på antalet nationella prov i grundskolan och just nu förbereder en digitalisering av de nationella proven. Även möjligheterna att anställa andra yrkeskategorier för att avlasta lärarna är viktigt.

4. Skolledare ska få bättre förutsättningar för sitt pedagogiska arbete och där ska också utredas hur förskolechefer kan bli rektorer också i lagens mening.

5. Alla nya lärare ska få en bra introduktion i läraryrket, något som kanske är den viktigaste punkten för att få duktiga lärare att utvecklas och vilja stanna i yrket.

Som riksdagsledamot får man förmånen att göra studieresor runt om i världen. Ett ställe som socialdemokraternas dåvarande ledamöter i utbildningsutskottet besökte under förra mandatperioden är Ontarioregionen i Kanada. Nu vänder vi snart tillbaka dit, denna gång med hela utbildningsutskottet, för att ta del av ännu mer kring deras lyckosamma utbildning.

Allt är definitivt inte perfekt där heller, särskilt inte kring hur de arbetar med utbildning och integration för ursprungsfolken, men de är duktiga på att få in nya kanadensare i samhället och ut i jobb och mycket i deras utbildningspolitik imponerar. Framförallt det starka fokus de hade på forskningsresultat som sedan omvandlades till praktisk handling i vartenda klassrum.

Det var också en självklarhet för varenda anställd inom utbildningssektorn att ägna undervisningsfri tid åt att förkovra sig i nya forskningsrön, att varje vecka läsa nya material med pedagogiska glasögon på och utgå från frågan ”hur kan jag använda detta i mötet med barnen och ungdomarna?” och att hela tiden samarbeta i team med ett inkluderande arbetssätt.

De hade kommit överens om några få utbildningsmål som de oavsett byte av regering höll fast vid och fokuserade på som alla kände till. Målen var att öka kunskapsresultaten, att motverka segregation och att öka förtroendet för utbildningssektorn bland allmänheten.

Om den politiska oppositionen här hemma i Sverige vill, så kan vi vara på väg åt samma håll som Kanada nu.

Gunilla Svantorp (S)

Riksdagsledamot, Årjäng