2016-05-21 06:00

2016-05-21 06:00

Det omvända miljonprogrammet

Debatt: Bredbandsbullerbyar

En aktiv by med engagerade medborgare, levande mötesplatser och uppkopplade arbetsplatser, med ena benet i myllan och den andra i det globala digitala samhället, skriver Aram Afsahi med flera.

Sex forskare skrev i Dagens Nyheter den 25 april att Sverige behöver ett nytt miljonprogram. För att klara vår tids stora utmaningar handlar det om att få fler att bo i städerna. Vi argumenterar för det omvända miljonprogrammet, där stadens medborgare väljer att flytta till den moderna landsbygden.

Städerna försörjs av stora landområden som brukas så att klimatgaser och biologisk enfald gynnas. Genom de fossila utsläppen har vi en gigantisk skuld till jorden som innebär att vi måste binda kol ur atmosfären ner i våra jordar. Hur kan sex sakkunniga i hållbarhet ens tänka tanken att staden är framtiden? Alla kan inte bo i staden.

Att skapa nya sammanhållna byar där arbete och boende förenas är framtiden. Vi har inte en tanke på att landsbygden ska räddas. En modern landsbygd behövs för en ny suveränitet över vår mat, för att klara klimatutmaningarna och för att åtgärda bristen på biologisk mångfald. Den extremt billiga energin har fört oss till randen av totala globala miljökatastrofer och invaggat oss i vanföreställningen att staden är norm, att det är smart att lägga ner våra lantbruk och köpa köttet från Pampas vidder.

Vi arbetar med ett ansvarsfullt jordbrukande med intakta relationer från mikroorganismerna i jorden till den som förnöjsamt tuggar i sig det välstekta fåret; relationsmat. Vi binder kol i markerna genom smarta beten, odlar mångfald genom djurens betande och utvecklar hållbara system för landbaserad odling av fisk och skaldjur. Vi producerar mat som människorna kan lita på. Mat som är god, nyttig och gör nytta.

Vi bygger hållbara samhällen med produktion av mat och energi. Det handlar om att lyfta fram alla möjligheter som delningsekonomin, digitalisering och automation skapar för landsbygdens entreprenörer. Denna är inte ”gröna vågentänkande” utan affärsmässighet och hållbar utveckling.

Bredbandsbullerbyar är vår beteckning – en aktiv by med engagerade medborgare, levande mötesplatser och uppkopplade arbetsplatser, med ena benet i myllan och den andra i det globala digitala samhället. Den handlar om att bygga miniurbana miljöer på landsbygden, med sociala kontaktytor som gör medborgarna delaktiga. Helt enkelt levande byar som det var före laga skiftet. Vi ser egnahemsrörelsen som en förebild. Vi tror på individernas engagemang i att bygga sina egna hem, inte minst vad gäller våra nya medborgare. Att äga sin bostad är ett av de främsta instegen till mentalt medborgarskap.

Vårt Nya Miljonprogram handlar om att lösa klimatkris, biologisk och mänsklig mångfald samt matsuveränitet genom att bygga på landsbygden, starta nya jordbrukarutbildningar på våra folkhögskolor och helst få till stånd ett grundavdrag på 100 000 kronor per lantbrukare som arbetar miljöproduktivt. Vi arbetar med ett medborgarperspektiv för att bygga demokrati. Engagerade medborgare med tillit till den egna inre förmågan är nödvändiga. Dessa byar blir nav för demokrati, integration och mångfald i praktiken.

Det handlar inte om visioner. Solatum, det kommunala bostadsbolaget i Sollefteå, gör en förstudie om att bygga så. I sommar genomförs en kurs på Hola Folkhögskola som handlar om hur man får ett hållbart leverne för att arbeta och bo på landet. Rörelsen rullar redan. Bredbandsbullerbyar.

Aram Afsahi

Vd, Kunskapsbolaget Integra

Urban Laurin

Fil dr i statsvetenskap

Thorsten Laxvik

Lantbrukare

Matilda Olstorpe

Docent i mikrobiologi, SLU och vd i Vega Fish

Sex forskare skrev i Dagens Nyheter den 25 april att Sverige behöver ett nytt miljonprogram. För att klara vår tids stora utmaningar handlar det om att få fler att bo i städerna. Vi argumenterar för det omvända miljonprogrammet, där stadens medborgare väljer att flytta till den moderna landsbygden.

Städerna försörjs av stora landområden som brukas så att klimatgaser och biologisk enfald gynnas. Genom de fossila utsläppen har vi en gigantisk skuld till jorden som innebär att vi måste binda kol ur atmosfären ner i våra jordar. Hur kan sex sakkunniga i hållbarhet ens tänka tanken att staden är framtiden? Alla kan inte bo i staden.

Att skapa nya sammanhållna byar där arbete och boende förenas är framtiden. Vi har inte en tanke på att landsbygden ska räddas. En modern landsbygd behövs för en ny suveränitet över vår mat, för att klara klimatutmaningarna och för att åtgärda bristen på biologisk mångfald. Den extremt billiga energin har fört oss till randen av totala globala miljökatastrofer och invaggat oss i vanföreställningen att staden är norm, att det är smart att lägga ner våra lantbruk och köpa köttet från Pampas vidder.

Vi arbetar med ett ansvarsfullt jordbrukande med intakta relationer från mikroorganismerna i jorden till den som förnöjsamt tuggar i sig det välstekta fåret; relationsmat. Vi binder kol i markerna genom smarta beten, odlar mångfald genom djurens betande och utvecklar hållbara system för landbaserad odling av fisk och skaldjur. Vi producerar mat som människorna kan lita på. Mat som är god, nyttig och gör nytta.

Vi bygger hållbara samhällen med produktion av mat och energi. Det handlar om att lyfta fram alla möjligheter som delningsekonomin, digitalisering och automation skapar för landsbygdens entreprenörer. Denna är inte ”gröna vågentänkande” utan affärsmässighet och hållbar utveckling.

Bredbandsbullerbyar är vår beteckning – en aktiv by med engagerade medborgare, levande mötesplatser och uppkopplade arbetsplatser, med ena benet i myllan och den andra i det globala digitala samhället. Den handlar om att bygga miniurbana miljöer på landsbygden, med sociala kontaktytor som gör medborgarna delaktiga. Helt enkelt levande byar som det var före laga skiftet. Vi ser egnahemsrörelsen som en förebild. Vi tror på individernas engagemang i att bygga sina egna hem, inte minst vad gäller våra nya medborgare. Att äga sin bostad är ett av de främsta instegen till mentalt medborgarskap.

Vårt Nya Miljonprogram handlar om att lösa klimatkris, biologisk och mänsklig mångfald samt matsuveränitet genom att bygga på landsbygden, starta nya jordbrukarutbildningar på våra folkhögskolor och helst få till stånd ett grundavdrag på 100 000 kronor per lantbrukare som arbetar miljöproduktivt. Vi arbetar med ett medborgarperspektiv för att bygga demokrati. Engagerade medborgare med tillit till den egna inre förmågan är nödvändiga. Dessa byar blir nav för demokrati, integration och mångfald i praktiken.

Det handlar inte om visioner. Solatum, det kommunala bostadsbolaget i Sollefteå, gör en förstudie om att bygga så. I sommar genomförs en kurs på Hola Folkhögskola som handlar om hur man får ett hållbart leverne för att arbeta och bo på landet. Rörelsen rullar redan. Bredbandsbullerbyar.

Aram Afsahi

Vd, Kunskapsbolaget Integra

Urban Laurin

Fil dr i statsvetenskap

Thorsten Laxvik

Lantbrukare

Matilda Olstorpe

Docent i mikrobiologi, SLU och vd i Vega Fish

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.