2016-05-12 06:00

2016-05-12 06:00

Ompröva inställningen till kärnkraft

Debatt: Miljöpartiet och Vänsterpartiet

Siffrorna antyder svårigheter med att globalt växla till ett helt igenom förnybart energisystem. MP och V bör därför tona ned sin kategoriska inställning till kärnkraft, skriver Anders Andersson.

I Energimyndighetens nyligen publicerade rapport Fyra framtider – energisystemet efter 2020 redovisas scenarier för hur det svenska energisystemet kan se ut 2050. Här är korta sammanfattningar av de fyra scenarierna:

Forte: Energipolitikens fokus är säker tillgång till energi till låga och stabila priser. Välfärden bygger på ekonomisk tillväxt och att det finns jobb. Använder både fossila bränslen och kärnkraft som idag. Total energianvändning är 375 TWh (375 TWh 2014) och 176 TWh el (150 TWh 2014).

Legato: Energi ses som en globalt begränsad resurs. Energipolitikens fokus är på ekologisk hållbarhet och global rättvisa. Ingen kärnkraft, lite fossilt och 70 TWh vindel. Total energianvändning är 243 TWh och 148 TWh el.

Espressivo: Energipolitiken riktar fokus mot att underlätta för egenproduktion, handel med tjänster och nya energimarknader. Använder fossil energi, lite kärnkraft, mer sol- och vindel (30 respektive 25 TWh). Total energianvändning är 323 TWh och 145 TWh el.

Vivace: Energi är en språngbräda för tillväxt på klimatets villkor. Energipolitikens fokus är klimatsmart forskning och innovation, demonstration och kommersialisering på bred front. Ingen kärnkraft, lite fossilt, mer sol- och vindel (22 respektive 50 TWh). Total energianvändning är 326 TWh och 176 TWh el.

I samtliga scenarier ökar användningen av biobränslen och elkonsumtionen är oförändrad eller högre än i dag (mellan 1997 och 2013 ökade världens elproduktion med 97 procent). Även om kärnkraft inte ingår i de två mest klimatvänliga scenarierna (Vivace och Legato) diskuteras här möjligheten att utnyttja fjärde generationens kärnreaktorer för elproduktion i främst länder som saknar förutsättningar för vind- och vattenkraft, under förutsättning att kärnbränslet definieras som hållbart. Fjärde generationens reaktorer återanvänder utbränt kärnbränsle, som utnyttjas avsevärt effektivare och vars avfall är betydligt mer kortlivat än avfallet från dagens reaktorer.

Så långt Energimyndighetens scenarier. Vänsterpartiets och Miljöpartiets visioner är mer begränsade. V beslutade nyligen att satsa på ett förnybart energisystem utan kärnkraft, sannolikt främst för att locka väljare från MP, som kategoriskt tar avstånd från alla former av kärnkraft.

Visst är det lockande att växla till ett helt förnybart energisystem i termer av sol, vind, vatten och biobränsle, men även i Sverige, som har det mesta av detta i överflöd, är det inte helt enkelt att genomföra, i synnerhet om transportsektorns fossilberoende ska ersättas med el och biobränsle. Dessutom innehåller magneter i vindgeneratorer och batterier för energilagring sällsynta metaller som både kräver gruvbrytning och kan vara svåra att återvinna.

Av världens elproduktion baserades 2013 67 procent på fossila bränslen och 10 procent på kärnenergi (Ekonomifakta). Inom EU var Sverige bäst på förnybar el med 60 procent, medan snittet i EU låg på 15 procent. Av världens totala energitillförsel 2015 utgjorde förnybar energi 9,3 procent, medan olja, naturgas och billig kol dominerade med 86 procent.

Siffrorna antyder svårigheter med att globalt växla till ett helt igenom förnybart energisystem. MP och V bör därför tona ned sin kategoriska inställning till kärnkraft och tillsammans med övriga riksdagspartier uppmuntra svensk forskning kring fjärde generationens kärnreaktorer. Därefter, framåt 2025, vet vi kanske om kärnkraft är något för det framtida energisystemet.

Anders Andersson

Lärare, Skoghall

I Energimyndighetens nyligen publicerade rapport Fyra framtider – energisystemet efter 2020 redovisas scenarier för hur det svenska energisystemet kan se ut 2050. Här är korta sammanfattningar av de fyra scenarierna:

Forte: Energipolitikens fokus är säker tillgång till energi till låga och stabila priser. Välfärden bygger på ekonomisk tillväxt och att det finns jobb. Använder både fossila bränslen och kärnkraft som idag. Total energianvändning är 375 TWh (375 TWh 2014) och 176 TWh el (150 TWh 2014).

Legato: Energi ses som en globalt begränsad resurs. Energipolitikens fokus är på ekologisk hållbarhet och global rättvisa. Ingen kärnkraft, lite fossilt och 70 TWh vindel. Total energianvändning är 243 TWh och 148 TWh el.

Espressivo: Energipolitiken riktar fokus mot att underlätta för egenproduktion, handel med tjänster och nya energimarknader. Använder fossil energi, lite kärnkraft, mer sol- och vindel (30 respektive 25 TWh). Total energianvändning är 323 TWh och 145 TWh el.

Vivace: Energi är en språngbräda för tillväxt på klimatets villkor. Energipolitikens fokus är klimatsmart forskning och innovation, demonstration och kommersialisering på bred front. Ingen kärnkraft, lite fossilt, mer sol- och vindel (22 respektive 50 TWh). Total energianvändning är 326 TWh och 176 TWh el.

I samtliga scenarier ökar användningen av biobränslen och elkonsumtionen är oförändrad eller högre än i dag (mellan 1997 och 2013 ökade världens elproduktion med 97 procent). Även om kärnkraft inte ingår i de två mest klimatvänliga scenarierna (Vivace och Legato) diskuteras här möjligheten att utnyttja fjärde generationens kärnreaktorer för elproduktion i främst länder som saknar förutsättningar för vind- och vattenkraft, under förutsättning att kärnbränslet definieras som hållbart. Fjärde generationens reaktorer återanvänder utbränt kärnbränsle, som utnyttjas avsevärt effektivare och vars avfall är betydligt mer kortlivat än avfallet från dagens reaktorer.

Så långt Energimyndighetens scenarier. Vänsterpartiets och Miljöpartiets visioner är mer begränsade. V beslutade nyligen att satsa på ett förnybart energisystem utan kärnkraft, sannolikt främst för att locka väljare från MP, som kategoriskt tar avstånd från alla former av kärnkraft.

Visst är det lockande att växla till ett helt förnybart energisystem i termer av sol, vind, vatten och biobränsle, men även i Sverige, som har det mesta av detta i överflöd, är det inte helt enkelt att genomföra, i synnerhet om transportsektorns fossilberoende ska ersättas med el och biobränsle. Dessutom innehåller magneter i vindgeneratorer och batterier för energilagring sällsynta metaller som både kräver gruvbrytning och kan vara svåra att återvinna.

Av världens elproduktion baserades 2013 67 procent på fossila bränslen och 10 procent på kärnenergi (Ekonomifakta). Inom EU var Sverige bäst på förnybar el med 60 procent, medan snittet i EU låg på 15 procent. Av världens totala energitillförsel 2015 utgjorde förnybar energi 9,3 procent, medan olja, naturgas och billig kol dominerade med 86 procent.

Siffrorna antyder svårigheter med att globalt växla till ett helt igenom förnybart energisystem. MP och V bör därför tona ned sin kategoriska inställning till kärnkraft och tillsammans med övriga riksdagspartier uppmuntra svensk forskning kring fjärde generationens kärnreaktorer. Därefter, framåt 2025, vet vi kanske om kärnkraft är något för det framtida energisystemet.

Anders Andersson

Lärare, Skoghall

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.