2016-04-30 06:00

2016-04-30 06:00

Inför serviceteam för bättre vård

Debatt: Sjukvården

Det skulle avlasta vårdpersonalen från de arbetsuppgifter som är viktiga för att omvårdnad ska fungera men som inte kräver en längre vårdutbildning – så kallad vårdnära service, skriver Emma Henriksson och Elisabeth Kihlström.

För många som arbetar inom vården är arbetssituationen i dag pressad. Sjuksköterskor och undersköterskor vill ge en mer kvalitativ vård men allt för ofta måste vårdpersonal ägna alltför mycket tid till uppgifter som inte kräver längre vårdutbildning. För att höja kvaliteten och säkerheten i vården behövs tid för att kunna se patientens vårdbehov och tid för att fatta de rätta besluten. Men också tid för att hålla i handen, trösta och stödja.

Landstinget i Värmland har påbörjat ett arbete när det gäller vårdnära service. I ett projekt på Arvika sjukhus har servicepersonal tagit över vissa arbetsuppgifter för att vårdpersonal ska få använda sin kompetens till rätt arbetsuppgifter.

Kristdemokraterna vill därför satsa på vårdserviceteam i vården. Det skulle avlasta vårdpersonalen från de arbetsuppgifter som är viktiga för att omvårdnad ska fungera men som inte kräver en längre vårdutbildning – så kallad vårdnära service. I vårt kommande budgetalternativ föreslår vi en bred satsning för att alla vårdgivare ska kunna anställa renodlad vårdservicepersonal på landets sjukhus och i primärvården. Vi avsätter 1,1 miljarder kronor i stimulansmedel vilket kan ge 6 200 nya servicetjänster.

Arbetsuppgifterna kan exempelvis handla om att servera mat och plocka undan disk efter måltider, att sköta förråd, transporter av patienter och prover mellan olika avdelningar, samt vissa administrativa uppgifter som inte kräver en lång vårdutbildning. Patienterna och vårdgivarna har mycket att vinna på att införa fler vårdservicetjänster.

Mer tid för patienter och omvårdnad. På Karolinska Sjukhuset frigjordes 800 arbetstimmar varje vecka för vårdpersonalen genom att en serviceorganisation fick ansvar för alla patienttransporter.

Uppvärdering av vårdyrkena. Uppskattningsvis 129 000 undersköterskor och 38 000 sjuksköterskor behöver rekryteras till år 2022. Genom att minska stressen och renodla yrkesrollerna blir det både mer attraktivt att söka sig till vården och att stanna kvar i yrket.

Minskad risk för infektioner. Nästan var tionde plats inom sjukhusvården upptas av en patient som vårdas för en vårdrelaterad infektion. Med servicepersonal som kan hjälpa till när akuta städbehov uppstår kan kvaliteten öka och riskerna för vårdrelaterade infektioner minska.

Mer nöjda patienter. Genom att frigöra vårdpersonalens tid kan omvårdnaden och förutsättningarna att möta patientens behov förbättras.

För Värmlands del skulle det kunna röra sig om ungefär 175 tjänster.

För att förbättra kvaliteten i vården behövs mer tid för vård. Det krävs också att vi använder resurserna på rätt sätt, att varje personalkategori gör det som de är utbildade för. Genom att anställa fler som kan arbeta med den service som är en nödvändig och viktig del av vården kan vi frigöra mer tid för omvårdnad av varje enskild patient.

Emma Henriksson (KD)

Ordförande Socialutskottet och talesperson i socialpolitiska frågor

Elisabeth Kihlström (KD)

Landstingsråd Värmland

För många som arbetar inom vården är arbetssituationen i dag pressad. Sjuksköterskor och undersköterskor vill ge en mer kvalitativ vård men allt för ofta måste vårdpersonal ägna alltför mycket tid till uppgifter som inte kräver längre vårdutbildning. För att höja kvaliteten och säkerheten i vården behövs tid för att kunna se patientens vårdbehov och tid för att fatta de rätta besluten. Men också tid för att hålla i handen, trösta och stödja.

Landstinget i Värmland har påbörjat ett arbete när det gäller vårdnära service. I ett projekt på Arvika sjukhus har servicepersonal tagit över vissa arbetsuppgifter för att vårdpersonal ska få använda sin kompetens till rätt arbetsuppgifter.

Kristdemokraterna vill därför satsa på vårdserviceteam i vården. Det skulle avlasta vårdpersonalen från de arbetsuppgifter som är viktiga för att omvårdnad ska fungera men som inte kräver en längre vårdutbildning – så kallad vårdnära service. I vårt kommande budgetalternativ föreslår vi en bred satsning för att alla vårdgivare ska kunna anställa renodlad vårdservicepersonal på landets sjukhus och i primärvården. Vi avsätter 1,1 miljarder kronor i stimulansmedel vilket kan ge 6 200 nya servicetjänster.

Arbetsuppgifterna kan exempelvis handla om att servera mat och plocka undan disk efter måltider, att sköta förråd, transporter av patienter och prover mellan olika avdelningar, samt vissa administrativa uppgifter som inte kräver en lång vårdutbildning. Patienterna och vårdgivarna har mycket att vinna på att införa fler vårdservicetjänster.

Mer tid för patienter och omvårdnad. På Karolinska Sjukhuset frigjordes 800 arbetstimmar varje vecka för vårdpersonalen genom att en serviceorganisation fick ansvar för alla patienttransporter.

Uppvärdering av vårdyrkena. Uppskattningsvis 129 000 undersköterskor och 38 000 sjuksköterskor behöver rekryteras till år 2022. Genom att minska stressen och renodla yrkesrollerna blir det både mer attraktivt att söka sig till vården och att stanna kvar i yrket.

Minskad risk för infektioner. Nästan var tionde plats inom sjukhusvården upptas av en patient som vårdas för en vårdrelaterad infektion. Med servicepersonal som kan hjälpa till när akuta städbehov uppstår kan kvaliteten öka och riskerna för vårdrelaterade infektioner minska.

Mer nöjda patienter. Genom att frigöra vårdpersonalens tid kan omvårdnaden och förutsättningarna att möta patientens behov förbättras.

För Värmlands del skulle det kunna röra sig om ungefär 175 tjänster.

För att förbättra kvaliteten i vården behövs mer tid för vård. Det krävs också att vi använder resurserna på rätt sätt, att varje personalkategori gör det som de är utbildade för. Genom att anställa fler som kan arbeta med den service som är en nödvändig och viktig del av vården kan vi frigöra mer tid för omvårdnad av varje enskild patient.

Emma Henriksson (KD)

Ordförande Socialutskottet och talesperson i socialpolitiska frågor

Elisabeth Kihlström (KD)

Landstingsråd Värmland

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.