2016-04-26 06:00

2016-04-26 06:00

Kärnkraftens dagar är räknade

Debatt: Tjernobyl 30 år efteråt

Stora satsningar på forskning om förnybar energi, prisgarantier och småskalig investeringsvilja blev en förebild för hela världen och har resulterat i att förnybar energi nu produceras långt under kostnaderna för kärnkraft, skriver Liv Jofjell.

I år är det 30 år sedan kärnkraftskatastrofen i Tjernobyl den 26 april 1986, den svåraste olyckan i kärnkraftens historia, och fem år sedan den i Fukushima den 11 mars 2011 – med långtgående konsekvenser för världens kärnkraftsindustri.

Olyckan i Tjernobyl har inte på något sätt upphört. Härdsmältan fortsätter under ett sprucket cementhölje. En ny ”sarkofag” som ska hålla i hundra år och kostar 20 miljarder kronor, byggs. EU betalar, inte av givmildhet utan av självbevarelsedrift. Ett nytt radioaktivt utsläpp från Tjernobyl skulle kunna bli förödande även för Europa. Ukraina, i ekonomisk kris och inbördeskrig, har inte råd med dessa och andra kostnader orsakade av olyckan.

Katastrofen i Fukushima i Japan var den andra ”otänkbara” kärnkraftsolyckan inom 25 år. En sannolikhet på 10 000 år var annars löftet som skulle lugna en skeptisk allmänhet under kärnkraftens uppbyggnadsskede.

Många generationer framöver kommer att betala för dessa olyckor med hälsa, pengar och förlusten av förtroende för samhället. Kostnaderna i Fukushima närmar sig 1 000 miljarder kr för de japanska skattebetalarna och än har inte ett enda mål för saneringen uppfyllts.

Samtidigt pågår det i Sverige en skendebatt om effektskatten som orsaken till att det går dåligt för kärnkraften här. Denna skatt har höjts både av alliansregeringen och av den rödgröna. Även förnybar energi beskattas och vattenkraften beskattas i dag högre än kärnkraften. Men kärnkraftens lönsamhetsproblem har andra grunder:

Det låga elpriset beräknas fortsätta att sjunka. Olyckan i Tjernobyl var den händelse som initierade starten på det som kallas Tysklands omtalade ”Energiewende”. Stora satsningar på forskning om förnybar energi, prisgarantier och småskalig investeringsvilja blev en förebild för hela världen och har resulterat i att förnybar energi nu produceras långt under kostnaderna för kärnkraft.

Höjda säkerhetskrav. De stresstester EU genomförde efter Fukushima visade att inget av Europas kärnkraftverk uppfyller de säkerhetskrav som ställs på nya reaktorer. Senast 2020 måste de ha en oberoende härdkylning, vilket kostar över 1 miljard kronor per reaktor. Därför stängs de äldsta reaktorerna med alltför kort livslängd för att denna investering ska gå ihop. De två kärnkraftsolyckorna har alltså direkt eller indirekt påverkat Sverige och läget för svensk kärnkraft i dag.

Det största problemet är dock vad som ska hända när reaktorerna slutgiltigt stänger. Under många år har Strålsäkerhetsmyndigheten velat höja avgiften till kärnavfallsfonden men fått nej av de olika regeringarna. I dag är den cirka 4 öre per kWh men skulle enligt myndigheten behöva höjas till 7-10 öre per kWh för att täcka notan för rivning, sanering och slutförvar. Naturskyddsföreningen föreslår (DN 15/2) att effektskatten fasas ut i utbyte mot kravet att kärnkraften betalar fullt ut för sina nuvarande och framtida miljökostnader och risker. En diskussion kring detta skulle kanske få debatten att gälla vad det verkligen handlar om: Vem som ska betala – elbolagen och dagens elkonsumenter eller framtidens skattebetalare.

Lördag den 23 april ordnade Värmland mot Kärnkraft, Naturskyddsföreningen m fl en manifestation på Soltorget i Karlstad under parollen: Kärnkraften avgår – dags för 100 procent förnybart. Välkommen att vara med i diskussionen.

Liv Jofjell

Föreningen Värmland mot Kärnkraft

I år är det 30 år sedan kärnkraftskatastrofen i Tjernobyl den 26 april 1986, den svåraste olyckan i kärnkraftens historia, och fem år sedan den i Fukushima den 11 mars 2011 – med långtgående konsekvenser för världens kärnkraftsindustri.

Olyckan i Tjernobyl har inte på något sätt upphört. Härdsmältan fortsätter under ett sprucket cementhölje. En ny ”sarkofag” som ska hålla i hundra år och kostar 20 miljarder kronor, byggs. EU betalar, inte av givmildhet utan av självbevarelsedrift. Ett nytt radioaktivt utsläpp från Tjernobyl skulle kunna bli förödande även för Europa. Ukraina, i ekonomisk kris och inbördeskrig, har inte råd med dessa och andra kostnader orsakade av olyckan.

Katastrofen i Fukushima i Japan var den andra ”otänkbara” kärnkraftsolyckan inom 25 år. En sannolikhet på 10 000 år var annars löftet som skulle lugna en skeptisk allmänhet under kärnkraftens uppbyggnadsskede.

Många generationer framöver kommer att betala för dessa olyckor med hälsa, pengar och förlusten av förtroende för samhället. Kostnaderna i Fukushima närmar sig 1 000 miljarder kr för de japanska skattebetalarna och än har inte ett enda mål för saneringen uppfyllts.

Samtidigt pågår det i Sverige en skendebatt om effektskatten som orsaken till att det går dåligt för kärnkraften här. Denna skatt har höjts både av alliansregeringen och av den rödgröna. Även förnybar energi beskattas och vattenkraften beskattas i dag högre än kärnkraften. Men kärnkraftens lönsamhetsproblem har andra grunder:

Det låga elpriset beräknas fortsätta att sjunka. Olyckan i Tjernobyl var den händelse som initierade starten på det som kallas Tysklands omtalade ”Energiewende”. Stora satsningar på forskning om förnybar energi, prisgarantier och småskalig investeringsvilja blev en förebild för hela världen och har resulterat i att förnybar energi nu produceras långt under kostnaderna för kärnkraft.

Höjda säkerhetskrav. De stresstester EU genomförde efter Fukushima visade att inget av Europas kärnkraftverk uppfyller de säkerhetskrav som ställs på nya reaktorer. Senast 2020 måste de ha en oberoende härdkylning, vilket kostar över 1 miljard kronor per reaktor. Därför stängs de äldsta reaktorerna med alltför kort livslängd för att denna investering ska gå ihop. De två kärnkraftsolyckorna har alltså direkt eller indirekt påverkat Sverige och läget för svensk kärnkraft i dag.

Det största problemet är dock vad som ska hända när reaktorerna slutgiltigt stänger. Under många år har Strålsäkerhetsmyndigheten velat höja avgiften till kärnavfallsfonden men fått nej av de olika regeringarna. I dag är den cirka 4 öre per kWh men skulle enligt myndigheten behöva höjas till 7-10 öre per kWh för att täcka notan för rivning, sanering och slutförvar. Naturskyddsföreningen föreslår (DN 15/2) att effektskatten fasas ut i utbyte mot kravet att kärnkraften betalar fullt ut för sina nuvarande och framtida miljökostnader och risker. En diskussion kring detta skulle kanske få debatten att gälla vad det verkligen handlar om: Vem som ska betala – elbolagen och dagens elkonsumenter eller framtidens skattebetalare.

Lördag den 23 april ordnade Värmland mot Kärnkraft, Naturskyddsföreningen m fl en manifestation på Soltorget i Karlstad under parollen: Kärnkraften avgår – dags för 100 procent förnybart. Välkommen att vara med i diskussionen.

Liv Jofjell

Föreningen Värmland mot Kärnkraft