2016-04-07 06:00

2016-04-07 06:00

Det satsas för lite på Vänern

Debatt: Innanhav

Vi vill nu verka för att utveckla vårt innanhav och öka möjligheterna till miljövänliga sjötransporter och överföra landsvägstransporterna till sjön, skriver Kenth Carlsson, Jonny Mattsson och Dan Kihlström.

Vänern är en viktig resurs för dricksvatten, sjötransporter, industri, fiske, båttrafik, skärgårdsliv och rekreation. Vad avser investeringar har Vänern tyvärr hamnat i ”bakvattnet”. Kristdemokraterna i Värmland önskar en vidgad värmländsk och nationell debatt om Vänerns möjligheter och utveckling. Landshövdingen och Regionrådet skriver också nyligen att statliga satsningar nu måste ske utanför de tre överhettade storstadsområdena!

De stora infrastrukturprojekten avlöser varandra i storstadsregionerna. Vi redovisar nedan investeringar för cirka 250 miljarder kronor. Det senaste är en ny tunnelbana för 19,5 miljarder i Stockholm.

Norra Sverige: Bottniabanan 19,5, Sundsvallsbron 4,6, summa 24 miljarder.

Stockholm: Södra Länken 5,5; Årsta bron 1,5; Citybanan 16,9; Norra länken 15; Förbifart Stockholm 31,5; Ny tunnelbana 19,5; summa 90 miljarder.

Östra Sverige: Ostlänken 30 miljarder

Södra Sverige: Öresundsbron 25; Citytunneln 9,5; Hallandsåstunneln 10; summa 45 miljarder

Västra Sverige: Västlänken 20; motorväg Uddevalla-?; dubbelspår Göteborg-Trollhättan ?; summa minst 50 miljarder.

Vad satsas på Vänern? Ja, egentligen ingenting! Vi vill nu verka för att utveckla vårt innanhav och öka möjligheterna till miljövänliga sjötransporter och överföra landsvägstransporterna till sjön samt verka för utveckling av industri, turism och båtliv, fiske och skärgårdsliv.

Vi upplever det nu som stiltje i frågan om slussarna i Trollhättan. Dessa är enligt Trafikverket uttjänta omkring 2030. De kostar cirka 4 miljarder att ersättas. Vart tog frågan om en kanal eller tunnel från Vänern till Västerhavet vägen? Projektet skulle säkra Götaälvdalen från ras, utgöra ett översvämningsskydd för hundratusentals Vänernära boende och stödja sjöfarten till kostnaden 8-10 miljarder.

Klarar vi inte att framtidssäkra vårt innanhav och städerna runt omkring till förhållandevis låga kostnader? Varför förbises den enorma miljönytta som en satsning på Vänern skulle kunna vara? Är detta ett bevis på att det politiska intresset har övergivit landsbygden och enbart centrerats till våra tre storstadsregioner?

Vilken regering kan ta ansvar för att inte i tid säkra boendet vid och sjöfarten på Vänern. Det sista lastfartyget på Vänern går omkring år 2030 om ingenting görs! Det är därför mycket hög tid att över block- och partigränser snabbehandla och besluta om infrastrukturmiljarder till Vänern.

Den fråga gällande sjöfarten på Vänern och på Göta Älv som har varit högst på agenda under senare år är att göteborgarna tänker bygga en låg bro som ersättning för den gamla Hisingsbron. Den nya ska kunna höjas på bestämda tider när ett fartyg ska passera. Hur ska det fungera i praktiken när systemen för järnväg och broar är så känsliga att en brand i ett teknikhus i Göteborg effektivt hindrade Vänersjöfarten i en hel vecka beroende på att en järnvägsbro inte gick att öppna.

Översvämningsrisken är överhängande för Karlstad. Hur blir det när vi nästa gång får lika högt vattenstånd i Vänern som år 2000. Då var det 10 centimeter kvar till kajkanten i Inre hamn innan vattenmassorna hade runnit över och översvämmat stora delar av centrum. Går det nästa gång att tappa av tillräckligt i Göta Älv med den rasrisk detta kan innebära, eller får bebyggelsen runt Vänern och i Arvika åter betala ett alldeles för högt pris?

Vi kristdemokrater vill visa att det inte bara är de mjuka värdena som familj, vård och omsorg som vi vill värna utan även miljön och den viktiga resursen Vänern.

För Kristdemokraterna i Värmland

Kenth Carlsson

Hammarö

Jonny Mattsson

Karlstad

Dan Kihlström

Karlstad

Vänern är en viktig resurs för dricksvatten, sjötransporter, industri, fiske, båttrafik, skärgårdsliv och rekreation. Vad avser investeringar har Vänern tyvärr hamnat i ”bakvattnet”. Kristdemokraterna i Värmland önskar en vidgad värmländsk och nationell debatt om Vänerns möjligheter och utveckling. Landshövdingen och Regionrådet skriver också nyligen att statliga satsningar nu måste ske utanför de tre överhettade storstadsområdena!

De stora infrastrukturprojekten avlöser varandra i storstadsregionerna. Vi redovisar nedan investeringar för cirka 250 miljarder kronor. Det senaste är en ny tunnelbana för 19,5 miljarder i Stockholm.

Norra Sverige: Bottniabanan 19,5, Sundsvallsbron 4,6, summa 24 miljarder.

Stockholm: Södra Länken 5,5; Årsta bron 1,5; Citybanan 16,9; Norra länken 15; Förbifart Stockholm 31,5; Ny tunnelbana 19,5; summa 90 miljarder.

Östra Sverige: Ostlänken 30 miljarder

Södra Sverige: Öresundsbron 25; Citytunneln 9,5; Hallandsåstunneln 10; summa 45 miljarder

Västra Sverige: Västlänken 20; motorväg Uddevalla-?; dubbelspår Göteborg-Trollhättan ?; summa minst 50 miljarder.

Vad satsas på Vänern? Ja, egentligen ingenting! Vi vill nu verka för att utveckla vårt innanhav och öka möjligheterna till miljövänliga sjötransporter och överföra landsvägstransporterna till sjön samt verka för utveckling av industri, turism och båtliv, fiske och skärgårdsliv.

Vi upplever det nu som stiltje i frågan om slussarna i Trollhättan. Dessa är enligt Trafikverket uttjänta omkring 2030. De kostar cirka 4 miljarder att ersättas. Vart tog frågan om en kanal eller tunnel från Vänern till Västerhavet vägen? Projektet skulle säkra Götaälvdalen från ras, utgöra ett översvämningsskydd för hundratusentals Vänernära boende och stödja sjöfarten till kostnaden 8-10 miljarder.

Klarar vi inte att framtidssäkra vårt innanhav och städerna runt omkring till förhållandevis låga kostnader? Varför förbises den enorma miljönytta som en satsning på Vänern skulle kunna vara? Är detta ett bevis på att det politiska intresset har övergivit landsbygden och enbart centrerats till våra tre storstadsregioner?

Vilken regering kan ta ansvar för att inte i tid säkra boendet vid och sjöfarten på Vänern. Det sista lastfartyget på Vänern går omkring år 2030 om ingenting görs! Det är därför mycket hög tid att över block- och partigränser snabbehandla och besluta om infrastrukturmiljarder till Vänern.

Den fråga gällande sjöfarten på Vänern och på Göta Älv som har varit högst på agenda under senare år är att göteborgarna tänker bygga en låg bro som ersättning för den gamla Hisingsbron. Den nya ska kunna höjas på bestämda tider när ett fartyg ska passera. Hur ska det fungera i praktiken när systemen för järnväg och broar är så känsliga att en brand i ett teknikhus i Göteborg effektivt hindrade Vänersjöfarten i en hel vecka beroende på att en järnvägsbro inte gick att öppna.

Översvämningsrisken är överhängande för Karlstad. Hur blir det när vi nästa gång får lika högt vattenstånd i Vänern som år 2000. Då var det 10 centimeter kvar till kajkanten i Inre hamn innan vattenmassorna hade runnit över och översvämmat stora delar av centrum. Går det nästa gång att tappa av tillräckligt i Göta Älv med den rasrisk detta kan innebära, eller får bebyggelsen runt Vänern och i Arvika åter betala ett alldeles för högt pris?

Vi kristdemokrater vill visa att det inte bara är de mjuka värdena som familj, vård och omsorg som vi vill värna utan även miljön och den viktiga resursen Vänern.

För Kristdemokraterna i Värmland

Kenth Carlsson

Hammarö

Jonny Mattsson

Karlstad

Dan Kihlström

Karlstad