2016-04-01 06:01

2016-04-01 06:01

Okunnighet om betongens påverkan

Debatt: Klimatet

I dag finns det dock inte något vetenskapligt stöd för att ett byggmaterial generellt är bättre ur klimatsynpunkt än andra material, skriver Malin Löfsjögård.

Tolv av 16 kommuner i Värmland har underskott på bostäder. Under 2016 beräknar länsstyrelsen i Värmland med att ytterligare bostäder ska börja byggas i många av kommunerna. Allt talar för att behovet av bostäder kommer att öka och sett till hela Sverige är behovet av nya bostäder gigantiskt. Boverket bedömer att över 700 000 bostäder behöver byggas fram till 2025.

En av de största utmaningarna då det gäller framtidens bostadsbyggande är att bygga långsiktigt, hållbart och klimatsmart. Att skapa ett boende som håller övertid och som är säkert och robust och som klarar av såväl bränder som framtida klimatsvägningar ställer stora krav på byggandet, och goda kunskaper vad som egentligen är ett hållbart byggande.

Merparten av bostäderna i Värmland är byggda i betongstomme. Betong är ett robust och långsiktigt hållbart material med lång livslängd och litet drift och underhållsbehov. Betong brinner inte, möglar inte och kan återvinnas till hundra procent.

Dock kan jag konstatera att det med jämna mellanrum dyker upp osakliga och direkt felaktiga påståenden och dåligt underbyggda miljöargument för att minska användningen av betong. Senast var det ett politikerförslag om att man i Arvika kommun på grund av miljöskäl ska prioritera trä som byggmaterial. Andra kommuner i Värmland – till exempel Sunne kommun – har till och med gått så långt att man beslutat om att prioritera trä som byggmaterial i kommunen. Nyligen gick också landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) ut och förordade trä som byggmaterial i Sverige och hävdade att det främsta skälet till detta skulle vara att det är bra för klimatet och miljön.

Det vanligaste argumentet för detta är att man hänvisar till stora mängder koldioxidutsläpp i samband med produktionen av betong och cement. Betong- och cementindustrin lägger i dag ett stort fokus på att minska miljöpåverkan och koldioxidutsläppen. Utsläppen från cement- och betongtillverkningen har med hjälp av process- och produktutveckling minskat med mer än 20 procent de senaste 20 åren, och ännu större är minskningen om man ser på det cement som specifikt används vid husbyggnad. Visionen är inga utsläpp av koldioxid under betongens livslängd.

I dag finns det dock inte något vetenskapligt stöd för att ett byggmaterial generellt är bättre ur klimatsynpunkt än andra material. Tvärtom visar studier att det är egenskaper och faktorer i det specifika projektet som avgör

Koldioxidutsläppen är inte den enda miljöfaktorn som behöver beaktas då det handlar om att bygga långsiktigt och hållbart. Sverige har 16 nationella miljömål och det är viktigt med ett livscykelperspektiv för att på allvar arbeta med miljö- och klimatfrågan och i det arbetet inkludera så många av miljömålen som är möjligt. Då räcker det inte att bara fokusera på själva utsläppsfrågan och vi behöver bygga för långa livslängder på minst hundra år. Det vi bygger i dag måste också klara framtidens klimat med klimatförändringar, klimatförändringar som med all sannolikhet kommer att påverka de byggnadsfysiska egenskaperna – och beständigheten hos de så kallade klimatskalen.

Jag är övertygad om att merparten av att kommunerna i Värmland och dess företrädare är mycket, mycket medvetna om behovet av att bygga nya bostäder. Inte minst för att också i framtiden kunna behålla och öka befolkningen och tillväxten. Jag är också övertygad om att man önskar ett bostadsbyggande som är både långsiktigt hållbart och klimatsmart.

För att detta ska vara möjligt så måste politiker skapa bästa möjliga förutsättningar för byggande av hållbara bostäder. Detta gör man inte genom att på felaktiga grunder väljer att prioritera ett visst byggmaterial.

Malin Löfsjögård

Vd, Svensk Betong och adjungerad professor, KTH

Tolv av 16 kommuner i Värmland har underskott på bostäder. Under 2016 beräknar länsstyrelsen i Värmland med att ytterligare bostäder ska börja byggas i många av kommunerna. Allt talar för att behovet av bostäder kommer att öka och sett till hela Sverige är behovet av nya bostäder gigantiskt. Boverket bedömer att över 700 000 bostäder behöver byggas fram till 2025.

En av de största utmaningarna då det gäller framtidens bostadsbyggande är att bygga långsiktigt, hållbart och klimatsmart. Att skapa ett boende som håller övertid och som är säkert och robust och som klarar av såväl bränder som framtida klimatsvägningar ställer stora krav på byggandet, och goda kunskaper vad som egentligen är ett hållbart byggande.

Merparten av bostäderna i Värmland är byggda i betongstomme. Betong är ett robust och långsiktigt hållbart material med lång livslängd och litet drift och underhållsbehov. Betong brinner inte, möglar inte och kan återvinnas till hundra procent.

Dock kan jag konstatera att det med jämna mellanrum dyker upp osakliga och direkt felaktiga påståenden och dåligt underbyggda miljöargument för att minska användningen av betong. Senast var det ett politikerförslag om att man i Arvika kommun på grund av miljöskäl ska prioritera trä som byggmaterial. Andra kommuner i Värmland – till exempel Sunne kommun – har till och med gått så långt att man beslutat om att prioritera trä som byggmaterial i kommunen. Nyligen gick också landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) ut och förordade trä som byggmaterial i Sverige och hävdade att det främsta skälet till detta skulle vara att det är bra för klimatet och miljön.

Det vanligaste argumentet för detta är att man hänvisar till stora mängder koldioxidutsläpp i samband med produktionen av betong och cement. Betong- och cementindustrin lägger i dag ett stort fokus på att minska miljöpåverkan och koldioxidutsläppen. Utsläppen från cement- och betongtillverkningen har med hjälp av process- och produktutveckling minskat med mer än 20 procent de senaste 20 åren, och ännu större är minskningen om man ser på det cement som specifikt används vid husbyggnad. Visionen är inga utsläpp av koldioxid under betongens livslängd.

I dag finns det dock inte något vetenskapligt stöd för att ett byggmaterial generellt är bättre ur klimatsynpunkt än andra material. Tvärtom visar studier att det är egenskaper och faktorer i det specifika projektet som avgör

Koldioxidutsläppen är inte den enda miljöfaktorn som behöver beaktas då det handlar om att bygga långsiktigt och hållbart. Sverige har 16 nationella miljömål och det är viktigt med ett livscykelperspektiv för att på allvar arbeta med miljö- och klimatfrågan och i det arbetet inkludera så många av miljömålen som är möjligt. Då räcker det inte att bara fokusera på själva utsläppsfrågan och vi behöver bygga för långa livslängder på minst hundra år. Det vi bygger i dag måste också klara framtidens klimat med klimatförändringar, klimatförändringar som med all sannolikhet kommer att påverka de byggnadsfysiska egenskaperna – och beständigheten hos de så kallade klimatskalen.

Jag är övertygad om att merparten av att kommunerna i Värmland och dess företrädare är mycket, mycket medvetna om behovet av att bygga nya bostäder. Inte minst för att också i framtiden kunna behålla och öka befolkningen och tillväxten. Jag är också övertygad om att man önskar ett bostadsbyggande som är både långsiktigt hållbart och klimatsmart.

För att detta ska vara möjligt så måste politiker skapa bästa möjliga förutsättningar för byggande av hållbara bostäder. Detta gör man inte genom att på felaktiga grunder väljer att prioritera ett visst byggmaterial.

Malin Löfsjögård

Vd, Svensk Betong och adjungerad professor, KTH

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.