2016-03-31 06:00

2016-03-31 06:00

Ingångslöner på utanförskapets bekostnad

Debatt: Arbetsmarknad

När debatten om lägre ingångslöner blivit aktuell är det tydligt hur prestige går före verklighet hos vänstern, skriver Dan-Aria Sucuri.

Sverige är det landet i EU med högst ingångslöner. Möjligen kan detta tolkas som något positivt, men verkligheten är att höga ingångslöner har en negativ påverkan över de grupper som står allra längst från arbetsmarknaden. När trösklarna är för höga hindras företag från att våga investera i ny arbetskraft. Samtidigt står vi inför den största flyktingströmmen genom tiderna. Oavsett hur man förhåller sig till detta faktum kommer människor fortsatt söka sig till Sverige och en del av dem kommer stanna. Därför är det viktigt att vi inte enbart talar om migration men också integration.

Det tar upp till sju år för nyanlända att få jobb i Sverige. Det är inte hållbart för vare sig staten, integrationen, eller individen i fråga. Ett förstajobb är inte enbart en fot in på arbetsmarknaden, det är också en inkörsport in i det svenska samhället. Därför är det viktigt att vi har en arbetsmarknad som kan och vågar anställa nya människor -motsatsen till vad vi har i Sverige. Ett läge som resulterat till att vi är ett av de sämre länderna i OECD på att få utrikesfödda i jobb. För att vända denna trend måste den svenska modellen förnyas. Införandet av sänkta ingångslöner är en konkret åtgärd som skulle leda till fler får ett första jobb.

OECD, IMF, Konjunkturinstitutet och EU-kommissionen är några av de institut som menar att lägre ingångslöner skulle se till att fler, speciellt de som står längst från arbetsmarknaden skulle få en anställning. Dessa rekommendationer finner dock motstånd av vänstern med LO i spetsen. Argumenten mot lägre ingångslöner brukar vara samma och är verklighetsfrånvända. Arbetarnas löner ska inte sänkas till förmån för att få fler in i arbete. Samtidigt kan ett system med lägre ingångslöner leda till lönedumpning, menar LO.

Först och främst föreslås det ingen lönesänkning för de som redan arbetar, en lägre ingångslön appliceras enbart till dem som är utan jobb. För det andra; risken för lönedumpning. Ett klassiskt argument som användes av byggnads och (S) i syfte att hindra EU-medborgare till att ta sig till Sverige för att arbeta inom främst byggbranschen. En lönedumpning har inte synts till och reallönerna inom byggbranschen har ökat. Dessutom har länder med lägre ingångslöner ett betydligt mindre sysselsättningsgap mellan inrikes och utrikesfödda.

Ändå väljer regeringen att ignorera dessa rekommendationer och gå LO:s ärende istället. Några egna förslag på hur utanförskapet ska minskas och få fler nyanlända i jobb syns inte till. En invandrare förväntas gå en vuxenutbildning för att sedan kunna söka jobb. Det finns akademiker bland flyktingar som skulle via praktik och språkkurser få jobb, men de är en liten grupp i jämfört med antalet lågutbildade människor som kommer hit från exempelvis Syrien.

Det är orimligt att förvänta sig att vuxna lågutbildade migranter ska läsa in grundskola, gymnasium och alternativt en utbildning efter det innan de kan konkurera på arbetsmarknaden. Det vore bra om det också skapades förutsättningar för enkla jobb, för att så få fler människor in i det svenska samhället, samt som resurserna till välfärden ökar.

De som kommer till Sverige måste också tillåtas komma in på arbetsmarknaden även om lönen är lägre till en början. För ett jobb är alltid bättre än bidrag och utanförskap. Som (S) brukar säga – alla ska med.

Dan-Aria Sucuri

Liberalerna

Sverige är det landet i EU med högst ingångslöner. Möjligen kan detta tolkas som något positivt, men verkligheten är att höga ingångslöner har en negativ påverkan över de grupper som står allra längst från arbetsmarknaden. När trösklarna är för höga hindras företag från att våga investera i ny arbetskraft. Samtidigt står vi inför den största flyktingströmmen genom tiderna. Oavsett hur man förhåller sig till detta faktum kommer människor fortsatt söka sig till Sverige och en del av dem kommer stanna. Därför är det viktigt att vi inte enbart talar om migration men också integration.

Det tar upp till sju år för nyanlända att få jobb i Sverige. Det är inte hållbart för vare sig staten, integrationen, eller individen i fråga. Ett förstajobb är inte enbart en fot in på arbetsmarknaden, det är också en inkörsport in i det svenska samhället. Därför är det viktigt att vi har en arbetsmarknad som kan och vågar anställa nya människor -motsatsen till vad vi har i Sverige. Ett läge som resulterat till att vi är ett av de sämre länderna i OECD på att få utrikesfödda i jobb. För att vända denna trend måste den svenska modellen förnyas. Införandet av sänkta ingångslöner är en konkret åtgärd som skulle leda till fler får ett första jobb.

OECD, IMF, Konjunkturinstitutet och EU-kommissionen är några av de institut som menar att lägre ingångslöner skulle se till att fler, speciellt de som står längst från arbetsmarknaden skulle få en anställning. Dessa rekommendationer finner dock motstånd av vänstern med LO i spetsen. Argumenten mot lägre ingångslöner brukar vara samma och är verklighetsfrånvända. Arbetarnas löner ska inte sänkas till förmån för att få fler in i arbete. Samtidigt kan ett system med lägre ingångslöner leda till lönedumpning, menar LO.

Först och främst föreslås det ingen lönesänkning för de som redan arbetar, en lägre ingångslön appliceras enbart till dem som är utan jobb. För det andra; risken för lönedumpning. Ett klassiskt argument som användes av byggnads och (S) i syfte att hindra EU-medborgare till att ta sig till Sverige för att arbeta inom främst byggbranschen. En lönedumpning har inte synts till och reallönerna inom byggbranschen har ökat. Dessutom har länder med lägre ingångslöner ett betydligt mindre sysselsättningsgap mellan inrikes och utrikesfödda.

Ändå väljer regeringen att ignorera dessa rekommendationer och gå LO:s ärende istället. Några egna förslag på hur utanförskapet ska minskas och få fler nyanlända i jobb syns inte till. En invandrare förväntas gå en vuxenutbildning för att sedan kunna söka jobb. Det finns akademiker bland flyktingar som skulle via praktik och språkkurser få jobb, men de är en liten grupp i jämfört med antalet lågutbildade människor som kommer hit från exempelvis Syrien.

Det är orimligt att förvänta sig att vuxna lågutbildade migranter ska läsa in grundskola, gymnasium och alternativt en utbildning efter det innan de kan konkurera på arbetsmarknaden. Det vore bra om det också skapades förutsättningar för enkla jobb, för att så få fler människor in i det svenska samhället, samt som resurserna till välfärden ökar.

De som kommer till Sverige måste också tillåtas komma in på arbetsmarknaden även om lönen är lägre till en början. För ett jobb är alltid bättre än bidrag och utanförskap. Som (S) brukar säga – alla ska med.

Dan-Aria Sucuri

Liberalerna

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.