2016-03-24 06:01

2016-03-30 17:45

Värmland klarar sig inte själv

DEBATT: Storregioner

Storregioner är ingen demokratifråga i första hand, det är en fråga om effektivitet och rationalitet i en allt mer komplex värld, skriver Philip Johnsson.

Ta ett snabbt beslut och gör det enkelt, d v s gå samman med Västra Götaland. Det finns ingen anledning att nu dra frågan om storregion i långbänk. Alla tankar är tänkta, alla åsikter framlagda. Det blir inte mer demokratiskt om man låter kommunerna ha vetorätt eller om frågan går till folkomröstning. Det pågående arbetet att slå samman Region Värmland med landstinget behövs inte.

Storregioner är ingen demokratifråga i första hand, det är en fråga om effektivitet och rationalitet i en allt mer komplex värld. Där är Värmland – och övriga lika stora län – för små och utan handlingskraft att möta utmaningarna. Det finns i dag en alldeles för stor byråkrati på många håll. Region Värmland är heller inte direktvalt och i den meningen ”odemokratiskt”.

Sjukvården är en huvudfråga. Det är inte på kartan att Värmland ska klara sig själv. Den nära sjukvården måste ju finnas kvar på kommunnivå. Den kan inte centraliseras. Men all specialistvård blir allt tyngre att bära för ett litet landsting. För den enskilde, för dig och mig, är det helt avgörande att vi får tillgång till allra bästa behandling när det gäller insatser som vi utsätt för i våra mest utsatta lägen. Storregioner är ett svar och de kan komma att samarbeta inom Sverige i framtiden. Bara en sådan viktig fråga som ambulanshelikopter är ett ekonomiskt tungt beslut för Värmland men i en framtid är en sådan mycket viktig i akutlägen.

Samma gäller infrastrukturen, vägar, järnvägar. Vi märker redan att det är svårt at göra sig hörd och få del av de stora satsningarna. E45:an som under våren är tungt belastad behöver verkligen rustas upp. Järnvägarna måste utvecklas. En storregion har mer muskler att få fram resurser.

Så till frågan som något splittrar länet, Västra Götaland eller en Svealandsregion. Det finns både praktiska och faktiska skäl för Västra Götaland. Där finns en storregion redan. Det är bara att koppla på en enhet till. Vi behöver inte förhandla om varje verksamhet särskilt länge. En tänkt Svealandsregion där är det till att börja från noll. Det blir ett kattrakande som troligen inte kommer att gynna Värmland.

Det blir en enklare förhandling med Västra Götaland. Det finns områden vi till och med kan vara attraktiva, det gäller kulturen. Värmland som kulturlandskap är odiskutabelt. Mot Dalarna är det inte lika självklart i en annan konstellation. Wermlandsoperan och Västanåteatern sticker ut och blir väl omhändertagna av Västra Götalands kultur. Det finns inget hot – tvärtom – mot våra författare, konstnärer. Det blir istället spännande samarbeten där vi har något att komma med.

Vänern blir på ett helt annat sätt en ”insjö” i regionen och äntligen slipper vi den ständiga förlamande striden om vilka resurser som ska användas för alla de goda idéer som finns för att utveckla en av Europas största sötvattenssjöar. Och slutligen, det blir inget förbud att åka till Örebro eller Stockholm. Gränserna stängs inte. Fungerande samarbeten kommer att kunna fortsätta. Allt hör inte hemma på regionkontorens bord.

Så slutsatsen för mig är att inte dra detta i långbänk. Ett snabbt beslut, enkla förhandlingar och redan 2018 har vi direktval val till den nya regionen som kan arbeta från 2019.

Philip Johnsson (S)

Socialdemokrat

Ta ett snabbt beslut och gör det enkelt, d v s gå samman med Västra Götaland. Det finns ingen anledning att nu dra frågan om storregion i långbänk. Alla tankar är tänkta, alla åsikter framlagda. Det blir inte mer demokratiskt om man låter kommunerna ha vetorätt eller om frågan går till folkomröstning. Det pågående arbetet att slå samman Region Värmland med landstinget behövs inte.

Storregioner är ingen demokratifråga i första hand, det är en fråga om effektivitet och rationalitet i en allt mer komplex värld. Där är Värmland – och övriga lika stora län – för små och utan handlingskraft att möta utmaningarna. Det finns i dag en alldeles för stor byråkrati på många håll. Region Värmland är heller inte direktvalt och i den meningen ”odemokratiskt”.

Sjukvården är en huvudfråga. Det är inte på kartan att Värmland ska klara sig själv. Den nära sjukvården måste ju finnas kvar på kommunnivå. Den kan inte centraliseras. Men all specialistvård blir allt tyngre att bära för ett litet landsting. För den enskilde, för dig och mig, är det helt avgörande att vi får tillgång till allra bästa behandling när det gäller insatser som vi utsätt för i våra mest utsatta lägen. Storregioner är ett svar och de kan komma att samarbeta inom Sverige i framtiden. Bara en sådan viktig fråga som ambulanshelikopter är ett ekonomiskt tungt beslut för Värmland men i en framtid är en sådan mycket viktig i akutlägen.

Samma gäller infrastrukturen, vägar, järnvägar. Vi märker redan att det är svårt at göra sig hörd och få del av de stora satsningarna. E45:an som under våren är tungt belastad behöver verkligen rustas upp. Järnvägarna måste utvecklas. En storregion har mer muskler att få fram resurser.

Så till frågan som något splittrar länet, Västra Götaland eller en Svealandsregion. Det finns både praktiska och faktiska skäl för Västra Götaland. Där finns en storregion redan. Det är bara att koppla på en enhet till. Vi behöver inte förhandla om varje verksamhet särskilt länge. En tänkt Svealandsregion där är det till att börja från noll. Det blir ett kattrakande som troligen inte kommer att gynna Värmland.

Det blir en enklare förhandling med Västra Götaland. Det finns områden vi till och med kan vara attraktiva, det gäller kulturen. Värmland som kulturlandskap är odiskutabelt. Mot Dalarna är det inte lika självklart i en annan konstellation. Wermlandsoperan och Västanåteatern sticker ut och blir väl omhändertagna av Västra Götalands kultur. Det finns inget hot – tvärtom – mot våra författare, konstnärer. Det blir istället spännande samarbeten där vi har något att komma med.

Vänern blir på ett helt annat sätt en ”insjö” i regionen och äntligen slipper vi den ständiga förlamande striden om vilka resurser som ska användas för alla de goda idéer som finns för att utveckla en av Europas största sötvattenssjöar. Och slutligen, det blir inget förbud att åka till Örebro eller Stockholm. Gränserna stängs inte. Fungerande samarbeten kommer att kunna fortsätta. Allt hör inte hemma på regionkontorens bord.

Så slutsatsen för mig är att inte dra detta i långbänk. Ett snabbt beslut, enkla förhandlingar och redan 2018 har vi direktval val till den nya regionen som kan arbeta från 2019.

Philip Johnsson (S)

Socialdemokrat

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.