2016-03-22 06:00

2016-03-22 06:00

Marknaden ratar ny kärnkraft

Slutreplik: Energipolitik

Det är givet att Sverige gör ett större bidrag genom att utveckla den förnybar energi som efterfrågas än att krampaktigt hålla sig kvar i den kärnkraftsteknik som allt färre vill ha, skriver Stina Bergström och Lise Nordin.

Svar till Anders Andersson (NWT 9/3)

I NWT den 9 mars uttrycker Anders Andersson en förhoppning om att ny kärnkraft ska vara svaret på framtidens energi. Han uttrycker att Sverige borde satsa mer på den så kallade fjärde generationens kärnkraft. Sådan forskning har pågått i Sverige sedan 1950-talet och vi kan konstatera att dess resultat inte varit framgångsrika. Nu precis som under många årtionden sägs ibland att fjärde generationens kärnkraftsteknik kan slå igenom inom tio år.

Vetenskapsrådet och Kungliga vetenskapsakademin har prövat förfrågan om att bygga en forskningsreaktor i Sverige och ställer sig tveksamma med argumentation att det vore dyrt, för många obesvarade frågor och att sådan forskning passar bättre på EU-nivå. Sverige deltar i europeisk forskning kring kärnkraft och både Chalmers, KTH och Uppsala universitet är aktiva men marknaden har ratat ny kärnkraft eftersom den är för dyr. Den som förordar ny kärnkraft bör därför rimligen svara på vem som skulle betala.

I vår närhet finns tre länder som planerar för ny kärnkraft; Finland, Frankrike och Storbritannien. Deras projekt visar att kärnkraften kostar 1 krona per kilowattimme. Kostnaderna har ökat över tiden. Under tiden har teknikutvecklingen för förnybar energi gått mycket fortare och i dag är det billigare att bygga förnybar energi. 50 öre per kilowattimme är produktionskostnaden för vindkraft.

Globalt är det förnybar energi som växer snabbast medan kärnkraftens andel minskar. Det är givet att Sverige gör ett större bidrag genom att utveckla den förnybar energi som efterfrågas än att krampaktigt hålla sig kvar i den kärnkraftsteknik som allt färre vill ha. Energiomställningen går fort och det är därför viktigt att hålla sina siffror uppdaterade. Enligt Energimyndighetens statistik från 2015 exporterade Sverige 22,6 TWh el och kärnkraften producerade 54 TWh. Vindkraften har vuxit till 16,6 TWh. Vi är glada att regeringen antagit målet om 100 procent förnybar energi. Enligt en Sifo-mätning i november förra året vill även svenska folket ha ett helt förnybart energisystem, 7 av 10 vill se en omställning där kärnkraften ersätts med förnybar energi.

Stina Bergström (MP)

Riksdagsledamot, Värmland

Lise Nordin (MP)

Riksdagsledamot och energipolitisk talesperson

Svar till Anders Andersson (NWT 9/3)

I NWT den 9 mars uttrycker Anders Andersson en förhoppning om att ny kärnkraft ska vara svaret på framtidens energi. Han uttrycker att Sverige borde satsa mer på den så kallade fjärde generationens kärnkraft. Sådan forskning har pågått i Sverige sedan 1950-talet och vi kan konstatera att dess resultat inte varit framgångsrika. Nu precis som under många årtionden sägs ibland att fjärde generationens kärnkraftsteknik kan slå igenom inom tio år.

Vetenskapsrådet och Kungliga vetenskapsakademin har prövat förfrågan om att bygga en forskningsreaktor i Sverige och ställer sig tveksamma med argumentation att det vore dyrt, för många obesvarade frågor och att sådan forskning passar bättre på EU-nivå. Sverige deltar i europeisk forskning kring kärnkraft och både Chalmers, KTH och Uppsala universitet är aktiva men marknaden har ratat ny kärnkraft eftersom den är för dyr. Den som förordar ny kärnkraft bör därför rimligen svara på vem som skulle betala.

I vår närhet finns tre länder som planerar för ny kärnkraft; Finland, Frankrike och Storbritannien. Deras projekt visar att kärnkraften kostar 1 krona per kilowattimme. Kostnaderna har ökat över tiden. Under tiden har teknikutvecklingen för förnybar energi gått mycket fortare och i dag är det billigare att bygga förnybar energi. 50 öre per kilowattimme är produktionskostnaden för vindkraft.

Globalt är det förnybar energi som växer snabbast medan kärnkraftens andel minskar. Det är givet att Sverige gör ett större bidrag genom att utveckla den förnybar energi som efterfrågas än att krampaktigt hålla sig kvar i den kärnkraftsteknik som allt färre vill ha. Energiomställningen går fort och det är därför viktigt att hålla sina siffror uppdaterade. Enligt Energimyndighetens statistik från 2015 exporterade Sverige 22,6 TWh el och kärnkraften producerade 54 TWh. Vindkraften har vuxit till 16,6 TWh. Vi är glada att regeringen antagit målet om 100 procent förnybar energi. Enligt en Sifo-mätning i november förra året vill även svenska folket ha ett helt förnybart energisystem, 7 av 10 vill se en omställning där kärnkraften ersätts med förnybar energi.

Stina Bergström (MP)

Riksdagsledamot, Värmland

Lise Nordin (MP)

Riksdagsledamot och energipolitisk talesperson

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.