2016-03-18 06:00

2016-03-18 06:00

Med rätt att andas

Debatt: Allergiker

Om vi setts likvärdiga då hade vi inte behövt kämpa oss igenom dimmor av rök eller ångor av parfym, skriver Beatrice Jonsson.

Att leva med astma är att leva med ett ifrågasättande och oförståelse, så är det bara och det är något som man måste lära sig leva med. Däremot är det otroligt frustrerande att hela tiden behöva kämpa för sin rätt till liv, frihet och personlig säkerhet, vilket också är en mänsklig rättighet (FN:s konvention, artikel 3). Det borde i dagens upplysta samhälle vara en självklarhet att alla ska ha rätt till frihet och personlig säkerhet, men tyvärr så är det inte alltid så, då vi som är astmatiker tvingas ge avkall på sådant som för andra anses som vardag, exempelvis att gå ut på krogen eller att åka med kollektivtrafiken.

Nyligen så var det andningens dag och jag vill utmana alla att åtminstone denna dag tänka på oss som är astmatiker och som inte kan röra oss fritt på offentliga platser med anledning att människor röker eller använder parfym. Jag som astmatiker vill också kunna gå ut och umgås med mina vänner på krogen och kunna ta kollektivtrafiken till och från arbetet eller fritiden.

I artikel ett i konventionen i mänskliga rättigheter så framgår det att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter, men jag ifrågasätter om vi verkligen är det i praktiken? För om vi setts likvärdiga då hade vi inte behövt kämpa oss igenom dimmor av rök eller ångor av parfym, utan faktiskt kunnat röra oss lika fritt som vem annan som helst.

Jag vill med detta och anledning av att det nu varit andningens dag, utmana er alla samt uppmuntra er i beslutsfattande ställning att våga sätta ner foten och göra det möjligt för mig som astmatiker att röra mig på lika villkor som övrig befolkning.

Beatrice Jonsson

Astmatiker och medlem i Unga Allergiker

Att leva med astma är att leva med ett ifrågasättande och oförståelse, så är det bara och det är något som man måste lära sig leva med. Däremot är det otroligt frustrerande att hela tiden behöva kämpa för sin rätt till liv, frihet och personlig säkerhet, vilket också är en mänsklig rättighet (FN:s konvention, artikel 3). Det borde i dagens upplysta samhälle vara en självklarhet att alla ska ha rätt till frihet och personlig säkerhet, men tyvärr så är det inte alltid så, då vi som är astmatiker tvingas ge avkall på sådant som för andra anses som vardag, exempelvis att gå ut på krogen eller att åka med kollektivtrafiken.

Nyligen så var det andningens dag och jag vill utmana alla att åtminstone denna dag tänka på oss som är astmatiker och som inte kan röra oss fritt på offentliga platser med anledning att människor röker eller använder parfym. Jag som astmatiker vill också kunna gå ut och umgås med mina vänner på krogen och kunna ta kollektivtrafiken till och från arbetet eller fritiden.

I artikel ett i konventionen i mänskliga rättigheter så framgår det att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter, men jag ifrågasätter om vi verkligen är det i praktiken? För om vi setts likvärdiga då hade vi inte behövt kämpa oss igenom dimmor av rök eller ångor av parfym, utan faktiskt kunnat röra oss lika fritt som vem annan som helst.

Jag vill med detta och anledning av att det nu varit andningens dag, utmana er alla samt uppmuntra er i beslutsfattande ställning att våga sätta ner foten och göra det möjligt för mig som astmatiker att röra mig på lika villkor som övrig befolkning.

Beatrice Jonsson

Astmatiker och medlem i Unga Allergiker

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.