2016-03-17 06:00

2016-03-17 06:00

Västra Götaland ett avskräckande exempel

Debatt: Storregioner

Denna uppgivenhet är kanske det allra farligaste i den misslyckade centraliseringen som i sin tur lett till att endast de chefer som slaviskt följer order från politikerna och som inte lyssnar på personalen blir kvar i organisationen, skriver Rune Lanestrand.

Nu är centralisterna på krigsstigen igen för att få igenom sin politiska dröm om att bilda 7 storregioner av 21 landsting/regioner. Frågan drivs särskilt från regionpolitiker i Västra Götalands-regionen som härom året ville införliva Värmland. Kloka värmlänningar sa dock nej. Nu vill man också ha med den välskötta och väl fungerande regionen Halland. Det är dryga 60 mil mellan norra Värmland och södra Halland.

Utredarna använder samma insmickrande argument nu som vid regionbildningen i Västra Götaland. Den skulle ge bättre regional utveckling, bättre miljö, kultur, sjukvård och ökad demokrati. Inget av dessa löften, vågar jag påstå, har infriats.

Allra sämst fungerar sjukvården. Stordriften med sammanslagning av 17 självständiga sjukhus till fyra administrativa enheter var ytterst olyckligt. Sammanslagningen gav sämre sjukvård och det största Sahlgrenska Universitetssjukhuset (17 000 anställda) och NU-sjukvården (Uddevalla/Trollhättan) fungerar allra sämst. Inte för att personalen gör ett dåligt jobb utan för att stordriften inte fungerar. Den monstruösa och ostyrbara sjukhusapparaten i Västra Götaland har lett till operationsköer, allt fler Lex Maria-anmälningar och personalflykt då man inte orkar med alla ombyggnader, flyttningar av verksamheter, omorganiseringar och ständig överbeläggning.

Kostnaderna har inte minskat. Om jag minns rätt var sjukvårdsbudgeten när jag satt i regionstyrelsen och sjukvårdsstyrelsen i Västra Götalands-regionen 24 miljarder – i dag 37 miljarder och längre köer. I ett desperat försök att styra giganterna inrättades politiskt valda utförarstyrelser med politiker som ska ta många av de beslut som annars ligger hos professionen. Denna okunniga toppstyrning ner i detalj har främst lett till att personalen fråntagits mycket av ansvaret.

Vi får finna oss i politikernas beslut säger de sjukvårdsanställda. Vi kan bara lyda order från cheferna och göra det bästa möjliga av situationen. Denna uppgivenhet är kanske det allra farligaste i den misslyckade centraliseringen som i sin tur lett till att endast de chefer som slaviskt följer order från politikerna och som inte lyssnar på personalen blir kvar i organisationen.

Regionen har heller inte utjämnat de regionala skillnaderna som utlovades. Avfolkningen i Dalsland och ytterområden har ökat och allt mer resurser och verksamhet dras till Göteborgsregionen.

De orimligt höga lönerna för regionens högsta tjänstemän har även drivit upp lönerna för chefstjänstemän i de 49 kommunerna. Regionråden har också getts sig själva höga löner och pensioner.

Kollektivtrafiken är dyr då den gemensamma upphandlingen lett till att bara ett fåtal stora bolag kan lämna anbud. Kollektivtrafiken på landsbygden och i glesbygden har blivit mycket sämre efter regionbildningen. Typiskt för Västra Götalands-regionen är att callcentret för Västtrafik ligger i Moldavien och inte i t ex Åmål.

Denna misslyckade region som nu vill knyta till sig Värmland och Halland framhåller storregionens utredare, Kent Johansson (C) och Barbro Holmgren (S), som ett lyckat exempel.

Rune Lanestrand

Tidigare ledamot av regionfullmäktige för Sjukvårdspartiet

Nu är centralisterna på krigsstigen igen för att få igenom sin politiska dröm om att bilda 7 storregioner av 21 landsting/regioner. Frågan drivs särskilt från regionpolitiker i Västra Götalands-regionen som härom året ville införliva Värmland. Kloka värmlänningar sa dock nej. Nu vill man också ha med den välskötta och väl fungerande regionen Halland. Det är dryga 60 mil mellan norra Värmland och södra Halland.

Utredarna använder samma insmickrande argument nu som vid regionbildningen i Västra Götaland. Den skulle ge bättre regional utveckling, bättre miljö, kultur, sjukvård och ökad demokrati. Inget av dessa löften, vågar jag påstå, har infriats.

Allra sämst fungerar sjukvården. Stordriften med sammanslagning av 17 självständiga sjukhus till fyra administrativa enheter var ytterst olyckligt. Sammanslagningen gav sämre sjukvård och det största Sahlgrenska Universitetssjukhuset (17 000 anställda) och NU-sjukvården (Uddevalla/Trollhättan) fungerar allra sämst. Inte för att personalen gör ett dåligt jobb utan för att stordriften inte fungerar. Den monstruösa och ostyrbara sjukhusapparaten i Västra Götaland har lett till operationsköer, allt fler Lex Maria-anmälningar och personalflykt då man inte orkar med alla ombyggnader, flyttningar av verksamheter, omorganiseringar och ständig överbeläggning.

Kostnaderna har inte minskat. Om jag minns rätt var sjukvårdsbudgeten när jag satt i regionstyrelsen och sjukvårdsstyrelsen i Västra Götalands-regionen 24 miljarder – i dag 37 miljarder och längre köer. I ett desperat försök att styra giganterna inrättades politiskt valda utförarstyrelser med politiker som ska ta många av de beslut som annars ligger hos professionen. Denna okunniga toppstyrning ner i detalj har främst lett till att personalen fråntagits mycket av ansvaret.

Vi får finna oss i politikernas beslut säger de sjukvårdsanställda. Vi kan bara lyda order från cheferna och göra det bästa möjliga av situationen. Denna uppgivenhet är kanske det allra farligaste i den misslyckade centraliseringen som i sin tur lett till att endast de chefer som slaviskt följer order från politikerna och som inte lyssnar på personalen blir kvar i organisationen.

Regionen har heller inte utjämnat de regionala skillnaderna som utlovades. Avfolkningen i Dalsland och ytterområden har ökat och allt mer resurser och verksamhet dras till Göteborgsregionen.

De orimligt höga lönerna för regionens högsta tjänstemän har även drivit upp lönerna för chefstjänstemän i de 49 kommunerna. Regionråden har också getts sig själva höga löner och pensioner.

Kollektivtrafiken är dyr då den gemensamma upphandlingen lett till att bara ett fåtal stora bolag kan lämna anbud. Kollektivtrafiken på landsbygden och i glesbygden har blivit mycket sämre efter regionbildningen. Typiskt för Västra Götalands-regionen är att callcentret för Västtrafik ligger i Moldavien och inte i t ex Åmål.

Denna misslyckade region som nu vill knyta till sig Värmland och Halland framhåller storregionens utredare, Kent Johansson (C) och Barbro Holmgren (S), som ett lyckat exempel.

Rune Lanestrand

Tidigare ledamot av regionfullmäktige för Sjukvårdspartiet