2016-03-16 06:00

2016-03-16 06:00

Stoppa svensk gigabyteskatt

Debatt: Upphovsrätt

Men på datorer, smartphones och surfplattor behöver man inte kopiera. Konsumenterna använder streamingtjänster som Spotify och Netflix. Genom dessa betalar de redan upphovsrättshavarna, skriver Klas Elm.

I lördags avgjordes den svenska melodifestivalen 2016. Mycket har hänt sedan 1959, då en nationell uttagningstävling för första gången hölls för att utse Sveriges bidrag till Eurovision Song Contest. Sedan upplägget med deltävlingar infördes 2002, har uttagningarna blivit en talangskola och marknadsföringskanal för svensk musik.

Det är ett exempel på hur ny teknik och nöjesbranschens utveckling har skapat möjligheter för kulturen. Internet var från början ett problem för många artister. Internetanvändare konsumerade musik och film utan att upphovsrättshavarna fick betalt.

Men den tekniska utvecklingen har fortsatt. Vi har mobiltelefoner och surfplattor där vi kan lyssna på musik och se film genom streamingtjänster som Spotify och Netflix. Konsumenten betalar för upphovsrätten genom abonnemangsavgiften. 88 procent av den musik som säljs i Sverige är digital, enligt musikbolagens organisation Ifpi. Sådan musik går oftast inte att kopiera.

Nu vill upphovsrättsorganisationen Copyswede att svenska konsumenter ska betala privatkopieringsersättning vid köp av datorer, smartphones och surfplattor. Det skulle kunna kosta konsumenten upp till 450 kronor mer när de köper en smartphone. Hur mycket beror på hur många gigabyte, alltså lagringsutrymme, apparaten har. I praktiken får vi en svensk gigabyteskatt.

Ersättningen infördes vid en tid då konsumenter använde kassettband och VHS-kassetter. Den skulle kompensera upphovsrättshavare för kopiering av musik, filmer och tv-program på kassetterna. Men på datorer, smartphones och surfplattor behöver man inte kopiera. Konsumenterna använder streamingtjänster som Spotify och Netflix. Genom dessa betalar de redan upphovsrättshavarna.

Copyswede säger sig agera i kulturskaparnas intresse. Men det är konstnärerna som skadas om konsumenternas betalningsvilja urgröps. Denna risk är stor i ett otidsenligt och orättvist system. Konsumenterna vill betala för det de gör – men inte för något som de inte gör.

Klas Elm

Vd, Elektronikbranschen

I lördags avgjordes den svenska melodifestivalen 2016. Mycket har hänt sedan 1959, då en nationell uttagningstävling för första gången hölls för att utse Sveriges bidrag till Eurovision Song Contest. Sedan upplägget med deltävlingar infördes 2002, har uttagningarna blivit en talangskola och marknadsföringskanal för svensk musik.

Det är ett exempel på hur ny teknik och nöjesbranschens utveckling har skapat möjligheter för kulturen. Internet var från början ett problem för många artister. Internetanvändare konsumerade musik och film utan att upphovsrättshavarna fick betalt.

Men den tekniska utvecklingen har fortsatt. Vi har mobiltelefoner och surfplattor där vi kan lyssna på musik och se film genom streamingtjänster som Spotify och Netflix. Konsumenten betalar för upphovsrätten genom abonnemangsavgiften. 88 procent av den musik som säljs i Sverige är digital, enligt musikbolagens organisation Ifpi. Sådan musik går oftast inte att kopiera.

Nu vill upphovsrättsorganisationen Copyswede att svenska konsumenter ska betala privatkopieringsersättning vid köp av datorer, smartphones och surfplattor. Det skulle kunna kosta konsumenten upp till 450 kronor mer när de köper en smartphone. Hur mycket beror på hur många gigabyte, alltså lagringsutrymme, apparaten har. I praktiken får vi en svensk gigabyteskatt.

Ersättningen infördes vid en tid då konsumenter använde kassettband och VHS-kassetter. Den skulle kompensera upphovsrättshavare för kopiering av musik, filmer och tv-program på kassetterna. Men på datorer, smartphones och surfplattor behöver man inte kopiera. Konsumenterna använder streamingtjänster som Spotify och Netflix. Genom dessa betalar de redan upphovsrättshavarna.

Copyswede säger sig agera i kulturskaparnas intresse. Men det är konstnärerna som skadas om konsumenternas betalningsvilja urgröps. Denna risk är stor i ett otidsenligt och orättvist system. Konsumenterna vill betala för det de gör – men inte för något som de inte gör.

Klas Elm

Vd, Elektronikbranschen