2016-03-09 06:01

2016-03-09 06:01

Varför stöds inte forskning om ny kärnkraft?

Replik: Miljöpartiet

Så länge vi åtminstone inte med säkerhet vet om enbart förnybara energikällor kan tillgodose världens energibehov bör samhället stödja satsningar på ny energiteknologi, skriver Anders Andersson.

Svar till Lise Nordin och Stina Bergström (NWT 2/2)

Tack vare utbyggnaden av förnybar energi och energieffektivisering har Sverige ett stort och växande elöverskott som med råge kompenserar för de fyra reaktorer som är beslutade att stängas senast år 2020, skriver miljöpartisterna Lise Nordin och Stina Bergström på NWT Debatt den 2 februari.

Det stämmer inte att Sverige har ett stort och växande elöverskott. De fyra reaktorerna som eventuellt kommer att stängas producerade 2014 (SCB) minst lika mycket som det svenska elöverskottet (16 TWh). Ska dessutom den svenska transportsektorns hela fossilberoende (68 TWh år 2014) ersättas med el krävs ytterligare minst 30 TWh elenergi, om förbränningsmotorer antas ha verkningsgraden 30 procent och elmotorer 60 procent. Detta motsvarar omkring 4 stora kärnreaktorer.

Visst kan vi koppla ihop oss med det europeiska elnätet, som Lise och Stina skriver, men i så fall främst för att exportera vår fossilfria el. Inom EU är 48 procent (2014, Eurostat) av elen fossilgenererad och den vill vi väl inte importera? Under 2014 exporterade Sverige 29 TWh och importerade 13 TWh för att utjämna effekttoppar. Avvecklas de fyra kärnreaktorerna sänks dessutom effektreserven med drygt 2 000 MW.

Förnybara energikällor som vatten, vind, sol och biobränslen ska självklart ingå i energimixen, men det är mycket tveksamt om detta kan ersätta världens beroende av både kärn- och fossil energi. Möjligen går det i Sverige, som har gott om både skog och vattenkraft. Av världens elproduktion baserades 2013 (Ekonomifakta) 67 procent på fossila bränslen och 10 procent på kärnenergi. Att ersätta denna baskraft med enbart förnybara väderberoende energikällor är nog inte rimligt, än mindre transportsektorns fossila energiberoende. Dessutom ska många utvecklingsländers växande behov av energi tillgodoses.

Så länge vi åtminstone inte med säkerhet vet om enbart förnybara energikällor kan tillgodose världens energibehov bör samhället stödja satsningar på ny energiteknologi. Så är det tyvärr inte. Det KTH-anknutna företaget LeadCold utvecklar fjärde generationens kärnreaktorer och vill bygga en mindre forskningsreaktor vid kärnkraftverket i Oskarshamn. Eftersom det saknas intresse för detta bland de flesta svenska politiska partier förhandlar företaget nu om att bygga forskningsreaktorer i Kanada.

Det är nästan lite både sanslöst och ansvarslöst att svensk energiteknologi, som varit och är världsledande inom vattenkraft, kärnkraft och eltransmission, nu tvingas utomlands för att eventuellt utveckla en av framtidens stora energikällor och kanske en efterfrågad exportprodukt därför att den politiska viljan saknas.

Lise och Stina avslutar sin artikel med att skriva att ”Sverige har historiskt gynnats av att ha en framåtanda och en välkomnande attityd till ny teknik. Låt oss fortsätta med det.” Då undrar man varför Miljöpartiet inte stödjer forskning kring fjärde generationens kärnreaktorer, som tros bli både säkrare och oerhört effektivare än dagens reaktorer och kan bidra till att uppnå de globala klimatmålen?

Anders Andersson

Lärare, Skoghall

Svar till Lise Nordin och Stina Bergström (NWT 2/2)

Tack vare utbyggnaden av förnybar energi och energieffektivisering har Sverige ett stort och växande elöverskott som med råge kompenserar för de fyra reaktorer som är beslutade att stängas senast år 2020, skriver miljöpartisterna Lise Nordin och Stina Bergström på NWT Debatt den 2 februari.

Det stämmer inte att Sverige har ett stort och växande elöverskott. De fyra reaktorerna som eventuellt kommer att stängas producerade 2014 (SCB) minst lika mycket som det svenska elöverskottet (16 TWh). Ska dessutom den svenska transportsektorns hela fossilberoende (68 TWh år 2014) ersättas med el krävs ytterligare minst 30 TWh elenergi, om förbränningsmotorer antas ha verkningsgraden 30 procent och elmotorer 60 procent. Detta motsvarar omkring 4 stora kärnreaktorer.

Visst kan vi koppla ihop oss med det europeiska elnätet, som Lise och Stina skriver, men i så fall främst för att exportera vår fossilfria el. Inom EU är 48 procent (2014, Eurostat) av elen fossilgenererad och den vill vi väl inte importera? Under 2014 exporterade Sverige 29 TWh och importerade 13 TWh för att utjämna effekttoppar. Avvecklas de fyra kärnreaktorerna sänks dessutom effektreserven med drygt 2 000 MW.

Förnybara energikällor som vatten, vind, sol och biobränslen ska självklart ingå i energimixen, men det är mycket tveksamt om detta kan ersätta världens beroende av både kärn- och fossil energi. Möjligen går det i Sverige, som har gott om både skog och vattenkraft. Av världens elproduktion baserades 2013 (Ekonomifakta) 67 procent på fossila bränslen och 10 procent på kärnenergi. Att ersätta denna baskraft med enbart förnybara väderberoende energikällor är nog inte rimligt, än mindre transportsektorns fossila energiberoende. Dessutom ska många utvecklingsländers växande behov av energi tillgodoses.

Så länge vi åtminstone inte med säkerhet vet om enbart förnybara energikällor kan tillgodose världens energibehov bör samhället stödja satsningar på ny energiteknologi. Så är det tyvärr inte. Det KTH-anknutna företaget LeadCold utvecklar fjärde generationens kärnreaktorer och vill bygga en mindre forskningsreaktor vid kärnkraftverket i Oskarshamn. Eftersom det saknas intresse för detta bland de flesta svenska politiska partier förhandlar företaget nu om att bygga forskningsreaktorer i Kanada.

Det är nästan lite både sanslöst och ansvarslöst att svensk energiteknologi, som varit och är världsledande inom vattenkraft, kärnkraft och eltransmission, nu tvingas utomlands för att eventuellt utveckla en av framtidens stora energikällor och kanske en efterfrågad exportprodukt därför att den politiska viljan saknas.

Lise och Stina avslutar sin artikel med att skriva att ”Sverige har historiskt gynnats av att ha en framåtanda och en välkomnande attityd till ny teknik. Låt oss fortsätta med det.” Då undrar man varför Miljöpartiet inte stödjer forskning kring fjärde generationens kärnreaktorer, som tros bli både säkrare och oerhört effektivare än dagens reaktorer och kan bidra till att uppnå de globala klimatmålen?

Anders Andersson

Lärare, Skoghall