2016-03-02 06:01

2016-03-02 06:01

Facken skapar utanförskap

Slutreplik:

En större lönespridning är därför avgörande för att färre nyanlända direkt hamnar i ett utanförskap och bidragsberoende, samt att fler unga människor får en möjlighet till ett liv där man lättare kan uppfylla vardagsdrömmar och bilda en framtidstro., skriver Patrick Benabou.

Svar till Magnus Hildebrand (NWT 18/2)

Den bristande svenska modellen är ett faktum. Fler unga och nyanlända hamnar allt längre bort från arbetsmarknaden, samtidigt som fackförbunden och regeringen står handfallna. Tröskeln till det första jobbet måste sänkas rejält för att vi ska kunna ta oss an morgondagens utmaningar. Något som replikskrivaren kanske förstår, men inte vet hur det ska göras.

Den största utmaningen vi står inför på svensk arbetsmarknad i dag är just ungdomsarbetslösheten och integrationen bland nyanlända. I dag har vi svidande höga arbetslöshetssiffror just bland dessa, men betydande lägre siffror hos andra grupper på arbetsmarknaden. Bland ungdomar ligger arbetslösheten på 20,4 procent och bland utomeuropeiskt födda har ungefär hälften fått en anställning efter åtta år i Sverige. Bland dessa kan vi dessutom se att en viktig bakomliggande faktor är att många unga och nyanlända saknar en gymnasieexamen eller fullständiga betyg från grundskolan.

I och med denna utgångspunkt blir det konstigt att replikskrivaren drar slutsatsen att höga ingångslöner inte bidrar till höga trösklar in på arbetsmarknaden, utifrån uppfattningen att endast några få blir anställda genom en yrkesintroduktionsanställning, som han skriver i en replik i NWT den 18 februari. Problemet med detta resonemang är att ingen hänsyn tas till att de som blir anställda i denna anställningsform redan har en gymnasieutbildning.

Dessutom blundar replikskrivaren för att det är en anställning som innefattar ett komplext beslut. Flera olika faktorer har betydelse, exempelvis olika kostnader för anställning – utöver den lilla procentuella minskningen av den redan höga ingångslönen – samt olika begränsningar i arbetsrätten. Ännu märkligare blir det när facken och regeringen fortsatt stoppar huvudet i sanden, samtidigt som OECD, Finanspolitiska rådet och Arbetsmarknadsekonomiska rådet offentligt säger att sänkta ingångslöner är nödvändigt för att fler enkla jobb ska växa fram.

Replikskrivaren menar också att matchningsproblem och kompetensbrist är en starkt bidragande orsak till den höga ungdomsarbetslösheten. Det stämmer till viss del, men det är inte hela sanningen. I dag har vi en enorm brist på enkla jobb, där en gymnasieutbildning oftast inte krävs. Sänkta ingångslöner, sänkta arbetsgivaravgifter, och sänkta skatter på dessa jobb är direkt nödvändigt för att fler ska få en arbetsplats att gå till, men att man då faktiskt får behålla mer av sin lön.

Det som egentligen skulle vara ett låginkomstarbete, är i dag ett medelinkomstarbete. Så kan det inte fortsätta. En större lönespridning är därför avgörande för att färre nyanlända direkt hamnar i ett utanförskap och bidragsberoende, samt att fler unga människor får en möjlighet till ett liv där man lättare kan uppfylla vardagsdrömmar och bilda en framtidstro.

Vi vill inte sänka någons lön. Vi vill att de som lever på bidrag i dag ska få en möjlighet att komma in på arbetsmarknaden, för att få en egen lön och därmed egna ben att stå på. De fackliga organisationerna måste släppa sina egoistiska särintressen och ta sitt ansvar. Vår tid är kommen. Låt oss lämna det gamla bakom oss och modernisera den svenska modellen och den snart 40 år gamla arbetsrätten!

Patrick Benabou

Distriktsstyrelseledamot, MUF Värmland

Svar till Magnus Hildebrand (NWT 18/2)

Den bristande svenska modellen är ett faktum. Fler unga och nyanlända hamnar allt längre bort från arbetsmarknaden, samtidigt som fackförbunden och regeringen står handfallna. Tröskeln till det första jobbet måste sänkas rejält för att vi ska kunna ta oss an morgondagens utmaningar. Något som replikskrivaren kanske förstår, men inte vet hur det ska göras.

Den största utmaningen vi står inför på svensk arbetsmarknad i dag är just ungdomsarbetslösheten och integrationen bland nyanlända. I dag har vi svidande höga arbetslöshetssiffror just bland dessa, men betydande lägre siffror hos andra grupper på arbetsmarknaden. Bland ungdomar ligger arbetslösheten på 20,4 procent och bland utomeuropeiskt födda har ungefär hälften fått en anställning efter åtta år i Sverige. Bland dessa kan vi dessutom se att en viktig bakomliggande faktor är att många unga och nyanlända saknar en gymnasieexamen eller fullständiga betyg från grundskolan.

I och med denna utgångspunkt blir det konstigt att replikskrivaren drar slutsatsen att höga ingångslöner inte bidrar till höga trösklar in på arbetsmarknaden, utifrån uppfattningen att endast några få blir anställda genom en yrkesintroduktionsanställning, som han skriver i en replik i NWT den 18 februari. Problemet med detta resonemang är att ingen hänsyn tas till att de som blir anställda i denna anställningsform redan har en gymnasieutbildning.

Dessutom blundar replikskrivaren för att det är en anställning som innefattar ett komplext beslut. Flera olika faktorer har betydelse, exempelvis olika kostnader för anställning – utöver den lilla procentuella minskningen av den redan höga ingångslönen – samt olika begränsningar i arbetsrätten. Ännu märkligare blir det när facken och regeringen fortsatt stoppar huvudet i sanden, samtidigt som OECD, Finanspolitiska rådet och Arbetsmarknadsekonomiska rådet offentligt säger att sänkta ingångslöner är nödvändigt för att fler enkla jobb ska växa fram.

Replikskrivaren menar också att matchningsproblem och kompetensbrist är en starkt bidragande orsak till den höga ungdomsarbetslösheten. Det stämmer till viss del, men det är inte hela sanningen. I dag har vi en enorm brist på enkla jobb, där en gymnasieutbildning oftast inte krävs. Sänkta ingångslöner, sänkta arbetsgivaravgifter, och sänkta skatter på dessa jobb är direkt nödvändigt för att fler ska få en arbetsplats att gå till, men att man då faktiskt får behålla mer av sin lön.

Det som egentligen skulle vara ett låginkomstarbete, är i dag ett medelinkomstarbete. Så kan det inte fortsätta. En större lönespridning är därför avgörande för att färre nyanlända direkt hamnar i ett utanförskap och bidragsberoende, samt att fler unga människor får en möjlighet till ett liv där man lättare kan uppfylla vardagsdrömmar och bilda en framtidstro.

Vi vill inte sänka någons lön. Vi vill att de som lever på bidrag i dag ska få en möjlighet att komma in på arbetsmarknaden, för att få en egen lön och därmed egna ben att stå på. De fackliga organisationerna måste släppa sina egoistiska särintressen och ta sitt ansvar. Vår tid är kommen. Låt oss lämna det gamla bakom oss och modernisera den svenska modellen och den snart 40 år gamla arbetsrätten!

Patrick Benabou

Distriktsstyrelseledamot, MUF Värmland

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.