2016-02-25 06:00

2016-02-25 06:00

Arkitektur och konst förutsättning för god vårdmiljö

Replik: Landstinget

Arkitektur och konst tillsammans kan bidra till att ge patienterna en bättre upplevelse av vården det är därför av stor vikt att landstinget prioriterar detta område, skriver Anders Melin.

Svar till Margareta Jansson m fl (NWT 29/1) samt Fredrik Larsson m fl (NWT 15/2)

Miljöns betydelse för patientens upplevelse av vården har under senare år redovisats i ett flertal forskningsrapporter. En framstående forskare inom detta område är Roger Ulrich. Han är en världsledande forskare inom evidensbaserad design (EBD), tillämpat på vårdbyggnadsområdet. Ulrich har i sin forskning funnit evidens för att patienter som vårdas på en vårdavdelning med utsikt mot en trädgård i jämförelse med de som hade utsikt mot en tegelmur förbrukade mindre smärtstillande medicin, sov bättre och hade kortare vårdtider.

Vid uppdraget med det nya operationscentrum togs det tidigt fram riktlinjer för gestaltning och konst i en gestaltningsbeskrivning. Detta styrande dokument har sedan varit vägledande. Besökare kan bland annat se resultatet i entrébyggnaden som har stenmaterialet på golvet, stora fönsterpartier och inte minst att den centrala volymen med reception och kafé är beklädd med trä. I gestaltningsbeskrivningen slogs fast arkitektoniska värden, som hur byggnad och konst kan bidra till att öka tryggheten för patienten genom distraktion, att sinnena kan avledas från ett kanske jobbigt besök, eller att orienteringen i byggnaden underlättas.

Arkitektur och konst tillsammans kan bidra till att ge patienterna en bättre upplevelse av vården det är därför av stor vikt att landstinget prioriterar detta område. Det gäller då inte bara att avsätta ett visst belopp för konst. Givetvis är det viktigt att det finns ekonomiskt utrymme men att ha en organisation som stödjer och styr processen så att vi kan uppnå en god vårdmiljö är minst lika viktigt.

Min erfarenhet från hur olika landsting hanterar denna från är att det varierar mycket. Landstinget i Värmland skulle kunna utmana övriga landsting och prioritera god vårdmiljö beträffande både arkitektur och konst. Detta är till stor del beroende på de politiska målen och om de då kan skapa förståelse för denna ambition i tjänstemannaleden när det gäller att styra projekten mot än högre nivå än idag när det gäller hälsofrämjande miljö. Denna ambition kommer inte att kosta mer men kommer att kunna ge bättre patientupplevelse av vården, bättre trivsel för personal. Förhoppningsvis kan den också i förlängningen ge kortare vårdtider färre återbesök och därmed spara pengar.

Alla invånare i Värmland uppskattar säkert landstingsledningens försäkran om att de tar ansvar för samtidskonsten men frågan är om landstinget inte bara vill vara bra utan också vill vara ledande när det gäller att skapa en god vårdmiljö?

Anders Melin

Sjukhusarkitekt

Svar till Margareta Jansson m fl (NWT 29/1) samt Fredrik Larsson m fl (NWT 15/2)

Miljöns betydelse för patientens upplevelse av vården har under senare år redovisats i ett flertal forskningsrapporter. En framstående forskare inom detta område är Roger Ulrich. Han är en världsledande forskare inom evidensbaserad design (EBD), tillämpat på vårdbyggnadsområdet. Ulrich har i sin forskning funnit evidens för att patienter som vårdas på en vårdavdelning med utsikt mot en trädgård i jämförelse med de som hade utsikt mot en tegelmur förbrukade mindre smärtstillande medicin, sov bättre och hade kortare vårdtider.

Vid uppdraget med det nya operationscentrum togs det tidigt fram riktlinjer för gestaltning och konst i en gestaltningsbeskrivning. Detta styrande dokument har sedan varit vägledande. Besökare kan bland annat se resultatet i entrébyggnaden som har stenmaterialet på golvet, stora fönsterpartier och inte minst att den centrala volymen med reception och kafé är beklädd med trä. I gestaltningsbeskrivningen slogs fast arkitektoniska värden, som hur byggnad och konst kan bidra till att öka tryggheten för patienten genom distraktion, att sinnena kan avledas från ett kanske jobbigt besök, eller att orienteringen i byggnaden underlättas.

Arkitektur och konst tillsammans kan bidra till att ge patienterna en bättre upplevelse av vården det är därför av stor vikt att landstinget prioriterar detta område. Det gäller då inte bara att avsätta ett visst belopp för konst. Givetvis är det viktigt att det finns ekonomiskt utrymme men att ha en organisation som stödjer och styr processen så att vi kan uppnå en god vårdmiljö är minst lika viktigt.

Min erfarenhet från hur olika landsting hanterar denna från är att det varierar mycket. Landstinget i Värmland skulle kunna utmana övriga landsting och prioritera god vårdmiljö beträffande både arkitektur och konst. Detta är till stor del beroende på de politiska målen och om de då kan skapa förståelse för denna ambition i tjänstemannaleden när det gäller att styra projekten mot än högre nivå än idag när det gäller hälsofrämjande miljö. Denna ambition kommer inte att kosta mer men kommer att kunna ge bättre patientupplevelse av vården, bättre trivsel för personal. Förhoppningsvis kan den också i förlängningen ge kortare vårdtider färre återbesök och därmed spara pengar.

Alla invånare i Värmland uppskattar säkert landstingsledningens försäkran om att de tar ansvar för samtidskonsten men frågan är om landstinget inte bara vill vara bra utan också vill vara ledande när det gäller att skapa en god vårdmiljö?

Anders Melin

Sjukhusarkitekt