2016-02-17 06:01

2016-02-17 06:01

Vargens utbredning hotar landsbygden

Debatt: Sverige

Regeringen visar med sin brist på agerande (i denna och många andra frågor) att man inte tar landsbygden på allvar. Det gör vi, skriver Sten Bergheden och Pia Hallström.

I varglänen är livet sida vid sida med ett stort rovdjur verklighet. Rivna tamdjur, dödade och skadade hundar är vanligt förekommande där vargen finns. Över en natt kan ett livsverk, med stort engagemang och stora ekonomiska åtaganden bakom förstöras, när vargen kommer på besök. Jakten och viltvården blir lidande. Alliansregeringen såg problemen och införde en hållbar rovdjurspolitik som tar hänsyn till att de stora rovdjuren ska kunna finnas i vår natur, samtidigt som tamdjurshållning och socioekonomisk hänsyn tas. Lagar och regler ändrades, bland annat för att skydda dem som drabbas av vargattacker.

Den rödgröna regeringen har istället gjort sitt bästa för att, om inte riva upp Alliansens hållbara rovdjurspolitik, i alla fall se till att förhala beslut på alla nivåer. Bland annat aviserade statsråden Sven-Erik Bucht (S) och Åsa Romson (MP) för snart ett år sedan att de vill göra ett omtag i vargfrågan. En permanent vargkommitté inrättades. Den lades på kort tid ner, eftersom de som regeringen hade tänk skulle delta inte ville göra det.

Regeringen tillsatte också en utredning för att se över processen för överprövningar av beslut om skydds- och licensjakt. Detta trots att frågan redan behandlades av Högsta förvaltningsdomstolen. Regeringen vill återgå till den tidigare överprövningsordningen, vilken orsakade att beslut om skydds- och licensjakt försvann i långdragna domstolsprocesser.

Det är oklart vad regeringen egentligen vill med vargförvaltningen och mycket tyder på att Socialdemokraterna och Miljöpartiet har svårt att dra jämnt sinsemellan. Problemet med detta är att regeringen har förfallit i en passivitet, som är direkt skadlig för både varglänen och uppfattningen av att rovdjursförvaltningen är seriös. Den viktigaste frågan är hur regeringen har tänkt sig att beslut om jakt efter varg – en viktig möjlighet i en aktiv rovdjursförvaltning – ska kunna genomföras.

Det är möjligt att det skyndsamhetskrav som regeringen har nämnt i samband med återgång i överprövningsordningen kan fungera hjälpligt för att beslut om licensjakt ska kunna verkställas inom avsatt tid. Dock är det högst otydligt hur beslut om skyddsjakt efter varg ska kunna verkställas inom rimlig tid om överklaganden ska gå via domstol. På vilket sätt kommer regeringen att säkerställa att domstolsprövningarna sker tillräckligt skyndsamt? Vilka krav kommer regeringen att ställa på domstolarna? Vilka tider för överklaganden är rimliga inom ramarna för ett skyndsamhetskrav? Ska talerätten begränsas?

Det är också angeläget att regeringen i en bredd av frågor agerar mot EU, för att vi ska få en långsiktigt fungerande vargförvaltning. Till dess att regeringen kan svara på dessa frågor kan vi utgå från att den aktiva förvaltningen av vargstammen, i vilken även socioekonomisk hänsyn tas, är en papperstiger.

Regeringen visar med sin brist på agerande (i denna och många andra frågor) att man inte tar landsbygden på allvar. Det gör vi. Vargens antal och härjningar i dessa områden äventyrar tamdjurshållning och jakt, vilket orsakar att livsmedelsproduktionen och därmed jobben hotas. Därmed äventyras möjligheten för människor på landsbygden att kunna leva och verka fullt ut i dessa områden. Medan detta sker sitter regeringen bara passivt och tittar på.

En befolkad, odlad och betad landsbygd är nyckeln till stärkt produktion och export av svenska livsmedel och skogsprodukter. Moderaterna värnar landsbygden och ser att en aktiv förvaltning av vargen är en viktig del av det.

Sten Bergheden (M)

Landsbygdspolitisk talesperson

Pia Hallström (M)

Riksdagsledamot, Värmland

I varglänen är livet sida vid sida med ett stort rovdjur verklighet. Rivna tamdjur, dödade och skadade hundar är vanligt förekommande där vargen finns. Över en natt kan ett livsverk, med stort engagemang och stora ekonomiska åtaganden bakom förstöras, när vargen kommer på besök. Jakten och viltvården blir lidande. Alliansregeringen såg problemen och införde en hållbar rovdjurspolitik som tar hänsyn till att de stora rovdjuren ska kunna finnas i vår natur, samtidigt som tamdjurshållning och socioekonomisk hänsyn tas. Lagar och regler ändrades, bland annat för att skydda dem som drabbas av vargattacker.

Den rödgröna regeringen har istället gjort sitt bästa för att, om inte riva upp Alliansens hållbara rovdjurspolitik, i alla fall se till att förhala beslut på alla nivåer. Bland annat aviserade statsråden Sven-Erik Bucht (S) och Åsa Romson (MP) för snart ett år sedan att de vill göra ett omtag i vargfrågan. En permanent vargkommitté inrättades. Den lades på kort tid ner, eftersom de som regeringen hade tänk skulle delta inte ville göra det.

Regeringen tillsatte också en utredning för att se över processen för överprövningar av beslut om skydds- och licensjakt. Detta trots att frågan redan behandlades av Högsta förvaltningsdomstolen. Regeringen vill återgå till den tidigare överprövningsordningen, vilken orsakade att beslut om skydds- och licensjakt försvann i långdragna domstolsprocesser.

Det är oklart vad regeringen egentligen vill med vargförvaltningen och mycket tyder på att Socialdemokraterna och Miljöpartiet har svårt att dra jämnt sinsemellan. Problemet med detta är att regeringen har förfallit i en passivitet, som är direkt skadlig för både varglänen och uppfattningen av att rovdjursförvaltningen är seriös. Den viktigaste frågan är hur regeringen har tänkt sig att beslut om jakt efter varg – en viktig möjlighet i en aktiv rovdjursförvaltning – ska kunna genomföras.

Det är möjligt att det skyndsamhetskrav som regeringen har nämnt i samband med återgång i överprövningsordningen kan fungera hjälpligt för att beslut om licensjakt ska kunna verkställas inom avsatt tid. Dock är det högst otydligt hur beslut om skyddsjakt efter varg ska kunna verkställas inom rimlig tid om överklaganden ska gå via domstol. På vilket sätt kommer regeringen att säkerställa att domstolsprövningarna sker tillräckligt skyndsamt? Vilka krav kommer regeringen att ställa på domstolarna? Vilka tider för överklaganden är rimliga inom ramarna för ett skyndsamhetskrav? Ska talerätten begränsas?

Det är också angeläget att regeringen i en bredd av frågor agerar mot EU, för att vi ska få en långsiktigt fungerande vargförvaltning. Till dess att regeringen kan svara på dessa frågor kan vi utgå från att den aktiva förvaltningen av vargstammen, i vilken även socioekonomisk hänsyn tas, är en papperstiger.

Regeringen visar med sin brist på agerande (i denna och många andra frågor) att man inte tar landsbygden på allvar. Det gör vi. Vargens antal och härjningar i dessa områden äventyrar tamdjurshållning och jakt, vilket orsakar att livsmedelsproduktionen och därmed jobben hotas. Därmed äventyras möjligheten för människor på landsbygden att kunna leva och verka fullt ut i dessa områden. Medan detta sker sitter regeringen bara passivt och tittar på.

En befolkad, odlad och betad landsbygd är nyckeln till stärkt produktion och export av svenska livsmedel och skogsprodukter. Moderaterna värnar landsbygden och ser att en aktiv förvaltning av vargen är en viktig del av det.

Sten Bergheden (M)

Landsbygdspolitisk talesperson

Pia Hallström (M)

Riksdagsledamot, Värmland