2016-02-10 06:00

2016-02-10 06:00

Den svenska naiviteten kostar

Debatt: Krishantering

Den bristande planeringen och den fallerande kommunikationen har såvida förvärrat krissituationen i landet och samma öde väntar de företag som oförberedda hamnar i kritiska lägen, skriver Charlotte Wibäck.

Vi har varit naiva”, menar statsminister Stefan Löfven och syftar på hur flyktingkrisen breder ut sig utan hejd – en kris som med bättre förberedelse hade kunnat få en annorlunda vändning.

Flyktingkrisen har många offer och mycket av de brister som vi ser i dag kan spåras tillbaka till ursprungliga felbedömningar, men framför allt till den otydliga kommunikation som omger händelserna. Allt som allt har detta inte bara resulterat i brutna vallöften, utan också i större konsekvenser, så som att flyktingar inte vågar kliva av bussen i fruktan för sitt liv, eller att Migrationsverkets anställda arbetar under så dåliga förhållanden att de riskerar att drabbas av sjuklig stress.

Den bristande planeringen och den fallerande kommunikationen har såvida förvärrat krissituationen i landet och samma öde väntar de företag som oförberedda hamnar i kritiska lägen. Har företagen inte gjort sin hemläxa eskalerar krisen och skapar långsiktig skada i form av brutna löften, missar i leveranser eller produktion och andra påföljder som lämnar avtryck på tillit och varumärke.

Trots detta blir kriskommunikationen och krisplaneringen kontinuerligt bortprioriterad hos företagen, ofta på medarbetarnas bekostnad likt det vi just nu ser hända hos Migrationsverket. Utan en detaljerad krisplan som omfattar mallar och standardiserade processer, där medarbetare involveras, medietränas och förbereds, förloras viktig tid när krisen väl sker, något som i sin tur i värsta fall resulterar i felaktiga spekulationer som spär på krisen ytterligare.

Just därför räcker det inte att hålla brandövningar varje år och tro att man har förberett sig tillräckligt. Som arbetsgivare är det din skyldighet att ansvara för dina medarbetare och då ingår det att ta krisplaneringen på allvar. Desto mer hjälp du behöver hyra in externt, ju mer kommer alla moment att fördröjas – och som vi tidigare konstaterat är detta inget du har råd med i kritiska lägen.

Det krävs därför att fler företag tänker utanför ramarna och vågar blicka bortom ordinära säkerhetsfrågor, till djupare analyser av många olika tänkbara scenarion. Det krävs att medarbetare koordineras, utbildas och att tydlig och samordnad kommunikation blir viktiga ledord som främjar medarbetares och kunders behov, även i ansträngda lägen. Det krävs att man övar, men framför allt krävs det att man även i trygga lägen tar sig tiden att tänka på en otrygg framtid.

”Vi har varit naiva”, sa Stefan Löfven, medan flyktingkrisen hämningslöst fortsätter skapa rubriker och otydliga skrämmande budskap. Men nu har vi lärt oss. Naivitet kostar, förberedelse är guld.

Charlotte Wibäck

Kriskommunikatör och vd på Animech Communications AB

Vi har varit naiva”, menar statsminister Stefan Löfven och syftar på hur flyktingkrisen breder ut sig utan hejd – en kris som med bättre förberedelse hade kunnat få en annorlunda vändning.

Flyktingkrisen har många offer och mycket av de brister som vi ser i dag kan spåras tillbaka till ursprungliga felbedömningar, men framför allt till den otydliga kommunikation som omger händelserna. Allt som allt har detta inte bara resulterat i brutna vallöften, utan också i större konsekvenser, så som att flyktingar inte vågar kliva av bussen i fruktan för sitt liv, eller att Migrationsverkets anställda arbetar under så dåliga förhållanden att de riskerar att drabbas av sjuklig stress.

Den bristande planeringen och den fallerande kommunikationen har såvida förvärrat krissituationen i landet och samma öde väntar de företag som oförberedda hamnar i kritiska lägen. Har företagen inte gjort sin hemläxa eskalerar krisen och skapar långsiktig skada i form av brutna löften, missar i leveranser eller produktion och andra påföljder som lämnar avtryck på tillit och varumärke.

Trots detta blir kriskommunikationen och krisplaneringen kontinuerligt bortprioriterad hos företagen, ofta på medarbetarnas bekostnad likt det vi just nu ser hända hos Migrationsverket. Utan en detaljerad krisplan som omfattar mallar och standardiserade processer, där medarbetare involveras, medietränas och förbereds, förloras viktig tid när krisen väl sker, något som i sin tur i värsta fall resulterar i felaktiga spekulationer som spär på krisen ytterligare.

Just därför räcker det inte att hålla brandövningar varje år och tro att man har förberett sig tillräckligt. Som arbetsgivare är det din skyldighet att ansvara för dina medarbetare och då ingår det att ta krisplaneringen på allvar. Desto mer hjälp du behöver hyra in externt, ju mer kommer alla moment att fördröjas – och som vi tidigare konstaterat är detta inget du har råd med i kritiska lägen.

Det krävs därför att fler företag tänker utanför ramarna och vågar blicka bortom ordinära säkerhetsfrågor, till djupare analyser av många olika tänkbara scenarion. Det krävs att medarbetare koordineras, utbildas och att tydlig och samordnad kommunikation blir viktiga ledord som främjar medarbetares och kunders behov, även i ansträngda lägen. Det krävs att man övar, men framför allt krävs det att man även i trygga lägen tar sig tiden att tänka på en otrygg framtid.

”Vi har varit naiva”, sa Stefan Löfven, medan flyktingkrisen hämningslöst fortsätter skapa rubriker och otydliga skrämmande budskap. Men nu har vi lärt oss. Naivitet kostar, förberedelse är guld.

Charlotte Wibäck

Kriskommunikatör och vd på Animech Communications AB