2016-01-23 06:01

2016-01-23 06:01

Konkreta åtgärder för att rädda ekonomin

Debatt: Landstinget i Värmland

I ett ekonomiskt utsatt läge är det viktigt att diskutera kostnadseffektivitet gällande olika insatser för att få bästa möjliga vård med begränsade resurser, skriver Mikael Svensson.

Landstinget i Värmland brottas med stora ekonomiska problem. Ett stort ekonomiskt underskott år 2015 och inför 2016 har landstinget sparkrav på 380 miljoner kronor. Besparingarna ska bland annat ske genom uppsägningar. I övrigt så meddelar landstinget att man har en utvecklingsplan för sänkta kostnader som handlar om ett förändrat arbetssätt med ökad digitalisering och ny teknik. Som kritiker redan har påpekat låter detta minst sagt luddigt och det finns en påtaglig risk för att det istället ökar administrationen.

Vi behöver nu en öppen och konkret debatt om prioriteringar och vad som kan förväntas av sjukvården i Värmland. En möjlighet för att klara ekonomin är att höja landstingsskatten, vilket förstås också för med sig en rad negativa konsekvenser för samhällsekonomin. Är man inte beredd att genomföra en rejäl skattehöjning kommer det istället krävas hårdare prioriteringar.

I ett ekonomiskt utsatt läge är det viktigt att diskutera kostnadseffektivitet gällande olika insatser för att få bästa möjliga vård med begränsade resurser. Det finns mycket som kan göras, men varför inte börja med:

1) Avveckla ambulanshelikopterverksamheten så fort som avtal gör det möjligt.

Ambulanshelikopterverksamheten är ett bra exempel på ett projekt som lätt kan säljas in (vem kan vara emot något som eventuellt kan vara livsviktigt vid trauma?) men där de få studier som finns på området ofta tyder på att det inte är kostnadseffektivt. Att man gjort stora investeringar hittills är inget skäl till att fortsätta dra på sig ytterligare kostnader, så låt inte denna verksamhet bli en gökunge på samma sätt som vindkraftverken har blivit för Karlstads kommunpolitiker.

2) Begränsa och prioritera om insatser.

Se över område för område vilka insatser som kan begränsas med minst negativa hälsoeffekter. Istället ser vi färska exempel på totala motsatsen när t ex landstinget nyligen har beslutat att all mammografi för kvinnor mellan 40-74 blir avgiftsfritt. Detta sker samtidigt som nya studier pekar på att mammografi före 50 års ålder är tveksamt från ett hälsoperspektiv (Annals of Internal Medicine).

3) Höj patientavgifterna.

Dagens patientavgifter på 200 kronor är en liten del av den faktiska kostnaden för ett läkarbesök. Sveriges Kommuner och Landsting beräknar att ett genomsnittligt läkarbesök på ett länssjukhus kostar drygt 3 000 kronor. Mindre förändringar i patientavgifter har inte visat sig innebära några betydande effekter på besöksvolymerna. Däremot skulle en större höjning, till exempelvis till 350 kronor för ett läkarbesök på vårdcentral och ytterligare något högre för ett akutbesök, troligtvis få två effekter som båda stärker ekonomin: ökade intäkter till landstinget, samt en viss minskning i besöksvolym. Vi har också ett nationellt reglerat högkostnadsskydd vilket gör att ingen kan betala mer än 1 100 kronor per år vilket skyddar mot höga totalkostnader.

Givetvis kan det finnas relevanta invändningar mot dessa förslag, men i ett sådant utsatt läge som nu landstinget befinner sig behövs i tydliga och konkreta åtgärder för att lösa underskottet; innan de tvingas till ogenomtänkta och än mer drastiska åtgärder längre fram.

Mikael Svensson

Karlstad

Professor i tillämpad hälsoekonomi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet

Landstinget i Värmland brottas med stora ekonomiska problem. Ett stort ekonomiskt underskott år 2015 och inför 2016 har landstinget sparkrav på 380 miljoner kronor. Besparingarna ska bland annat ske genom uppsägningar. I övrigt så meddelar landstinget att man har en utvecklingsplan för sänkta kostnader som handlar om ett förändrat arbetssätt med ökad digitalisering och ny teknik. Som kritiker redan har påpekat låter detta minst sagt luddigt och det finns en påtaglig risk för att det istället ökar administrationen.

Vi behöver nu en öppen och konkret debatt om prioriteringar och vad som kan förväntas av sjukvården i Värmland. En möjlighet för att klara ekonomin är att höja landstingsskatten, vilket förstås också för med sig en rad negativa konsekvenser för samhällsekonomin. Är man inte beredd att genomföra en rejäl skattehöjning kommer det istället krävas hårdare prioriteringar.

I ett ekonomiskt utsatt läge är det viktigt att diskutera kostnadseffektivitet gällande olika insatser för att få bästa möjliga vård med begränsade resurser. Det finns mycket som kan göras, men varför inte börja med:

1) Avveckla ambulanshelikopterverksamheten så fort som avtal gör det möjligt.

Ambulanshelikopterverksamheten är ett bra exempel på ett projekt som lätt kan säljas in (vem kan vara emot något som eventuellt kan vara livsviktigt vid trauma?) men där de få studier som finns på området ofta tyder på att det inte är kostnadseffektivt. Att man gjort stora investeringar hittills är inget skäl till att fortsätta dra på sig ytterligare kostnader, så låt inte denna verksamhet bli en gökunge på samma sätt som vindkraftverken har blivit för Karlstads kommunpolitiker.

2) Begränsa och prioritera om insatser.

Se över område för område vilka insatser som kan begränsas med minst negativa hälsoeffekter. Istället ser vi färska exempel på totala motsatsen när t ex landstinget nyligen har beslutat att all mammografi för kvinnor mellan 40-74 blir avgiftsfritt. Detta sker samtidigt som nya studier pekar på att mammografi före 50 års ålder är tveksamt från ett hälsoperspektiv (Annals of Internal Medicine).

3) Höj patientavgifterna.

Dagens patientavgifter på 200 kronor är en liten del av den faktiska kostnaden för ett läkarbesök. Sveriges Kommuner och Landsting beräknar att ett genomsnittligt läkarbesök på ett länssjukhus kostar drygt 3 000 kronor. Mindre förändringar i patientavgifter har inte visat sig innebära några betydande effekter på besöksvolymerna. Däremot skulle en större höjning, till exempelvis till 350 kronor för ett läkarbesök på vårdcentral och ytterligare något högre för ett akutbesök, troligtvis få två effekter som båda stärker ekonomin: ökade intäkter till landstinget, samt en viss minskning i besöksvolym. Vi har också ett nationellt reglerat högkostnadsskydd vilket gör att ingen kan betala mer än 1 100 kronor per år vilket skyddar mot höga totalkostnader.

Givetvis kan det finnas relevanta invändningar mot dessa förslag, men i ett sådant utsatt läge som nu landstinget befinner sig behövs i tydliga och konkreta åtgärder för att lösa underskottet; innan de tvingas till ogenomtänkta och än mer drastiska åtgärder längre fram.

Mikael Svensson

Karlstad

Professor i tillämpad hälsoekonomi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet