2016-01-16 06:01

2016-01-16 06:01

Hur vill bilbranschen minska utsläppen?

Replik: Trafik

Den årliga uppräkningen är en bra idé, som både skapar någorlunda förutsägbara bränslepriser och visar omvärlden att vi tar besluten på FN:s klimatmöte i Paris på allvar, skriver Anders Andersson.

Svar till Rickard Gegö med flera (NWT 24/23 2015)

I debattartikeln ”Vi får världens högsta bensinskatt” i NWT den 24 december argumenterar bland andra Sveriges Åkeriföretag, Motormännen och Bil Sweden emot den från och med 2017 årliga indexuppräkningen av bensin- och dieselpriset. Deras viktigaste argument är kanske att det främst drabbar boende i glesbygd, vilka dock är relativt få som kan kompenseras för detta via skatteavdrag. I övrigt är den årliga uppräkningen en bra idé, som både skapar någorlunda förutsägbara bränslepriser och visar omvärlden att vi tar besluten på FN:s klimatmöte i Paris på allvar.

Skribenterna påstår ogrundat att notan för höjda bränslepriser skickas till människor med knappa ekonomiska resurser. Enligt rapporten Högre bensinskatt drabbar inte de fattiga (Handelshögskolan i Göteborg, 2011) eftersom hushållen i länder som Sverige lägger lika stor andel av sin inkomst på drivmedel. I fattigare länder, där bil är en lyxvara, påverkas främst medel- och höginkomsttagare av högre drivmedelspriser.

Däremot har artikelförfattarna rätt i att flygbränsle är skattebefriat, men detta är ju samtidigt inget argument för att sänka skatten på drivmedel för bilister. Tvärtom bör de väletablerade organisationer som undertecknat artikeln utnyttja sina kontaktnät och driva frågan om samma beskattning av flygbränsle som av bilbränsle, samt att importerade varor tillverkade med koldioxidskattebefriad fossil energi ges ett skattepåslag vid import.

Det finns tre välgrundade skäl till relativt hög bränsleskatt, vars nivå är likartad i de flesta europeiska länder:

1. Inkomster till staten: Bränsleskatter är rättvisa skatter (enligt ovan).

2. Begränsa användandet: Fossildrivna fordon bidrar till växthuseffekten. Även med elbilar kommer elen i många länder att produceras med fossila bränslen.

3. Skapar efterfrågan på effektivare motorer.

Även om drivmedlet blir förnyelsebart (biobränsle, sol-, vatten- och vindel) finns alltså ingen anledning att sänka priset. Däremot kan lagstiftning om inblandning av förnyelsebara bränslen i bensin och diesel (kvotplikt) bidra till att tillgången på biobränsle ökar.

Vad som är ett rimligt bensinpris kan beräknas utifrån vad en kWh förnyelsebar el kostar inklusive nätavgifter, som dock varierar kraftigt. Om vi antar att el och nät totalt kostar 1,50 kronor per kWh blir kostnaden för en liter bensin 15 kronor, eftersom energiinnehållet i en liter bensin är 10 kWh. Därtill kommer en koldioxidskatt på 2,38 kronor litern. Ett rimligt bensinpris i dagsläget är alltså uppåt 18 kronor litern.

Eftersom debattartikeln från bilbranschens företrädare inte innehåller några vidare argument till varför de är emot höjda bränslepriser, vore det intressant om de utvecklar detta i en ytterligare artikel, samt redogör för hur de anser att vägtrafiken ska bidra till att minska utsläppen av växthusgaser.

Anders Andersson

Lärare, Skoghall

Svar till Rickard Gegö med flera (NWT 24/23 2015)

I debattartikeln ”Vi får världens högsta bensinskatt” i NWT den 24 december argumenterar bland andra Sveriges Åkeriföretag, Motormännen och Bil Sweden emot den från och med 2017 årliga indexuppräkningen av bensin- och dieselpriset. Deras viktigaste argument är kanske att det främst drabbar boende i glesbygd, vilka dock är relativt få som kan kompenseras för detta via skatteavdrag. I övrigt är den årliga uppräkningen en bra idé, som både skapar någorlunda förutsägbara bränslepriser och visar omvärlden att vi tar besluten på FN:s klimatmöte i Paris på allvar.

Skribenterna påstår ogrundat att notan för höjda bränslepriser skickas till människor med knappa ekonomiska resurser. Enligt rapporten Högre bensinskatt drabbar inte de fattiga (Handelshögskolan i Göteborg, 2011) eftersom hushållen i länder som Sverige lägger lika stor andel av sin inkomst på drivmedel. I fattigare länder, där bil är en lyxvara, påverkas främst medel- och höginkomsttagare av högre drivmedelspriser.

Däremot har artikelförfattarna rätt i att flygbränsle är skattebefriat, men detta är ju samtidigt inget argument för att sänka skatten på drivmedel för bilister. Tvärtom bör de väletablerade organisationer som undertecknat artikeln utnyttja sina kontaktnät och driva frågan om samma beskattning av flygbränsle som av bilbränsle, samt att importerade varor tillverkade med koldioxidskattebefriad fossil energi ges ett skattepåslag vid import.

Det finns tre välgrundade skäl till relativt hög bränsleskatt, vars nivå är likartad i de flesta europeiska länder:

1. Inkomster till staten: Bränsleskatter är rättvisa skatter (enligt ovan).

2. Begränsa användandet: Fossildrivna fordon bidrar till växthuseffekten. Även med elbilar kommer elen i många länder att produceras med fossila bränslen.

3. Skapar efterfrågan på effektivare motorer.

Även om drivmedlet blir förnyelsebart (biobränsle, sol-, vatten- och vindel) finns alltså ingen anledning att sänka priset. Däremot kan lagstiftning om inblandning av förnyelsebara bränslen i bensin och diesel (kvotplikt) bidra till att tillgången på biobränsle ökar.

Vad som är ett rimligt bensinpris kan beräknas utifrån vad en kWh förnyelsebar el kostar inklusive nätavgifter, som dock varierar kraftigt. Om vi antar att el och nät totalt kostar 1,50 kronor per kWh blir kostnaden för en liter bensin 15 kronor, eftersom energiinnehållet i en liter bensin är 10 kWh. Därtill kommer en koldioxidskatt på 2,38 kronor litern. Ett rimligt bensinpris i dagsläget är alltså uppåt 18 kronor litern.

Eftersom debattartikeln från bilbranschens företrädare inte innehåller några vidare argument till varför de är emot höjda bränslepriser, vore det intressant om de utvecklar detta i en ytterligare artikel, samt redogör för hur de anser att vägtrafiken ska bidra till att minska utsläppen av växthusgaser.

Anders Andersson

Lärare, Skoghall

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.