2016-01-12 06:01

2016-01-12 06:01

Dags att utveckla populärt skolval

Debatt: Utbildning

Inför aktiva skolval. Valfriheten ska omfatta alla elever i Sverige och ska inte gå att välja bort, skriver Mikaela Valtersson och Ulla Hamilton.

Drygt två decennier efter att skolvalet infördes i Sverige går 315 000 barn och elever i en fristående förskola eller skola. Skolvalet har ett mycket starkt stöd i Sverige. 8 av 10 anser att det är rätt att elever och föräldrar kan välja vilken grundskola som barnen ska gå i.

Resultaten i friskolor är bättre än i kommunala och fler elever når kunskapskraven i alla ämnen. Detta gäller helt oavsett elevernas bakgrund. Det har ingen betydelse om man utgår från föräldrarnas utbildningsnivå eller om eleverna har svensk eller utländsk bakgrund. IFAU har visat på att resultaten i kommunala skolor ökar på de orter där fristående skolor etableras.

Debatten om skolsegregation är glödhet. Vi får inte glömma att Sverige fortfarande har ett av världens mest jämlika skolsystem. Skillnaderna mellan skolor är små. De stora skillnaderna finns mellan elever i samma skola och i samma klass. De som påstår att det fria skolvalet är anledningen till skolsegregationen har fel. IFAU menar att det fria skolvalet haft en marginell betydelse i sammanhanget. Det är istället boendesegregationen som förklarar mer än fyra femtedelar av skillnaderna mellan skolor.

För föräldrar och elever är det självklart att välja förskola och gymnasieskola. På en del håll har kommuner infört aktiva och obligatoriska skolval, t ex i Nacka. Det har visat sig minska skolsegregationen. Mest aktiva att välja är nämligen familjerna i Fisksätra – ett område där många utrikesfödda bor. Från Fisksätra pendlar åtta av tio av eleverna till skolor i andra områden.

Det är nu dags att utveckla det populära skolvalet. Friskolornas riksförbund har flera konkreta förslag:

1. Inför aktiva skolval. Valfriheten ska omfatta alla elever i Sverige och ska inte gå att välja bort. Ett skolval bör nationellt tas fram där samtliga kommuner har som utgångspunkt att tillämpa val till grundskolan. Skolverket bör få ett uppdrag att se till att valfriheten kommer alla elever till del.

2. Bättre information. Informationen till föräldrar och elever måste bli bättre och alla skolor ska få lika möjligheter att presentera sig. Det bör finnas information där man lätt kan jämföra olika skolors kvalitet. I ett läge då många människor kommer till vårt land måste kommunerna bli bättre på att tillhandahålla information om skolvalet på olika språk.

3. Möjliggör skolskjuts. Lagstiftningen kring skolskjutsar omöjliggör i en del fall klassresor. Möjligheterna till skolskjuts måste förbättras och en generösare tillämpning av skolskjutsreglerna är ett måste. Det kan handla om fria resor med kollektivtrafik eller att ordna ersättning till fristående skolor som ordnar skolskjuts.

4. Inför en nedre åldersgräns för att ställa sig i kö till en friskola. Vi föreslår att man utreder möjligheten att införa en nedre åldersgräns för när man kan ställa sitt barn i kö. Det skulle vara utjämnande och göra att fler aktivt söker den skola som passar dem bäst.

5. De bästa skolorna ska bli fler och de dåliga färre. Ett kvalitetsindex för skolor bör införas. Då skulle det vara möjligt att se vilka skolor som under- och överpresterar om man mäter mot ett förväntat resultat. Framgångsrika skolor borde ges incitament att expandera.

Vi står inför ett viktigt vägskäl. Antingen lyssnar vi på föräldrar och elever, behåller och utvecklar det populära skolvalet. Eller låter vi politiker eller tjänstemän placera elever på olika skolor. I det sammanhanget är Skolkommissionens inställning problematisk. Kommissionen har ett viktigt uppdrag och ska komma med framtidsförslag på vad som behöver göras för att vända den negativa utvecklingen i den svenska skolan. Friskolornas riksförbund rekommenderar att börja med ett studiebesök i Nacka.

Mikaela Valtersson

Ordförande, Friskolornas riksförbund

Ulla Hamilton

Vd, Friskolornas riksförbund

Drygt två decennier efter att skolvalet infördes i Sverige går 315 000 barn och elever i en fristående förskola eller skola. Skolvalet har ett mycket starkt stöd i Sverige. 8 av 10 anser att det är rätt att elever och föräldrar kan välja vilken grundskola som barnen ska gå i.

Resultaten i friskolor är bättre än i kommunala och fler elever når kunskapskraven i alla ämnen. Detta gäller helt oavsett elevernas bakgrund. Det har ingen betydelse om man utgår från föräldrarnas utbildningsnivå eller om eleverna har svensk eller utländsk bakgrund. IFAU har visat på att resultaten i kommunala skolor ökar på de orter där fristående skolor etableras.

Debatten om skolsegregation är glödhet. Vi får inte glömma att Sverige fortfarande har ett av världens mest jämlika skolsystem. Skillnaderna mellan skolor är små. De stora skillnaderna finns mellan elever i samma skola och i samma klass. De som påstår att det fria skolvalet är anledningen till skolsegregationen har fel. IFAU menar att det fria skolvalet haft en marginell betydelse i sammanhanget. Det är istället boendesegregationen som förklarar mer än fyra femtedelar av skillnaderna mellan skolor.

För föräldrar och elever är det självklart att välja förskola och gymnasieskola. På en del håll har kommuner infört aktiva och obligatoriska skolval, t ex i Nacka. Det har visat sig minska skolsegregationen. Mest aktiva att välja är nämligen familjerna i Fisksätra – ett område där många utrikesfödda bor. Från Fisksätra pendlar åtta av tio av eleverna till skolor i andra områden.

Det är nu dags att utveckla det populära skolvalet. Friskolornas riksförbund har flera konkreta förslag:

1. Inför aktiva skolval. Valfriheten ska omfatta alla elever i Sverige och ska inte gå att välja bort. Ett skolval bör nationellt tas fram där samtliga kommuner har som utgångspunkt att tillämpa val till grundskolan. Skolverket bör få ett uppdrag att se till att valfriheten kommer alla elever till del.

2. Bättre information. Informationen till föräldrar och elever måste bli bättre och alla skolor ska få lika möjligheter att presentera sig. Det bör finnas information där man lätt kan jämföra olika skolors kvalitet. I ett läge då många människor kommer till vårt land måste kommunerna bli bättre på att tillhandahålla information om skolvalet på olika språk.

3. Möjliggör skolskjuts. Lagstiftningen kring skolskjutsar omöjliggör i en del fall klassresor. Möjligheterna till skolskjuts måste förbättras och en generösare tillämpning av skolskjutsreglerna är ett måste. Det kan handla om fria resor med kollektivtrafik eller att ordna ersättning till fristående skolor som ordnar skolskjuts.

4. Inför en nedre åldersgräns för att ställa sig i kö till en friskola. Vi föreslår att man utreder möjligheten att införa en nedre åldersgräns för när man kan ställa sitt barn i kö. Det skulle vara utjämnande och göra att fler aktivt söker den skola som passar dem bäst.

5. De bästa skolorna ska bli fler och de dåliga färre. Ett kvalitetsindex för skolor bör införas. Då skulle det vara möjligt att se vilka skolor som under- och överpresterar om man mäter mot ett förväntat resultat. Framgångsrika skolor borde ges incitament att expandera.

Vi står inför ett viktigt vägskäl. Antingen lyssnar vi på föräldrar och elever, behåller och utvecklar det populära skolvalet. Eller låter vi politiker eller tjänstemän placera elever på olika skolor. I det sammanhanget är Skolkommissionens inställning problematisk. Kommissionen har ett viktigt uppdrag och ska komma med framtidsförslag på vad som behöver göras för att vända den negativa utvecklingen i den svenska skolan. Friskolornas riksförbund rekommenderar att börja med ett studiebesök i Nacka.

Mikaela Valtersson

Ordförande, Friskolornas riksförbund

Ulla Hamilton

Vd, Friskolornas riksförbund

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.