2016-01-09 06:00

2016-01-09 06:00

Skogsbruket drabbar ekosystemet

Debatt: Miljö

Skogsbruket sker redan på bekostnad av ekosystemet och den biologiska mångfalden, skriver Sebastian Kirppu och Kristina Bäck.

Skogen är det ”gröna guldet” som ska rädda oss undan klimathotet. Detta säger ett flertal politiker, klimatengagerade människor men framför allt skogsnäringen. De menar att mer skogsavverkning kan rädda klimatet genom att ersätta fossila råvaror.

Virket kan ersätta oljeprodukter, man kan bygga hyreshus av trä, göra kläder av trä och tillverka biomassa. Skogen ska ge fler jobb samtidigt som miljömålen nås. Det sa Stefan Löfven i sitt vallöfte 2014. Fler som säger det är landsbygdsministern Sven-Erik Bucht, Skogsstyrelsen, Skogsindustrierna, Föreningen Skogen (en ideell förening som drivs av skogsnäringens företrädare) och Miljömålsberedningen.

Vid klimatmötet i Paris har Sverige skrivit under en deklaration för att förbättra situationen för världens skogar. Landsbygdsministern Sven-Erik Bucht säger i en kommentar att ”Vår skog gör stor klimatnytta och ska leda oss mot ett fossilfritt samhälle och en växande bioekonomi”. Detta går inte ihop med den kalhyggesavverkning som används i dag som ger stora utsläpp av växthusgaser. Det höga virkesuttaget motverkar även de miljömål som regeringen ska uppfylla. Skogsbruket sker redan på bekostnad av ekosystemet och den biologiska mångfalden. Vad kommer då inte ett ännu intensivare skogsbruk göra i framtiden?

Skogsindustrin använder felaktigt klimatet som ett vetenskapligt grundat argument för ett intensivare skogsbruk. Men inom forskningen råder stor osäkerhet om att ökad skogsproduktion kan rädda klimatet. Träet omvandlas bara i begränsad utsträckning till hus och byggnader, vilka under en längre tid kan binda kol. Vid avverkning lösgörs stora mängder växthusgaser. Den nedhuggna skogen kan inte binda kolet i marken. De träd som sedan planteras kan inte ta upp mer koldioxid än vad marken frigör. Studier vid Lunds universitet visar att det kan ta 30 år innan koldioxidutsläppen kompenserats av upptaget från de nya träden. Beroende på klimatläget kan det ta ännu längre tid.

En skog består inte bara av levande träd som ska ge virke, papper, biobränsle o s v. Skogen är ett ekosystem med även döda träd och olika växter, djur, fåglar, svampar, lavar och andra organismer. Tar man bort träden försvinner förutsättningarna för ett fungerande ekosystem. Ett fungerande ekosystem har större chanser att anpassa sig till klimatförändringar. Det är troligen vår civilisations bästa medhjälpare i kampen mot klimathotet.

De som påstår att ” det gröna guldet” är räddningen för klimatet, bör erkänna de negativa effekterna av nuvarande skogsbruk. Då skulle debatten bli mer konstruktiv. Risken är att den brukade delen av skogslandskapet utarmas ännu mer och att trycket ökar på de få kvarvarande äldre skogar med värdefull biologisk mångfald så att de också avverkas. Skogsbruket är redan den största enskilda orsaken till att många av skogens arter är på Rödlistan över hotade arter.

Miljörådsberedningen är den parlamentariska grupp utsedd av regeringen att till nästa år komma med ett förslag på ett ramverk för en långsiktig klimatpolitik. De förespråkar att skogen ska användas för att ersätta fossila råvaror. Tre av sexton av de demokratiskt beslutade miljömålen är särskilt viktiga för en ekologisk hållbar framtid i vårt skogslandskap: ”Levande Skogar”, ”Levande sjöar och vattendrag” samt ”Ett rikt djur och växtliv”. Men det blir svårt att nå dessa mål med det intensivare skogsbruk som Miljörådsberedningen själva förespråkar.

Visst ska vi bruka skogen men inte på det sätt som svensk skogsindustri gör i dag. Kalhyggesskogsbruket föröder både vårt gemensamma naturarv och vårt kulturarv. Det avverkas så mycket att det knappt blir någon natur över och intressen som den samiska rennäringen, friluftsliv och naturturism hamnar i marginalen. Att öka intensiteten i brukandet mer, bäddar för en snabbare ekologisk kollaps.

Sebastian Kirppu

Skogsbiolog

Kristina Bäck

Miljö- och naturskribent

Skogen är det ”gröna guldet” som ska rädda oss undan klimathotet. Detta säger ett flertal politiker, klimatengagerade människor men framför allt skogsnäringen. De menar att mer skogsavverkning kan rädda klimatet genom att ersätta fossila råvaror.

Virket kan ersätta oljeprodukter, man kan bygga hyreshus av trä, göra kläder av trä och tillverka biomassa. Skogen ska ge fler jobb samtidigt som miljömålen nås. Det sa Stefan Löfven i sitt vallöfte 2014. Fler som säger det är landsbygdsministern Sven-Erik Bucht, Skogsstyrelsen, Skogsindustrierna, Föreningen Skogen (en ideell förening som drivs av skogsnäringens företrädare) och Miljömålsberedningen.

Vid klimatmötet i Paris har Sverige skrivit under en deklaration för att förbättra situationen för världens skogar. Landsbygdsministern Sven-Erik Bucht säger i en kommentar att ”Vår skog gör stor klimatnytta och ska leda oss mot ett fossilfritt samhälle och en växande bioekonomi”. Detta går inte ihop med den kalhyggesavverkning som används i dag som ger stora utsläpp av växthusgaser. Det höga virkesuttaget motverkar även de miljömål som regeringen ska uppfylla. Skogsbruket sker redan på bekostnad av ekosystemet och den biologiska mångfalden. Vad kommer då inte ett ännu intensivare skogsbruk göra i framtiden?

Skogsindustrin använder felaktigt klimatet som ett vetenskapligt grundat argument för ett intensivare skogsbruk. Men inom forskningen råder stor osäkerhet om att ökad skogsproduktion kan rädda klimatet. Träet omvandlas bara i begränsad utsträckning till hus och byggnader, vilka under en längre tid kan binda kol. Vid avverkning lösgörs stora mängder växthusgaser. Den nedhuggna skogen kan inte binda kolet i marken. De träd som sedan planteras kan inte ta upp mer koldioxid än vad marken frigör. Studier vid Lunds universitet visar att det kan ta 30 år innan koldioxidutsläppen kompenserats av upptaget från de nya träden. Beroende på klimatläget kan det ta ännu längre tid.

En skog består inte bara av levande träd som ska ge virke, papper, biobränsle o s v. Skogen är ett ekosystem med även döda träd och olika växter, djur, fåglar, svampar, lavar och andra organismer. Tar man bort träden försvinner förutsättningarna för ett fungerande ekosystem. Ett fungerande ekosystem har större chanser att anpassa sig till klimatförändringar. Det är troligen vår civilisations bästa medhjälpare i kampen mot klimathotet.

De som påstår att ” det gröna guldet” är räddningen för klimatet, bör erkänna de negativa effekterna av nuvarande skogsbruk. Då skulle debatten bli mer konstruktiv. Risken är att den brukade delen av skogslandskapet utarmas ännu mer och att trycket ökar på de få kvarvarande äldre skogar med värdefull biologisk mångfald så att de också avverkas. Skogsbruket är redan den största enskilda orsaken till att många av skogens arter är på Rödlistan över hotade arter.

Miljörådsberedningen är den parlamentariska grupp utsedd av regeringen att till nästa år komma med ett förslag på ett ramverk för en långsiktig klimatpolitik. De förespråkar att skogen ska användas för att ersätta fossila råvaror. Tre av sexton av de demokratiskt beslutade miljömålen är särskilt viktiga för en ekologisk hållbar framtid i vårt skogslandskap: ”Levande Skogar”, ”Levande sjöar och vattendrag” samt ”Ett rikt djur och växtliv”. Men det blir svårt att nå dessa mål med det intensivare skogsbruk som Miljörådsberedningen själva förespråkar.

Visst ska vi bruka skogen men inte på det sätt som svensk skogsindustri gör i dag. Kalhyggesskogsbruket föröder både vårt gemensamma naturarv och vårt kulturarv. Det avverkas så mycket att det knappt blir någon natur över och intressen som den samiska rennäringen, friluftsliv och naturturism hamnar i marginalen. Att öka intensiteten i brukandet mer, bäddar för en snabbare ekologisk kollaps.

Sebastian Kirppu

Skogsbiolog

Kristina Bäck

Miljö- och naturskribent