2016-01-04 06:00

2016-01-04 06:00

Läkare missnöjda med fortbildning

Debatt: Värmland

Läkarna i Landstinget i Värmland är bland de minst nöjda i landet med möjligheten till nödvändig fortbildning, skriver Marina Tuutma, Heidi Stensmyren och Ove Andersson.

Den accelererande medicinska utvecklingen ställer krav på kontinuerligt lärande och fortbildning för att läkare ska kunna hålla sig uppdaterade. Samtidigt saknas det i Sverige till skillnad från många andra länder reglerade krav på läkares fortbildning. Efter 5,5 års läkarutbildning, upp till två års AT och ytterligare fem års specialiseringstjänstgöring upphör alla kunskapskrav. Detta är helt orimligt.

Tyvärr visar Läkarförbundets regelbundna enkäter att läkarna får allt mindre tid för att kunna hämta in ny kunskap. Under perioden 2007–2012 minskade den genomsnittliga tiden för extern fortbildning från 8,7 till 7,1 dagar per år.

I en ny enkät har Läkarförbundet frågat Sveriges samtliga allmänläkare på vårdcentraler om deras möjligheter att utveckla sin kompetens. Endast 36 procent av läkarna anser sig ha sådana möjligheter. Det finns stora skillnader mellan olika typer av vårdcentraler och mellan olika landsting. Läkare som arbetar på privata vårdcentraler där ägaren själv arbetar kliniskt, eller på vårdcentraler som är fullt bemannade, är mer nöjda. Det omvända gäller för anställda på offentliga vårdcentraler, eller där det är svårt att tillsätta vakanta läkartjänster. Dessvärre är läkarna på vårdcentraler i Landstinget i Värmland generellt mindre nöjda. Endast 28 procent av läkarna anser sig ha goda möjligheter att ta in ny kunskap.

Vi är mycket bekymrade över situationen i Landstinget i Värmland. För några år sedan togs ett policydokument fram som skall ge förutsättningar för fortbildning. Men arbetsgivare har inte kunnat säkerställa att detta följs. Kronisk underbemanning och en mycket ansträngd arbetsmiljö innebär att allmänläkare i praktiken inte kan fortbilda sig alls. Dessutom har Landstinget i Värmland under hösten stoppat nästa all extern utbildning. Detta på grund av landstingets underskott på 380 miljoner kronor. I Värmland har vi i dagsläget ungefär 50 vakanta allmänläkartjänster, och det ligger även ett sparkrav på primärvården som motsvarar 30 tjänster.

Den negativa trenden måste brytas. Svensk sjukvård kan snart inte längre utlova att patienterna får träffa läkare som är uppdaterade på nya metoder. Det är allvarligt ur patientsäkerhetssynpunkt, och det utgör ett enormt samhällsslöseri. Om vi i Sverige menar allvar med visionen om en vård i världsklass måste vi ha läkare som kontinuerligt uppdaterar sin kunskap. Invånarna i Värmland har rätt att få träffa kompetenta läkare.

Läkarförbundet har tre konkreta förslag för bättre fortbildning för läkare:

• Reglera fortbildning: Systematisk fortbildning ska regleras i föreskrifter från Socialstyrelsen, vilket ställer krav både på arbetsgivaren och på läkaren. I alla upphandlingar och vårdval ska fortbildning krävas och öppet redovisas vid uppföljningar.

• Fler läkare i primärvården: En avgörande faktor till att läkare på vårdcentraler inte har möjlighet till fortbildning är underbemanning. Primärvården måste byggas ut till en heltids specialist i allmänmedicin per 1 500 invånare.

• Stimulera småskalighet: Läkare som arbetar vid mindre privata läkarledda vårdcentraler har betydligt bättre möjligheter till fortbildning. Detta trots samma ekonomiska förutsättningar som offentliga enheter.

Marina Tuutma

Ordförande, Värmlands Läkarförening

Heidi Stensmyren

Ordförande, Läkarförbundet

Ove Andersson

Andre vice ordförande, Läkarförbundet och ordförande i distriktsläkarföreningen

Den accelererande medicinska utvecklingen ställer krav på kontinuerligt lärande och fortbildning för att läkare ska kunna hålla sig uppdaterade. Samtidigt saknas det i Sverige till skillnad från många andra länder reglerade krav på läkares fortbildning. Efter 5,5 års läkarutbildning, upp till två års AT och ytterligare fem års specialiseringstjänstgöring upphör alla kunskapskrav. Detta är helt orimligt.

Tyvärr visar Läkarförbundets regelbundna enkäter att läkarna får allt mindre tid för att kunna hämta in ny kunskap. Under perioden 2007–2012 minskade den genomsnittliga tiden för extern fortbildning från 8,7 till 7,1 dagar per år.

I en ny enkät har Läkarförbundet frågat Sveriges samtliga allmänläkare på vårdcentraler om deras möjligheter att utveckla sin kompetens. Endast 36 procent av läkarna anser sig ha sådana möjligheter. Det finns stora skillnader mellan olika typer av vårdcentraler och mellan olika landsting. Läkare som arbetar på privata vårdcentraler där ägaren själv arbetar kliniskt, eller på vårdcentraler som är fullt bemannade, är mer nöjda. Det omvända gäller för anställda på offentliga vårdcentraler, eller där det är svårt att tillsätta vakanta läkartjänster. Dessvärre är läkarna på vårdcentraler i Landstinget i Värmland generellt mindre nöjda. Endast 28 procent av läkarna anser sig ha goda möjligheter att ta in ny kunskap.

Vi är mycket bekymrade över situationen i Landstinget i Värmland. För några år sedan togs ett policydokument fram som skall ge förutsättningar för fortbildning. Men arbetsgivare har inte kunnat säkerställa att detta följs. Kronisk underbemanning och en mycket ansträngd arbetsmiljö innebär att allmänläkare i praktiken inte kan fortbilda sig alls. Dessutom har Landstinget i Värmland under hösten stoppat nästa all extern utbildning. Detta på grund av landstingets underskott på 380 miljoner kronor. I Värmland har vi i dagsläget ungefär 50 vakanta allmänläkartjänster, och det ligger även ett sparkrav på primärvården som motsvarar 30 tjänster.

Den negativa trenden måste brytas. Svensk sjukvård kan snart inte längre utlova att patienterna får träffa läkare som är uppdaterade på nya metoder. Det är allvarligt ur patientsäkerhetssynpunkt, och det utgör ett enormt samhällsslöseri. Om vi i Sverige menar allvar med visionen om en vård i världsklass måste vi ha läkare som kontinuerligt uppdaterar sin kunskap. Invånarna i Värmland har rätt att få träffa kompetenta läkare.

Läkarförbundet har tre konkreta förslag för bättre fortbildning för läkare:

• Reglera fortbildning: Systematisk fortbildning ska regleras i föreskrifter från Socialstyrelsen, vilket ställer krav både på arbetsgivaren och på läkaren. I alla upphandlingar och vårdval ska fortbildning krävas och öppet redovisas vid uppföljningar.

• Fler läkare i primärvården: En avgörande faktor till att läkare på vårdcentraler inte har möjlighet till fortbildning är underbemanning. Primärvården måste byggas ut till en heltids specialist i allmänmedicin per 1 500 invånare.

• Stimulera småskalighet: Läkare som arbetar vid mindre privata läkarledda vårdcentraler har betydligt bättre möjligheter till fortbildning. Detta trots samma ekonomiska förutsättningar som offentliga enheter.

Marina Tuutma

Ordförande, Värmlands Läkarförening

Heidi Stensmyren

Ordförande, Läkarförbundet

Ove Andersson

Andre vice ordförande, Läkarförbundet och ordförande i distriktsläkarföreningen