2016-01-02 06:00

2016-01-02 06:00

Förbättra insatser för utsatta barn

Debatt: Kommunerna i Värmland

Det finns i flera kommuner anledning att se över om socialtjänsten verkligen har de resurser som behövs för att kunna utföra sina uppgifter med barnets bästa i centrum, skriver Lisa Dahlgren och Annicka Lang.

En ny undersökning visar att socialtjänsterna i länet inte i alla avseenden klarar av att ge utsatta barn och unga ett bra stöd. Personalomsättningen är i många fall hög, barnutredningar drar ut på tiden, och barn riskerar därmed att inte få tillgång till rätt insatser snabbt. Nu måste kommunpolitikerna i länet utveckla det sociala arbetet, med barns rättigheter i centrum.

Nyligen presenterade vi rapporten Barnbarometern. För tredje året i rad har socialförvaltningarnas arbete med barn och unga i olika utsatta situationer granskats. 139 kommuner ingår i studien, som visar att utvecklingen på många håll står stilla. Bristerna tar sig uttryck på flera olika sätt. Ett tecken på ett allvarligt problem, och samtidigt en tydlig indikation på att det kan förekomma direkta lagbrott från kommunernas sida, är att barnutredningar drar ut på tiden. Utredningar kan röra ett barn som far illa av eget eller andras missbruk, av kriminalitet, våld eller andra livsomständigheter som påverkar barnet.

Lagen anger att en utredning som rör barn och unga ska vara färdigställd inom fyra månader. Trots detta uppger fler än sex av tio av de granskade kommunerna att utredningar tagit längre tid vid sex tillfällen eller fler under det senaste två åren. I Värmlands län uppger tre av de sju svarande kommunerna att utredningar dragit ut på tiden vid minst sex tillfällen.

Kommunerna uppger att hög arbetsbelastning är en framträdande orsak till de utdragna barnutredningstiderna. Vi vet också att belastningen kan vara än högre i de kommuner som tar emot många ensamkommande barn. Det finns i flera kommuner anledning att se över om socialtjänsten verkligen har de resurser som behövs för att kunna utföra sina uppgifter med barnets bästa i centrum.

En ytterligare prövning som kommunerna står inför handlar om att få ned personalomsättningen bland socialsekreterare. Tre av tio granskade kommuner uppger att de har en personalomsättning på över 20 procent. I Värmland uppger ingen kommun att personalomsättningen på socialförvaltningen varit över 20 procent det senaste året, vilket är att betrakta som positivt i sammanhanget. Att personal byts ut ofta innebär att utsatta barn får träffa många olika handläggare, och risken att de inte får den hjälp de är i behov av är stor.

Samtidigt som det på flera områden som behövs insatser så finns det ljusglimtar och exempel att inspireras av. Tre av fyra uppger i årets undersökning att de alltid genomför en utredning när det förekommer våld i nära relationer där barn är involverade. Här har lagkravet från förra året haft effekt.

Sammantaget visar vår undersökning att många kommuner behöver se över och utveckla arbetet med utsatta barn. Trots ständiga larmrapporter om barn som inte får rätt stöd tycks åtgärder för att komma tillrätta med brister lysa med sin frånvaro. Nu när kommunpolitikerna i Värmland efter ett år in i mandatperioden hunnit bli varma i kläderna är det hög tid att vidta åtgärder som kan bidra till att alla utsatta barn och unga får det stöd de behöver.

Lisa Dahlgren

Ansvarig barnombud, organisationen Maskrosbarn

Annicka Lang

Chefspsykolog Humana Individ och Familj

En ny undersökning visar att socialtjänsterna i länet inte i alla avseenden klarar av att ge utsatta barn och unga ett bra stöd. Personalomsättningen är i många fall hög, barnutredningar drar ut på tiden, och barn riskerar därmed att inte få tillgång till rätt insatser snabbt. Nu måste kommunpolitikerna i länet utveckla det sociala arbetet, med barns rättigheter i centrum.

Nyligen presenterade vi rapporten Barnbarometern. För tredje året i rad har socialförvaltningarnas arbete med barn och unga i olika utsatta situationer granskats. 139 kommuner ingår i studien, som visar att utvecklingen på många håll står stilla. Bristerna tar sig uttryck på flera olika sätt. Ett tecken på ett allvarligt problem, och samtidigt en tydlig indikation på att det kan förekomma direkta lagbrott från kommunernas sida, är att barnutredningar drar ut på tiden. Utredningar kan röra ett barn som far illa av eget eller andras missbruk, av kriminalitet, våld eller andra livsomständigheter som påverkar barnet.

Lagen anger att en utredning som rör barn och unga ska vara färdigställd inom fyra månader. Trots detta uppger fler än sex av tio av de granskade kommunerna att utredningar tagit längre tid vid sex tillfällen eller fler under det senaste två åren. I Värmlands län uppger tre av de sju svarande kommunerna att utredningar dragit ut på tiden vid minst sex tillfällen.

Kommunerna uppger att hög arbetsbelastning är en framträdande orsak till de utdragna barnutredningstiderna. Vi vet också att belastningen kan vara än högre i de kommuner som tar emot många ensamkommande barn. Det finns i flera kommuner anledning att se över om socialtjänsten verkligen har de resurser som behövs för att kunna utföra sina uppgifter med barnets bästa i centrum.

En ytterligare prövning som kommunerna står inför handlar om att få ned personalomsättningen bland socialsekreterare. Tre av tio granskade kommuner uppger att de har en personalomsättning på över 20 procent. I Värmland uppger ingen kommun att personalomsättningen på socialförvaltningen varit över 20 procent det senaste året, vilket är att betrakta som positivt i sammanhanget. Att personal byts ut ofta innebär att utsatta barn får träffa många olika handläggare, och risken att de inte får den hjälp de är i behov av är stor.

Samtidigt som det på flera områden som behövs insatser så finns det ljusglimtar och exempel att inspireras av. Tre av fyra uppger i årets undersökning att de alltid genomför en utredning när det förekommer våld i nära relationer där barn är involverade. Här har lagkravet från förra året haft effekt.

Sammantaget visar vår undersökning att många kommuner behöver se över och utveckla arbetet med utsatta barn. Trots ständiga larmrapporter om barn som inte får rätt stöd tycks åtgärder för att komma tillrätta med brister lysa med sin frånvaro. Nu när kommunpolitikerna i Värmland efter ett år in i mandatperioden hunnit bli varma i kläderna är det hög tid att vidta åtgärder som kan bidra till att alla utsatta barn och unga får det stöd de behöver.

Lisa Dahlgren

Ansvarig barnombud, organisationen Maskrosbarn

Annicka Lang

Chefspsykolog Humana Individ och Familj

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.