2015-12-31 06:00

2015-12-31 06:00

Sätt utländska läkare i arbete

Debatt: Asylsökande

Sätt en invandrad läkare som är inne i vårt system och kan språket, som ansvarig för en vårdcentral, som har ett välutrustat laboratorium och ett välförsett apotek, skriver Ove Bengtsson.

Jag läser i tidningar och på nätet att de nyanlända väntar på sjukvård, för att det är brist på sjukvårdspersonal och medicinskt kunniga tolkar. På en av våra flyktingförläggningar utspelar sig följande fiktiva händelse:

”En mamma, som kommit hit med sin man och två söner från Aleppo, oroar sig för mannens skador. Inget akut riktigt allvarligt, men ändå så att man vill gå till en läkare.

Det är inte lätt att få hjälp i det svenska systemet då man måste få en läkartid som passar med en tolks. Mamman blir jätteglad då hon nere i förläggningens tvättstuga stöter samman med sin husläkare, som också flytt från Aleppo.

– Herr Doktor, va bra, kan Ni titta på min man och se om han behöver några mediciner för sitt problem?

– Nej, kära Ni, vi är i Sverige nu. Då gäller de svenska reglerna förstår Ni. Innan jag kan hjälpa Er man, måste jag först lära mig svenska, lära mig det svenska byråkratiska sjukvårdssystemet, och gå parallellt med en läkare som är mycket yngre än jag. Så kom tillbaka om två till fem år, då får jag hjälpa Er man.

– Men snälla doktorn, varken jag eller min man kan svenska, och jag tror inte att han behöver några konstiga mediciner – snälla Ni.

– Nej tyvärr, jag vill bli legitimerad i Sverige och då får jag inte utöva läkaryrket förrän jag har fått min svenska legitimation. Jag tycker synd om Er man, men det svenska systemet gäller, så Er man får vänta.

Mamman blir stum och går därifrån. På vägen upp till familjen undrar hon; ”Kanske tillhör han IS? Nej föresten, han vill nog bara bli en god svensk.”

Nej, som det ser ut nu måste vi kunna tänka utanför den fyrkantiga lådan. Tror de ansvariga i landstinget, Socialstyrelsen och regeringen att arabisktalande nyanlända hellre väntar på vård, för att få den av arabisktalande läkare som lärt sig godkänd svenska och kommit in vår byråkrati, än att direkt få vård av en nyanländ arabisktalande läkare?

Förslag: Sätt en invandrad läkare som är inne i vårt system och kan språket, som ansvarig för en vårdcentral, som har ett välutrustat laboratorium och ett välförsett apotek. Och låt chefsläkaren ta in nyanlända läkare och annan personal, godkänna dem och sätta dem i arbete direkt, som han skulle ha gjort hemma i Syrien.

Låt sedan de nyanlända som tillhör denna språkgrupp få möjligheten att gå till denna vårdcentral och registrera sig med ett ”Fingerprintcard” och uppgivet namn, om de inte kan hittas i det svenska systemet. Labbproven skall komma snabbt och läkaren kan gå med till vårdcentralens apotek och direkt se till att patienterna får det de behöver.

Utan att ha några andra vetenskapliga studier än mig själv, tror jag att en mycket stor del av patienterna får den vård de behöver på detta vis. Ser läkaren att det krävs mer för patienten, får han ta upp det med chefsläkaren, som får driva det vidare i vårt sjukvårdsmaskineri. Är myndigheterna oroliga för ansvarsfrågor, finns det säkert något utländskt försäkringsbolag som kan täcka denna risk. Det har de nog gjort i Syrien.

Ta statsminister Stefan Löfven på orden, när han säger att vi måste förenkla i byråkratin, så att vi kan ta oss igenom det vi står inför.

Ove Bengtsson (KD)

Kommunfullmäktigeledamot i Kristinehamn

Jag läser i tidningar och på nätet att de nyanlända väntar på sjukvård, för att det är brist på sjukvårdspersonal och medicinskt kunniga tolkar. På en av våra flyktingförläggningar utspelar sig följande fiktiva händelse:

”En mamma, som kommit hit med sin man och två söner från Aleppo, oroar sig för mannens skador. Inget akut riktigt allvarligt, men ändå så att man vill gå till en läkare.

Det är inte lätt att få hjälp i det svenska systemet då man måste få en läkartid som passar med en tolks. Mamman blir jätteglad då hon nere i förläggningens tvättstuga stöter samman med sin husläkare, som också flytt från Aleppo.

– Herr Doktor, va bra, kan Ni titta på min man och se om han behöver några mediciner för sitt problem?

– Nej, kära Ni, vi är i Sverige nu. Då gäller de svenska reglerna förstår Ni. Innan jag kan hjälpa Er man, måste jag först lära mig svenska, lära mig det svenska byråkratiska sjukvårdssystemet, och gå parallellt med en läkare som är mycket yngre än jag. Så kom tillbaka om två till fem år, då får jag hjälpa Er man.

– Men snälla doktorn, varken jag eller min man kan svenska, och jag tror inte att han behöver några konstiga mediciner – snälla Ni.

– Nej tyvärr, jag vill bli legitimerad i Sverige och då får jag inte utöva läkaryrket förrän jag har fått min svenska legitimation. Jag tycker synd om Er man, men det svenska systemet gäller, så Er man får vänta.

Mamman blir stum och går därifrån. På vägen upp till familjen undrar hon; ”Kanske tillhör han IS? Nej föresten, han vill nog bara bli en god svensk.”

Nej, som det ser ut nu måste vi kunna tänka utanför den fyrkantiga lådan. Tror de ansvariga i landstinget, Socialstyrelsen och regeringen att arabisktalande nyanlända hellre väntar på vård, för att få den av arabisktalande läkare som lärt sig godkänd svenska och kommit in vår byråkrati, än att direkt få vård av en nyanländ arabisktalande läkare?

Förslag: Sätt en invandrad läkare som är inne i vårt system och kan språket, som ansvarig för en vårdcentral, som har ett välutrustat laboratorium och ett välförsett apotek. Och låt chefsläkaren ta in nyanlända läkare och annan personal, godkänna dem och sätta dem i arbete direkt, som han skulle ha gjort hemma i Syrien.

Låt sedan de nyanlända som tillhör denna språkgrupp få möjligheten att gå till denna vårdcentral och registrera sig med ett ”Fingerprintcard” och uppgivet namn, om de inte kan hittas i det svenska systemet. Labbproven skall komma snabbt och läkaren kan gå med till vårdcentralens apotek och direkt se till att patienterna får det de behöver.

Utan att ha några andra vetenskapliga studier än mig själv, tror jag att en mycket stor del av patienterna får den vård de behöver på detta vis. Ser läkaren att det krävs mer för patienten, får han ta upp det med chefsläkaren, som får driva det vidare i vårt sjukvårdsmaskineri. Är myndigheterna oroliga för ansvarsfrågor, finns det säkert något utländskt försäkringsbolag som kan täcka denna risk. Det har de nog gjort i Syrien.

Ta statsminister Stefan Löfven på orden, när han säger att vi måste förenkla i byråkratin, så att vi kan ta oss igenom det vi står inför.

Ove Bengtsson (KD)

Kommunfullmäktigeledamot i Kristinehamn