2015-12-30 06:00

2015-12-30 06:00

Höga krav ställs på skogsbruket

Debatt: Parisavtalet

Skogen växer mer och mer, samtidigt kan vi skörda mer och mer. Virket ersätter olja, kol och gas. Ett klimatvänligt alternativ både som bränsle och material, skriver Bengt Ek.

Klimatavtalet i Paris hyllas som en framgång för det fortsatta klimatarbetet. Men det nådde inga konkreta mål för utsläppen. Nu sätter jordens länder stort hopp på klimatneutralitet, vilket betyder att vi ska fånga upp lika mycket växthusgaser som vi släpper ut.

I praktiken betyder det att världens skogar ska bygga på sitt virkesförråd istället för att som i dag minska det. I Sverige har vi en mer än hundraårig erfarenhet av det, vi har ökat virkesförrådet med en och en halv miljard kubikmeter och därmed bundit lika många ton koldioxid på hundra år. Skogsbrukandets klimatnytta motsvarar i stort sett landets utsläpp.

Men Parislösningen för med sig en fara att länderna fokuserar helt på att låta skogen stå obrukad. En rejäl andel obrukad skog – naturskog – behövs av naturvårdsskäl. Men på sikt slutar virkesförråden att växa. Skogen tar inte upp mer kol, det blir balans mellan hur mycket skogen tar upp och avger. Därför kombinerar vi i Sverige och en del andra länder ett växande virkesförråd med en växande användning av skogen. Skogen växer mer och mer, samtidigt kan vi skörda mer och mer. Virket ersätter olja, kol och gas. Ett klimatvänligt alternativ både som bränsle och material. Varje avverkad kubikmeter ger en klimatnytta motsvarande ett halvt ton koldioxid.

I Sverige kommer vi att fortsätta att öka virkesförrådet i skogen och skörda mer klimatvänlig råvara och bränsle. Men vi kan öka insatserna ännu mer genom att sköta skogarna ännu bättre. Det inkluderar ökad naturvård för att balansera ett intensifierat klimatsmart skogsbruk.

Men i många länder saknas insikten om att mer skog med fördel kan kombineras med mer skörd. Risken finns att man inriktar sig på förhållandevis kortsiktigt sparande för att bygga upp virkesförrådet istället för att fasa ut klimatförstörande byggmaterial och bränslen.

För närvarande pågår ett samarbete mellan den svenska regeringen och övriga samhället med att skapa ett nationellt skogsprogram, en färdväg för skogssektorn. En av fyra frågeställningar gäller Sveriges roll internationellt. Vi har kvalificerad kunskap om hur man hushållar klokt med skogen och vi har en stark sådan kultur. Den kunskapen och synen på hushållning behöver vi dela med oss av. Där får inte det nationella skogsprogrammet svika.

Sverige står efter klimatavtalet inför två skogliga utmaningar. Att på hemmaplan utveckla skogens klimatnytta ännu mer, och att ta en ledande roll i det internationella arbetet.

Bengt Ek

Föreningen Skogen

Klimatavtalet i Paris hyllas som en framgång för det fortsatta klimatarbetet. Men det nådde inga konkreta mål för utsläppen. Nu sätter jordens länder stort hopp på klimatneutralitet, vilket betyder att vi ska fånga upp lika mycket växthusgaser som vi släpper ut.

I praktiken betyder det att världens skogar ska bygga på sitt virkesförråd istället för att som i dag minska det. I Sverige har vi en mer än hundraårig erfarenhet av det, vi har ökat virkesförrådet med en och en halv miljard kubikmeter och därmed bundit lika många ton koldioxid på hundra år. Skogsbrukandets klimatnytta motsvarar i stort sett landets utsläpp.

Men Parislösningen för med sig en fara att länderna fokuserar helt på att låta skogen stå obrukad. En rejäl andel obrukad skog – naturskog – behövs av naturvårdsskäl. Men på sikt slutar virkesförråden att växa. Skogen tar inte upp mer kol, det blir balans mellan hur mycket skogen tar upp och avger. Därför kombinerar vi i Sverige och en del andra länder ett växande virkesförråd med en växande användning av skogen. Skogen växer mer och mer, samtidigt kan vi skörda mer och mer. Virket ersätter olja, kol och gas. Ett klimatvänligt alternativ både som bränsle och material. Varje avverkad kubikmeter ger en klimatnytta motsvarande ett halvt ton koldioxid.

I Sverige kommer vi att fortsätta att öka virkesförrådet i skogen och skörda mer klimatvänlig råvara och bränsle. Men vi kan öka insatserna ännu mer genom att sköta skogarna ännu bättre. Det inkluderar ökad naturvård för att balansera ett intensifierat klimatsmart skogsbruk.

Men i många länder saknas insikten om att mer skog med fördel kan kombineras med mer skörd. Risken finns att man inriktar sig på förhållandevis kortsiktigt sparande för att bygga upp virkesförrådet istället för att fasa ut klimatförstörande byggmaterial och bränslen.

För närvarande pågår ett samarbete mellan den svenska regeringen och övriga samhället med att skapa ett nationellt skogsprogram, en färdväg för skogssektorn. En av fyra frågeställningar gäller Sveriges roll internationellt. Vi har kvalificerad kunskap om hur man hushållar klokt med skogen och vi har en stark sådan kultur. Den kunskapen och synen på hushållning behöver vi dela med oss av. Där får inte det nationella skogsprogrammet svika.

Sverige står efter klimatavtalet inför två skogliga utmaningar. Att på hemmaplan utveckla skogens klimatnytta ännu mer, och att ta en ledande roll i det internationella arbetet.

Bengt Ek

Föreningen Skogen