2015-11-23 06:01

2015-11-23 06:01

Skatteväxla för miljö, hälsa och arbete

Debatt: Sverige

Ska fler arbeten skapas och behållas i Sverige måste dock beskattningen baseras mindre på arbete och tjänster och istället växla mot konsumtion av det vi åtminstone inte vill ha mer av, exempelvis dålig miljö och hälsa, skriver Anders Andersson.

Utifrån dagens perspektiv, där miljö, hälsa och arbete står i fokus, bör skattesystemet justeras på flera områden. Trots brist på arbetstillfällen och att företag flyttar verksamhet till länder med lägre lönekostnader har Sverige en av världens högsta arbetsgivaravgifter. Vi har också full moms (25 procent) på tjänster, medan momsen på livsmedel bara är 12 procent, trots att vi ofta äter både mycket och onyttigt och att matpriserna aldrig varit lägre.

I vår globaliserade ekonomi hamnar både låg- och högkvalificerade arbetstillfällen i länder med lägre lönekostnader. De senaste tjugo åren har svenska koncerner med utländska dotterbolag stadigt minskat sina anställda i Sverige och expanderat utomlands. Telecomföretaget Ericsson är ett exempel på detta: År 2000 hade företaget 105 000 anställda, varav 42 000 i Sverige. År 2015 är antalet anställda 119 000, varav 17 000 i Sverige.

Lägre arbetsgivaravgifter gynnar även skattefinansierade sektorer, där lönekostnaden dominerar. Med ökad livslängd, nya behandlingsmetoder och krav på längre och mer kvalificerad utbildning för fler är det inte troligt att de offentliga utgifterna minskar i framtiden.

Arbetsgivaravgiften utgör dock statens näst störst inkomstkälla efter inkomstskatten och är därför inte så lätt att sänka. Bara den allmänna löneavgiften, som utgör 10 procentenheter av arbetsgivaravgiftens 31 procent, inbringar 140 miljarder kronor per år i skatt.

Momsen (25 procent) hushållen betalar för sina tjänster är också en stor statlig inkomstkälla som inbringar 54 miljarder kronor per år. I jämförelse skulle full moms på mat bara inbringa ytterligare högst 20 miljarder kronor. En sänkning av arbetsgivaravgiften och momsen på tjänster måste därför kompenseras av flera skattehöjningar, även om skattesänkningarna i viss mån kompenseras av att det blir olönsammare att skattefuska.

I ett första skede kan både momsen på tjänster och den allmänna löneavgiften halveras, vilket innebär att ett skattebortfall på 97 miljarder kronor måste ersättas. Full moms på mat ökar skatteintäkterna med högst 20 miljarder, vilket kräver en justering av nivåerna för bostadsbidrag. En höjning av momsen på hushållens övriga konsumtion (114 miljarder år 2013) till 28 procent inbringar ytterligare 10 miljarder. Halveras moms och löneavgift är det rimligt att avskaffa Rot och Rit, som 2014 minskade skatteintäkterna med 20 miljarder. Punktskatten på energi och koldioxid, som 2014 genererade 62 miljarder kronor, kan höjas med 10 miljarder kronor. Den fiffelsäkra fastighetsskatten kan också bidra med åtminstone 10 miljarder kronor.

Vi är nu uppe i 70 miljarder kronor. Resterande omkring 30 miljarder kan exempelvis tas från det orättfärdiga jobbskatteavdraget, som årligen kostar statskassan drygt 100 miljarder kronor och främst indirekt bidrar till fler jobb via ökad privatkonsumtion hos dem som har arbete och inkomster.

Exemplet ovan visar att det inte är lätt att ersätta skatterna på arbete. Ska fler arbeten skapas och behållas i Sverige måste dock beskattningen baseras mindre på arbete och tjänster och istället växla mot konsumtion av det vi åtminstone inte vill ha mer av, exempelvis dålig miljö och hälsa.

Detta räcker sannolikt inte. Därför är höjd moms, inkomstskatt, fastighetsskatt, sänkta ränteavdrag och eventuell arvs- och kapitalskatt priset vi får betala för att välfärdssamhället ska omfatta och ge arbetet åt så många som möjligt.

Anders Andersson

Lärare, Skoghall

Utifrån dagens perspektiv, där miljö, hälsa och arbete står i fokus, bör skattesystemet justeras på flera områden. Trots brist på arbetstillfällen och att företag flyttar verksamhet till länder med lägre lönekostnader har Sverige en av världens högsta arbetsgivaravgifter. Vi har också full moms (25 procent) på tjänster, medan momsen på livsmedel bara är 12 procent, trots att vi ofta äter både mycket och onyttigt och att matpriserna aldrig varit lägre.

I vår globaliserade ekonomi hamnar både låg- och högkvalificerade arbetstillfällen i länder med lägre lönekostnader. De senaste tjugo åren har svenska koncerner med utländska dotterbolag stadigt minskat sina anställda i Sverige och expanderat utomlands. Telecomföretaget Ericsson är ett exempel på detta: År 2000 hade företaget 105 000 anställda, varav 42 000 i Sverige. År 2015 är antalet anställda 119 000, varav 17 000 i Sverige.

Lägre arbetsgivaravgifter gynnar även skattefinansierade sektorer, där lönekostnaden dominerar. Med ökad livslängd, nya behandlingsmetoder och krav på längre och mer kvalificerad utbildning för fler är det inte troligt att de offentliga utgifterna minskar i framtiden.

Arbetsgivaravgiften utgör dock statens näst störst inkomstkälla efter inkomstskatten och är därför inte så lätt att sänka. Bara den allmänna löneavgiften, som utgör 10 procentenheter av arbetsgivaravgiftens 31 procent, inbringar 140 miljarder kronor per år i skatt.

Momsen (25 procent) hushållen betalar för sina tjänster är också en stor statlig inkomstkälla som inbringar 54 miljarder kronor per år. I jämförelse skulle full moms på mat bara inbringa ytterligare högst 20 miljarder kronor. En sänkning av arbetsgivaravgiften och momsen på tjänster måste därför kompenseras av flera skattehöjningar, även om skattesänkningarna i viss mån kompenseras av att det blir olönsammare att skattefuska.

I ett första skede kan både momsen på tjänster och den allmänna löneavgiften halveras, vilket innebär att ett skattebortfall på 97 miljarder kronor måste ersättas. Full moms på mat ökar skatteintäkterna med högst 20 miljarder, vilket kräver en justering av nivåerna för bostadsbidrag. En höjning av momsen på hushållens övriga konsumtion (114 miljarder år 2013) till 28 procent inbringar ytterligare 10 miljarder. Halveras moms och löneavgift är det rimligt att avskaffa Rot och Rit, som 2014 minskade skatteintäkterna med 20 miljarder. Punktskatten på energi och koldioxid, som 2014 genererade 62 miljarder kronor, kan höjas med 10 miljarder kronor. Den fiffelsäkra fastighetsskatten kan också bidra med åtminstone 10 miljarder kronor.

Vi är nu uppe i 70 miljarder kronor. Resterande omkring 30 miljarder kan exempelvis tas från det orättfärdiga jobbskatteavdraget, som årligen kostar statskassan drygt 100 miljarder kronor och främst indirekt bidrar till fler jobb via ökad privatkonsumtion hos dem som har arbete och inkomster.

Exemplet ovan visar att det inte är lätt att ersätta skatterna på arbete. Ska fler arbeten skapas och behållas i Sverige måste dock beskattningen baseras mindre på arbete och tjänster och istället växla mot konsumtion av det vi åtminstone inte vill ha mer av, exempelvis dålig miljö och hälsa.

Detta räcker sannolikt inte. Därför är höjd moms, inkomstskatt, fastighetsskatt, sänkta ränteavdrag och eventuell arvs- och kapitalskatt priset vi får betala för att välfärdssamhället ska omfatta och ge arbetet åt så många som möjligt.

Anders Andersson

Lärare, Skoghall

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.