2015-11-17 06:01

2015-11-17 06:01

Okunskap och populism om friskolor

Debatt: Utbildning

Okunskap och populism utgör en stor del av underlaget för den så kallade Reepaluutredningen. Intresset för kvalitet, pedagogik och utveckling är närmast obefintligt, skriver Ralph Riber och Marcus Strömberg.

I Sverige har friskolor och valfrihet funnits drygt 20 år. När fakta läggs på bordet är det otvetydigt så att friskolesystemet bör betraktas som den mest framgångsrika utbildningspolitiska reformen som genomförts i modern tid. Av Skolverkets statistik för 2014 framgår att resultaten – hur man än mäter – generellt sett är bättre i fristående grund- och gymnasieskolor än i kommunala skolor.

Några exempel:

• 84,4 procent av eleverna i fristående skolor i årskurs 9 klarade kunskapskraven i alla ämnen. För kommunala skolor är resultatet 75,9 procent.

• I gymnasieskolan fick 75,7 procent av eleverna i fristående skolor ett avgångsbetyg 2014 efter tre år i gymnasiet. I kommunala gymnasieskolor var det 69 procent.

• 23 procent av eleverna i fristående skolor är antingen födda utomlands, eller har utländsk bakgrund, motsvarande andel för kommunala skolor är 21 procent.

• Av elever som fötts utomlands är det en större andel som når kunskapskraven i alla ämnen i fristående grundskolor. 75 procent i fristående skolor mot 46 procent i kommunala.

Vi som leder och representerar fristående utbildningsorganisationer är stolta över det vi har byggt upp och att ingå i en miljö som samfällt visat sig kunna lyfta kvaliteten i svensk skola. Skolinspektionen lyfter fram de stora friskoleföretagens kvalitetssystem och arbetssätt som en förebild, Stanfordprofessorn Nicholas Bloom når samma slutsats, även i en större internationell jämförelse.

I höstas började rekordmånga elever på fristående skolor. Bara till de skolor som våra företag ansvarar för står dessutom långt över 100 000 barn i kö. Valfriheten gäller alla, ingen kan köpa sig förbi systemet. Valfriheten används också av många familjer i socioekonomiskt svaga områden, den innebär att de kan skapa en bättre framtid för sina barn. Många av våra skolor har 30-40 procent elever med utländsk bakgrund.

Mot denna bakgrund av framsteg är det beklämmande att företags- och valfrihetsmotståndare ännu kan styra och påverka regeringspolitiken på detta område. Okunskap och populism utgör en stor del av underlaget för den så kallade Reepaluutredningen. Intresset för kvalitet, pedagogik och utveckling är närmast obefintligt.

Fristående skolors kunskapsresultat är förvisso klart bättre än övrigas. Men likafullt är det långt kvar till vårt långsiktiga mål – att varje elev i varje skola når kunskapsmålen. Det vi stillsamt begär är att respekteras för det arbete och de resultat som våra tusentals medarbetare åstadkommer i elevernas och det allmännas tjänst varje dag. Låt inte symbolpolitik och vinstfobier styra. Politiken har självfallet många viktiga uppgifter inom utbildningsområdet. I dessa bör dock inte ingå att utifrån tycke och smak bestämma driftsformerna för skolans huvudmän.

Våra företag är i sig själva exempel på en stor bredd när det kommer till ägandet. Academedia ägs av ett private equity-företag men planerar för en börsnotering. Internationella Engelska Skolan ägs gemensamt av grundaren och av nya investerare. Att diskvalificera någon av dessa ägarlösningar vore djupt osakligt och lika dumt som att förbjuda en kommun eller ett kooperativ att äga och driva skolor.

Företag som verkar inom sektorer som finansieras med offentliga medel ska självfallet ha en god samhällsmoral och leva upp till adekvata krav på öppenhet. På sista raden ska det dock bara vara förbättrade kunskapsresultat för alla elever som är det moraliska och politiska rättesnöret. Här behöver vi alla hjälpas åt. Skolsverige behöver ett rejält lyft.

Ralph Riber

Vd, Internationella Engelska Skolan

Marcus Strömberg

Vd, Academedia

I Sverige har friskolor och valfrihet funnits drygt 20 år. När fakta läggs på bordet är det otvetydigt så att friskolesystemet bör betraktas som den mest framgångsrika utbildningspolitiska reformen som genomförts i modern tid. Av Skolverkets statistik för 2014 framgår att resultaten – hur man än mäter – generellt sett är bättre i fristående grund- och gymnasieskolor än i kommunala skolor.

Några exempel:

• 84,4 procent av eleverna i fristående skolor i årskurs 9 klarade kunskapskraven i alla ämnen. För kommunala skolor är resultatet 75,9 procent.

• I gymnasieskolan fick 75,7 procent av eleverna i fristående skolor ett avgångsbetyg 2014 efter tre år i gymnasiet. I kommunala gymnasieskolor var det 69 procent.

• 23 procent av eleverna i fristående skolor är antingen födda utomlands, eller har utländsk bakgrund, motsvarande andel för kommunala skolor är 21 procent.

• Av elever som fötts utomlands är det en större andel som når kunskapskraven i alla ämnen i fristående grundskolor. 75 procent i fristående skolor mot 46 procent i kommunala.

Vi som leder och representerar fristående utbildningsorganisationer är stolta över det vi har byggt upp och att ingå i en miljö som samfällt visat sig kunna lyfta kvaliteten i svensk skola. Skolinspektionen lyfter fram de stora friskoleföretagens kvalitetssystem och arbetssätt som en förebild, Stanfordprofessorn Nicholas Bloom når samma slutsats, även i en större internationell jämförelse.

I höstas började rekordmånga elever på fristående skolor. Bara till de skolor som våra företag ansvarar för står dessutom långt över 100 000 barn i kö. Valfriheten gäller alla, ingen kan köpa sig förbi systemet. Valfriheten används också av många familjer i socioekonomiskt svaga områden, den innebär att de kan skapa en bättre framtid för sina barn. Många av våra skolor har 30-40 procent elever med utländsk bakgrund.

Mot denna bakgrund av framsteg är det beklämmande att företags- och valfrihetsmotståndare ännu kan styra och påverka regeringspolitiken på detta område. Okunskap och populism utgör en stor del av underlaget för den så kallade Reepaluutredningen. Intresset för kvalitet, pedagogik och utveckling är närmast obefintligt.

Fristående skolors kunskapsresultat är förvisso klart bättre än övrigas. Men likafullt är det långt kvar till vårt långsiktiga mål – att varje elev i varje skola når kunskapsmålen. Det vi stillsamt begär är att respekteras för det arbete och de resultat som våra tusentals medarbetare åstadkommer i elevernas och det allmännas tjänst varje dag. Låt inte symbolpolitik och vinstfobier styra. Politiken har självfallet många viktiga uppgifter inom utbildningsområdet. I dessa bör dock inte ingå att utifrån tycke och smak bestämma driftsformerna för skolans huvudmän.

Våra företag är i sig själva exempel på en stor bredd när det kommer till ägandet. Academedia ägs av ett private equity-företag men planerar för en börsnotering. Internationella Engelska Skolan ägs gemensamt av grundaren och av nya investerare. Att diskvalificera någon av dessa ägarlösningar vore djupt osakligt och lika dumt som att förbjuda en kommun eller ett kooperativ att äga och driva skolor.

Företag som verkar inom sektorer som finansieras med offentliga medel ska självfallet ha en god samhällsmoral och leva upp till adekvata krav på öppenhet. På sista raden ska det dock bara vara förbättrade kunskapsresultat för alla elever som är det moraliska och politiska rättesnöret. Här behöver vi alla hjälpas åt. Skolsverige behöver ett rejält lyft.

Ralph Riber

Vd, Internationella Engelska Skolan

Marcus Strömberg

Vd, Academedia

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.