2015-11-04 06:00

2015-11-04 06:00

Art- och habitatdirektivet är viktigt

Replik: Biologisk mångfald

Art- och habitatdirektivet är det främsta regelverket att luta sig mot när det gäller skydd av natur och hotade arter. Att försvaga detta regelverk går på tvärs med ambitionen att förhindra den omfattande förlust av biologisk mångfald som pågår i Europa, skriver Carl Schlyter och Emma Nohrén.

Svar till Christofer Fjellner (NWT 23/10)

Precis som Fjellner beskriver är vargjakten en vattendelare. För en hållbar rovdjurspolitik måste vi komma ifrån den polarisering som präglat vargdebatten de senaste åren. Det är viktigt att förbättra situationen för människor som bor i områden med varg. Därför satsar regeringen bland annat på ökat anslag till förebyggande åtgärder för tamdjursangrepp och på ersättning till viltskador.

Miljöpartiet tycker att det är bra att EU-kommissionen uppmärksammar när medlemsländer inte följer gemensamt fattade beslut. Den förra regeringen fick också välgrundad kritik från EU-kommissionen för att den svenska vargjakten stred mot art- och habitatdirektivet.

Fjellner säger sig därför vilja uppdatera art- och habitatdirektivet. I själva verket vill Fjellner försvaga EU:s art- och habitatdirektiv. Inte bara när det gäller varg. Detta vore olyckligt. Art- och habitatdirektivet är det främsta regelverket att luta sig mot när det gäller skydd av natur och hotade arter. Att försvaga detta regelverk går på tvärs med ambitionen att förhindra den omfattande förlust av biologisk mångfald som pågår i Europa.

Miljöpartiet har generellt uppfattningen att beslut bör fattas nära medborgarna på ett demokratiskt sätt. Beslut om varg fattas av regionala viltdelegationer. Miljöpartiet vill bredda representationen i de regionala viltdelegationerna så att fler kan komma till tals. Förlust av biologisk mångfald är gränsöverskridande. Därför krävs regelverk för de hotade arterna på nationell, europeisk och internationell nivå. Världen över hotas många stora rovdjursarter. Om inte vi i Sverige kan bevara en av de få större rovdjursarterna vi har, hur kan vi förvänta oss att betydligt fattigare länder med rovdjur som faktiskt kan vara farliga, ska bevara sina?

Fjellner antar en mycket populistisk ton när han säger att beslut inte ska fattas i Bryssel – utan av de som berörs. Fjellner vet mycket väl att mycket av regelverket stiftas på EU nivå och har, i motsats till Miljöpartiet, röstat för att EU ska få utökat inflytande.

Det är ingen hemlighet att Socialdemokraterna och Miljöpartiet som partier har olika uppfattning i rovdjursfrågan. Vi har dock en tydlig gemensam rovdjurspolitik när vi regerar tillsammans. Vi vill att Sverige ska ha en långsiktigt livskraftig vargstam samtidigt som tamdjurshållning inte påtagligt försvåras och socioekonomisk hänsyn tas.

Carl Schlyter (MP)

Riksdagsledamot, ordförande EU-nämnden

Emma Nohrén (MP)

Riksdagsledamot, miljö- jordbruksutskottet

Svar till Christofer Fjellner (NWT 23/10)

Precis som Fjellner beskriver är vargjakten en vattendelare. För en hållbar rovdjurspolitik måste vi komma ifrån den polarisering som präglat vargdebatten de senaste åren. Det är viktigt att förbättra situationen för människor som bor i områden med varg. Därför satsar regeringen bland annat på ökat anslag till förebyggande åtgärder för tamdjursangrepp och på ersättning till viltskador.

Miljöpartiet tycker att det är bra att EU-kommissionen uppmärksammar när medlemsländer inte följer gemensamt fattade beslut. Den förra regeringen fick också välgrundad kritik från EU-kommissionen för att den svenska vargjakten stred mot art- och habitatdirektivet.

Fjellner säger sig därför vilja uppdatera art- och habitatdirektivet. I själva verket vill Fjellner försvaga EU:s art- och habitatdirektiv. Inte bara när det gäller varg. Detta vore olyckligt. Art- och habitatdirektivet är det främsta regelverket att luta sig mot när det gäller skydd av natur och hotade arter. Att försvaga detta regelverk går på tvärs med ambitionen att förhindra den omfattande förlust av biologisk mångfald som pågår i Europa.

Miljöpartiet har generellt uppfattningen att beslut bör fattas nära medborgarna på ett demokratiskt sätt. Beslut om varg fattas av regionala viltdelegationer. Miljöpartiet vill bredda representationen i de regionala viltdelegationerna så att fler kan komma till tals. Förlust av biologisk mångfald är gränsöverskridande. Därför krävs regelverk för de hotade arterna på nationell, europeisk och internationell nivå. Världen över hotas många stora rovdjursarter. Om inte vi i Sverige kan bevara en av de få större rovdjursarterna vi har, hur kan vi förvänta oss att betydligt fattigare länder med rovdjur som faktiskt kan vara farliga, ska bevara sina?

Fjellner antar en mycket populistisk ton när han säger att beslut inte ska fattas i Bryssel – utan av de som berörs. Fjellner vet mycket väl att mycket av regelverket stiftas på EU nivå och har, i motsats till Miljöpartiet, röstat för att EU ska få utökat inflytande.

Det är ingen hemlighet att Socialdemokraterna och Miljöpartiet som partier har olika uppfattning i rovdjursfrågan. Vi har dock en tydlig gemensam rovdjurspolitik när vi regerar tillsammans. Vi vill att Sverige ska ha en långsiktigt livskraftig vargstam samtidigt som tamdjurshållning inte påtagligt försvåras och socioekonomisk hänsyn tas.

Carl Schlyter (MP)

Riksdagsledamot, ordförande EU-nämnden

Emma Nohrén (MP)

Riksdagsledamot, miljö- jordbruksutskottet

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.