2015-10-29 06:00

2015-10-29 06:00

Satsning på kultur ger liv

Debatt: Landsbygden

Kultur på Landsbygd har visat sig fungera väl i snart åtta år och har hjälpt till att skapa en levande och attraktiv landsbygd, skriver Boel Henckel, Lars Håkansson och Leif Persson.

En livskraftig region behöver ett attraktivt kulturliv som rymmer allt ifrån ett professionellt kulturutbud av hög kvalitet till en mångfald av möjligheter till eget skapande. Alla värmlänningar ska kunna möta, uppleva och skapa kultur.”

”Kulturen formar och utvecklar både samhället och oss som individer genom att vidga våra perspektiv, ge förståelse och skapa sammanhang. Den bidrar till ett dynamiskt, öppet och demokratiskt samhälle.”

Citaten från Region Värmlands Kulturplan 2013-2015 och Värmlandsstrategin 2015-2020 uttrycker en grundsyn som är densamma som i projektet Kultur på Landsbygd vilket pågått i lite olika skepnader sedan 2008. Projektet utgår från behovet av öppna mötesplatser på landsbygden och riktar in sig på att stötta de ideella lokalhållarna i att erbjuda bygdens befolkning scenkonstföreställningar av hög kvalitet.

Projektet drivs av Riksteatern Värmland i samarbete med Samlingslokalernas Samarbetsorganisation (Samsam). Huvudsyftet är att tillsammans med lokalhållarna levandegöra mötesplatser i hela Värmland och att identifiera föreningsgårdarna som en viktig angelägenhet för bygden, en plats för möten, social samvaro, kulturupplevelser och skapande.

I dagarna presenterar Boel Henckel sin andra utvärdering av projektet. Huvudfrågan som ställs, med utgångspunkt från den utvärdering hon gjorde 2011, är: Hur gick det sen?

Efter de dryga två år som utvärderingen omfattar kan konstateras: 178 teater/musikföreställningar har förmedlats; 12 574 personer har besökt föreställningarna; 52 Samsam-gårdar har arrangerat; 20 övriga små scener har visat föreställningar inom projektets ram.

Arrangemangen har presenterats i samtliga kommuner i Värmland. Tillsammans har lokalt ideellt engagerade föreningsmänniskor bidragit med nästan 2 miljoner kronor i eget arbete till ett levande kulturliv i länet. Till detta kan också läggas att runt 300 personer har deltagit i de utbildningar som projektet erbjudit.

Kultur på Landsbygd är tydligt ett fortsatt framgångsrikt och angeläget projekt. Det har blivit en viktig aktör för såväl kulturlivet som för utvecklingen av föreningslivet och landsbygdens kvarvarande samlingslokaler.

Röster från deltagande arrangörer:

”Vi har haft fullsatt när vi haft arrangemang för vuxna. Vi får bara ta in 75 personer i lokalen. Vid barn- och familjeföreställningar har det varit ca 50, varav minst hälften barn. Vi har fått både ny publik och fler medlemmar till föreningen tack vare att vi kan erbjuda arrangemang från Kultur på Landsbygd.”

”Vi upplever att intresset för vår gård och förening har ökat genom att vi haft föreställningar för barn.”

”Vi har definitivt fått ny publik och den kommer från ett större område. /.../ Publiken är i huvudsak medelålders och äldre. Nu har vi en stampublik som kommer på alla föreställningar. All är mycket nöjda eller stormförtjusta i repertoaren. Wermland Opera är kronan på verket. Alla var skeptiska i början men nu vill man gå på dess föreställningar.”

”Fortsätt på detta vis! Det är viktigt för oss, för kulturen och hela landsbygden.”

Projekt startas vanligen för att man vill pröva en idé och ett arbetssätt. Fungerar det inte lägger man ner. Fungerar det väl bör projektet bli en del av det ordinarie arbetssättet. Kultur på Landsbygd har visat sig fungera väl i snart åtta år och har hjälpt till att skapa en levande och attraktiv landsbygd. Riksteatern Värmland ser med hopp fram emot att intentionen i kulturplanen genomförs och att projektet i framtiden kommer att ingå i Riksteatern Värmlands regionala uppdrag.

Boel Henckel

Utredare

Lars Håkansson

Ordförande, Riksteatern Värmland

Leif Persson

Verksamhetsledare, Riksteatern Värmland

En livskraftig region behöver ett attraktivt kulturliv som rymmer allt ifrån ett professionellt kulturutbud av hög kvalitet till en mångfald av möjligheter till eget skapande. Alla värmlänningar ska kunna möta, uppleva och skapa kultur.”

”Kulturen formar och utvecklar både samhället och oss som individer genom att vidga våra perspektiv, ge förståelse och skapa sammanhang. Den bidrar till ett dynamiskt, öppet och demokratiskt samhälle.”

Citaten från Region Värmlands Kulturplan 2013-2015 och Värmlandsstrategin 2015-2020 uttrycker en grundsyn som är densamma som i projektet Kultur på Landsbygd vilket pågått i lite olika skepnader sedan 2008. Projektet utgår från behovet av öppna mötesplatser på landsbygden och riktar in sig på att stötta de ideella lokalhållarna i att erbjuda bygdens befolkning scenkonstföreställningar av hög kvalitet.

Projektet drivs av Riksteatern Värmland i samarbete med Samlingslokalernas Samarbetsorganisation (Samsam). Huvudsyftet är att tillsammans med lokalhållarna levandegöra mötesplatser i hela Värmland och att identifiera föreningsgårdarna som en viktig angelägenhet för bygden, en plats för möten, social samvaro, kulturupplevelser och skapande.

I dagarna presenterar Boel Henckel sin andra utvärdering av projektet. Huvudfrågan som ställs, med utgångspunkt från den utvärdering hon gjorde 2011, är: Hur gick det sen?

Efter de dryga två år som utvärderingen omfattar kan konstateras: 178 teater/musikföreställningar har förmedlats; 12 574 personer har besökt föreställningarna; 52 Samsam-gårdar har arrangerat; 20 övriga små scener har visat föreställningar inom projektets ram.

Arrangemangen har presenterats i samtliga kommuner i Värmland. Tillsammans har lokalt ideellt engagerade föreningsmänniskor bidragit med nästan 2 miljoner kronor i eget arbete till ett levande kulturliv i länet. Till detta kan också läggas att runt 300 personer har deltagit i de utbildningar som projektet erbjudit.

Kultur på Landsbygd är tydligt ett fortsatt framgångsrikt och angeläget projekt. Det har blivit en viktig aktör för såväl kulturlivet som för utvecklingen av föreningslivet och landsbygdens kvarvarande samlingslokaler.

Röster från deltagande arrangörer:

”Vi har haft fullsatt när vi haft arrangemang för vuxna. Vi får bara ta in 75 personer i lokalen. Vid barn- och familjeföreställningar har det varit ca 50, varav minst hälften barn. Vi har fått både ny publik och fler medlemmar till föreningen tack vare att vi kan erbjuda arrangemang från Kultur på Landsbygd.”

”Vi upplever att intresset för vår gård och förening har ökat genom att vi haft föreställningar för barn.”

”Vi har definitivt fått ny publik och den kommer från ett större område. /.../ Publiken är i huvudsak medelålders och äldre. Nu har vi en stampublik som kommer på alla föreställningar. All är mycket nöjda eller stormförtjusta i repertoaren. Wermland Opera är kronan på verket. Alla var skeptiska i början men nu vill man gå på dess föreställningar.”

”Fortsätt på detta vis! Det är viktigt för oss, för kulturen och hela landsbygden.”

Projekt startas vanligen för att man vill pröva en idé och ett arbetssätt. Fungerar det inte lägger man ner. Fungerar det väl bör projektet bli en del av det ordinarie arbetssättet. Kultur på Landsbygd har visat sig fungera väl i snart åtta år och har hjälpt till att skapa en levande och attraktiv landsbygd. Riksteatern Värmland ser med hopp fram emot att intentionen i kulturplanen genomförs och att projektet i framtiden kommer att ingå i Riksteatern Värmlands regionala uppdrag.

Boel Henckel

Utredare

Lars Håkansson

Ordförande, Riksteatern Värmland

Leif Persson

Verksamhetsledare, Riksteatern Värmland

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.