2014-03-14 06:00

2015-01-05 16:24

Har vi lärt oss något efter tre år?

Debatt: Fukushima

Det pågår en enormt framgångsrik utveckling av teknik för förnybar energi i hela världen, även i Sverige, men trots detta försöker starka lobbygrupper driva igenom att ny kärnkraft ska få byggas, skriver Bernhard Kuehn och Liv Jofjell.

Nu har det gått tre år sedan reaktorkatastrofen i Fukushima. I media och därmed i det allmänna medvetandet är det en av många beklagansvärda händelser som tillhör det förflutna. För den som följer utvecklingen där är emellertid sanningen en annan. Härdsmältorna pågår för fullt – ingen vet hur det egentligen ser ut inne i de förolyckade reaktorerna. De måste ständigt kylas, ingen vet hur länge. Det högradioaktiva kylvattnet samlas i allt fler stora behållare och ingen har någon aning om vad man ska göra med dem. Flera har börjat läcka. Förorenad jord skyfflas hit och dit och ingen vet heller vad man ska göra med den. Tiotusentals människor har tvingats lämna sina hem. Kostnaderna för själva kärnkraftsolyckan beräknas i dag till minst 1 500 miljarder kronor, något slut är inte i sikte.

Jean-Louis Basdevant är professor vid Polytekniska högskolan i Paris. I 35 år har han utbildat kärnkraftsingenjörer. 2011 fick han i uppdrag att studera det som hänt i Fukushima för att se om det fanns lärdomar att dra för säkerheten i de franska kärnkraftverken. Hans slutsats blev att en härdsmälta aldrig kan behärskas, att de flesta reaktorer i världen bär samma inbyggda risk, nämligen att kylningen kan slås ut, och att de därför bör stängas så snart som möjligt, de äldsta först. (J-L Basdevant: Sortir du nuclèaire après Fukushima, 2012)

I Tyskland beslutade ett enigt parlament 2011 att 8 reaktorer skulle stänga omedelbart och de resterande 9 reaktorer fram till 2022. Att Angela Merkel är fysiker kan ha spelat en viss roll, men framför allt har Tyskland en bred, välinformerad opinion som aldrig har upphört att kritiskt granska energiföretagen.

Hur har då Sverige reagerat? Hit kommer inga tsunamis, alltså berörs vi inte, verkar man tänka. EU höjde säkerhetskraven men fortfarande är många av dessa inte genomförda. (Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida). Man kan uppfatta det som om kontrollerna snarare utförs av Greenpeace och Uppdrag Granskning än av myndigheterna.

Det pågår en enormt framgångsrik utveckling av teknik för förnybar energi i hela världen, även i Sverige, men trots detta försöker starka lobbygrupper driva igenom att ny kärnkraft ska få byggas. Lyckligtvis talar det enda gångbara språket, nämligen ekonomin, emot detta. I Storbritannien kräver franska EDF för ett nybygge ett statligt garanterat pris på 11,5 eurocent (drygt 1 krona) per kWh i 35 år. Ryska kärnvapenproducenten Rosatom vill ta över projektet och erbjuder lägre pris. Vad tänker sig den som förespråkar ny kärnkraft i Sverige?

Föreningen Värmland mot Kärnkraft vill göra vad vi kan för att inte de viktiga energifrågorna ska glömmas bort under valåret. Därför ber vi varje politiskt parti att svara ärligt på följande frågor:

• Varför tillåter man energibolag som Vattenfall, Eon och Fortum att bedriva verksamhet som kan ödelägga hela landskap för generationer framåt, göra hundratusentals människor hemlösa, orsaka mängder av cancerfall m m om en olycka skulle inträffa - och bara vara försäkrade till en bråkdel?

• Varför visar inget parti upp en plan för avvecklingen av kärnkraften, när utvecklingen i hela världen visar att ny kärnkraft blir allt dyrare medan priset för både vind- och solkraft stadigt sjunker?

Alla partier talar om att de vill satsa på förnybar energi, men när privatpersoner, kooperativ och små företag gör just detta, varför stänger man då inte de två äldsta (och farligaste) reaktorerna som fortsätter att fördärva elpriserna och gör förnybara satsningar omöjliga?

Bernhard Kuehn

Liv Jofjell

Föreningen Värmland mot Kärnkraft

Nu har det gått tre år sedan reaktorkatastrofen i Fukushima. I media och därmed i det allmänna medvetandet är det en av många beklagansvärda händelser som tillhör det förflutna. För den som följer utvecklingen där är emellertid sanningen en annan. Härdsmältorna pågår för fullt – ingen vet hur det egentligen ser ut inne i de förolyckade reaktorerna. De måste ständigt kylas, ingen vet hur länge. Det högradioaktiva kylvattnet samlas i allt fler stora behållare och ingen har någon aning om vad man ska göra med dem. Flera har börjat läcka. Förorenad jord skyfflas hit och dit och ingen vet heller vad man ska göra med den. Tiotusentals människor har tvingats lämna sina hem. Kostnaderna för själva kärnkraftsolyckan beräknas i dag till minst 1 500 miljarder kronor, något slut är inte i sikte.

Jean-Louis Basdevant är professor vid Polytekniska högskolan i Paris. I 35 år har han utbildat kärnkraftsingenjörer. 2011 fick han i uppdrag att studera det som hänt i Fukushima för att se om det fanns lärdomar att dra för säkerheten i de franska kärnkraftverken. Hans slutsats blev att en härdsmälta aldrig kan behärskas, att de flesta reaktorer i världen bär samma inbyggda risk, nämligen att kylningen kan slås ut, och att de därför bör stängas så snart som möjligt, de äldsta först. (J-L Basdevant: Sortir du nuclèaire après Fukushima, 2012)

I Tyskland beslutade ett enigt parlament 2011 att 8 reaktorer skulle stänga omedelbart och de resterande 9 reaktorer fram till 2022. Att Angela Merkel är fysiker kan ha spelat en viss roll, men framför allt har Tyskland en bred, välinformerad opinion som aldrig har upphört att kritiskt granska energiföretagen.

Hur har då Sverige reagerat? Hit kommer inga tsunamis, alltså berörs vi inte, verkar man tänka. EU höjde säkerhetskraven men fortfarande är många av dessa inte genomförda. (Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida). Man kan uppfatta det som om kontrollerna snarare utförs av Greenpeace och Uppdrag Granskning än av myndigheterna.

Det pågår en enormt framgångsrik utveckling av teknik för förnybar energi i hela världen, även i Sverige, men trots detta försöker starka lobbygrupper driva igenom att ny kärnkraft ska få byggas. Lyckligtvis talar det enda gångbara språket, nämligen ekonomin, emot detta. I Storbritannien kräver franska EDF för ett nybygge ett statligt garanterat pris på 11,5 eurocent (drygt 1 krona) per kWh i 35 år. Ryska kärnvapenproducenten Rosatom vill ta över projektet och erbjuder lägre pris. Vad tänker sig den som förespråkar ny kärnkraft i Sverige?

Föreningen Värmland mot Kärnkraft vill göra vad vi kan för att inte de viktiga energifrågorna ska glömmas bort under valåret. Därför ber vi varje politiskt parti att svara ärligt på följande frågor:

• Varför tillåter man energibolag som Vattenfall, Eon och Fortum att bedriva verksamhet som kan ödelägga hela landskap för generationer framåt, göra hundratusentals människor hemlösa, orsaka mängder av cancerfall m m om en olycka skulle inträffa - och bara vara försäkrade till en bråkdel?

• Varför visar inget parti upp en plan för avvecklingen av kärnkraften, när utvecklingen i hela världen visar att ny kärnkraft blir allt dyrare medan priset för både vind- och solkraft stadigt sjunker?

Alla partier talar om att de vill satsa på förnybar energi, men när privatpersoner, kooperativ och små företag gör just detta, varför stänger man då inte de två äldsta (och farligaste) reaktorerna som fortsätter att fördärva elpriserna och gör förnybara satsningar omöjliga?

Bernhard Kuehn

Liv Jofjell

Föreningen Värmland mot Kärnkraft

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.
null
null
null