2012-12-12 07:30

2014-12-15 11:53

Högre bro över Göta älv behövs

Debatt: Vänersjöfarten

Det är därför märkligt att Region Värmland i detta skede gör en kompromisslösning med Göteborgs stad och accepterar 15 broöppningar, skriver Lennart Mikaelsson.

Nuvarande Göta Älvbro har 19,5 meter i segelfri höjd. När Göteborgs stad planerar för en ny Göta älvbro så har buden kring den segelfria höjden varit många. Det förslag som nu framförs har en segelfri höjd på 13 meter d v s betydligt lägre än nuvarande bro. Vattendomen för Göta älv är 27 meter i segelfri höjd vilket innebär att broar som är lägre än 27 meter måste byggas öppningsbara. Den föreslagna bron är en öppningsbar bro vilket är i enlighet med vattendomen men ur trafikeringssynpunkt så är en lägre bro mer utsatt för broöppningar. I vattendomen står så vitt jag har kunnat utröna ingenting om att kunna reglera antalet broöppningar.

Sjötrafiken på Göta Älv är ett riksintresse liksom kulturmiljön i innerstaden. Båda dessa riksintressen, samt kollektivtrafiken i Göteborg, drabbas negativt vid en bro med lägre segelfri höjd varför en ny bro bör ha samma eller högre segelfri höjd som nuvarande om trafikstörningarna ska elimineras. Det bästa sättet att lösa trafikförbindelsen över Göta Älv vore en ny tunnel under älven.

Göteborgs stads trafiknämnd har beslutat att en ny bro ska ha en segelfri höjd på 13 meter och att antalet broöppningar ska minimeras till 15 stycken. Ingen broöppning ska utföras vid rusningstrafik. Detta är ett beslut som enbart tar hänsyn till trafiken över älven och inte till trafiken på älven. En enskild kommun längs älven kan inte på eget bevåg bestämma om antalet broöppningar varför kommunerna och Vänersjöfarten bör överklaga beslutet så att avgörandet kommer att ske i miljödomstolen där hänsyn tas till mer än trafiken över älven.

Det är därför märkligt att Region Värmland i detta skede gör en kompromisslösning med Göteborgs stad och accepterar 15 broöppningar istället för att stödja rederierna som trafikerar Vänern, samt Vänerhamn som hanterar godset i hamnarna, som båda menar att 15 broöppningar varav inga under rusningstrafik undergräver möjligheten till en effektiv sjöfart på Vänern samt Göta Älv. Detta när en utredning håller på att se på förutsättningarna att klassa Vänern som IWW (Inlands Water Way) enligt EU 2006/87 vilket skulle medföra en mer konkurrenskraftig sjöfart.

Om Vänersjöfarten ska ha en framtid måste starka krafter verka för att den barriär som den föreslagna Götaälvbron kommer att utgöra ej blir verklighet. Detta handlar inte enbart om en bro i Göteborg utan har stor påverkan på industrier, hamnar och rederier mm som finns runt Vänern med omland.

Lennart Mikaelsson

Kristinehamn

Nuvarande Göta Älvbro har 19,5 meter i segelfri höjd. När Göteborgs stad planerar för en ny Göta älvbro så har buden kring den segelfria höjden varit många. Det förslag som nu framförs har en segelfri höjd på 13 meter d v s betydligt lägre än nuvarande bro. Vattendomen för Göta älv är 27 meter i segelfri höjd vilket innebär att broar som är lägre än 27 meter måste byggas öppningsbara. Den föreslagna bron är en öppningsbar bro vilket är i enlighet med vattendomen men ur trafikeringssynpunkt så är en lägre bro mer utsatt för broöppningar. I vattendomen står så vitt jag har kunnat utröna ingenting om att kunna reglera antalet broöppningar.

Sjötrafiken på Göta Älv är ett riksintresse liksom kulturmiljön i innerstaden. Båda dessa riksintressen, samt kollektivtrafiken i Göteborg, drabbas negativt vid en bro med lägre segelfri höjd varför en ny bro bör ha samma eller högre segelfri höjd som nuvarande om trafikstörningarna ska elimineras. Det bästa sättet att lösa trafikförbindelsen över Göta Älv vore en ny tunnel under älven.

Göteborgs stads trafiknämnd har beslutat att en ny bro ska ha en segelfri höjd på 13 meter och att antalet broöppningar ska minimeras till 15 stycken. Ingen broöppning ska utföras vid rusningstrafik. Detta är ett beslut som enbart tar hänsyn till trafiken över älven och inte till trafiken på älven. En enskild kommun längs älven kan inte på eget bevåg bestämma om antalet broöppningar varför kommunerna och Vänersjöfarten bör överklaga beslutet så att avgörandet kommer att ske i miljödomstolen där hänsyn tas till mer än trafiken över älven.

Det är därför märkligt att Region Värmland i detta skede gör en kompromisslösning med Göteborgs stad och accepterar 15 broöppningar istället för att stödja rederierna som trafikerar Vänern, samt Vänerhamn som hanterar godset i hamnarna, som båda menar att 15 broöppningar varav inga under rusningstrafik undergräver möjligheten till en effektiv sjöfart på Vänern samt Göta Älv. Detta när en utredning håller på att se på förutsättningarna att klassa Vänern som IWW (Inlands Water Way) enligt EU 2006/87 vilket skulle medföra en mer konkurrenskraftig sjöfart.

Om Vänersjöfarten ska ha en framtid måste starka krafter verka för att den barriär som den föreslagna Götaälvbron kommer att utgöra ej blir verklighet. Detta handlar inte enbart om en bro i Göteborg utan har stor påverkan på industrier, hamnar och rederier mm som finns runt Vänern med omland.

Lennart Mikaelsson

Kristinehamn

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.