2010-03-30 07:30

2015-01-16 16:16

Reaktorägarna betalar vid olycka

KÄRNKRAFTEN DEBATT

Ansvar och kostnader för en eventuell olycka vid kärnkraftverken läggs på reaktorägarna som därmed måste väga in dessa kostnader sina ekonomiska kalkyler, skriver Andreas Carlgren.

Det är reaktorägarna som ska betala om olyckan är framme för kärnkraften. Den enkla principen tydliggör regeringen genom det lagförslag som jag lagt fram. Det innebär att kärnkraften står för sina kostnader. Den som innehar drifttillståndet för en kärnkraftsreaktor ska garantera kostnader upp till 12 miljarder kronor per anläggning, vilket är fyra gånger mer än i dag. Blir skadorna större än 15 miljarder kronor kan alla bolagets tillgångar tas i anspråk för att täcka kostnaderna. I spannet mellan 12 och 15 miljarder kronor träder den internationella Pariskonventionens stater in och täcker tre miljarder.

Sverige får därmed Europas vid sidan av Tyskland tuffaste skadeståndskrav för kärnkraften. I Pariskonventionen är garantikravet bara sju miljarder kronor. Regeringen kommer att noggrant syna, bl a genom Riksgälden, att de ekonomiska garantierna kärnkraftsbolagen i Sverige ska ställa upp håller. Detta är direkt kopplat till frågan om drifttillstånd. Inga garantier, inget tillstånd.

Svensk aktiebolagslagstiftning möjliggör inte att moderbolaget till reaktorägarbolaget också kan belastas för kostnaderna. Men för att säkerställa att reaktorägarens alla tillgångar kan tas i anspråk får egendomsförsäkringen inte ha någon annan som förmånstagare, vilket gör att ersättningen från den försäkringen inte längre får betalas ut till ett moderbolag.

Reaktorägarna ska också ta det fulla ansvaret för säkerhet. Lagstiftningen ställer mycket stränga krav på säkerheten vid de svenska kärnkraftverken. Företagen har det fulla ansvaret för att upprätthålla säkerheten och förbättra den när tekniken utvecklas. Vi fokuserar också tillsynsarbetet på att minimera risken för olyckstillbud.

Genom att skapa den nya Strålsäkerhetsmyndigheten har regeringen ökat förutsättningarna för tillsynen på de svenska kärnkraftverken. Strålsäkerhetsmyndigheten har fått ökade resurser bl a för att arbeta med säkerhetsfrågor. Myndigheten ställer krav på kärnkraftsföretagens säker­hetsarbete och genom ett gott förebyggande arbete hoppas vi att vi aldrig ska behöva uppleva en kärnkraftsolycka i Sverige. Men om olyckan är framme ska bolagen betala.

Mitt förslag, när det beslutas i riksdagen, innebär att alliansregeringen nu genomför det som många tidigare regeringar bara pratat om. Ansvar och kostnader för en eventuell olycka vid kärnkraftverken läggs på reaktorägarna som därmed måste väga in dessa kostnader sina ekonomiska kalkyler.

Detta gäller förstås också om det blir aktuellt att pröva ett tillstånd för en reaktor som ersätter någon av de nuvarande tio reaktorerna. Den ändringens görs också i lagen. Det kommer att vara möjligt att ansöka om tillstånd att bygga nya reaktorer där det i dag finns reaktorer i drift, d v s i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. En förutsättning är att en ny reaktor ersätter en gammal. Det får enligt lagförslaget inte finnas fler än tio reaktorer.

Regeringen kommer i prövningen av en eventuell ersättningsreaktor att göra en allmän bedömning enligt Miljöbalken. Försörjningstrygghet, samt klimat- närings- och arbetsmarknadspolitiska faktorer ska vägas in. Bästa möjliga teknik ska användas. Enligt regeringens klimat och energiöverenskommelse ska kärnkraften andel av elförsörjningen minska till förmån för ökad andel förnybar el. Kommunerna där ny kärnkraft kan komma att bli aktuell kan säga nej i enlighet med det kommunala vetot.

Andreas Carlgren (C)

Miljöminister

Det är reaktorägarna som ska betala om olyckan är framme för kärnkraften. Den enkla principen tydliggör regeringen genom det lagförslag som jag lagt fram. Det innebär att kärnkraften står för sina kostnader. Den som innehar drifttillståndet för en kärnkraftsreaktor ska garantera kostnader upp till 12 miljarder kronor per anläggning, vilket är fyra gånger mer än i dag. Blir skadorna större än 15 miljarder kronor kan alla bolagets tillgångar tas i anspråk för att täcka kostnaderna. I spannet mellan 12 och 15 miljarder kronor träder den internationella Pariskonventionens stater in och täcker tre miljarder.

Sverige får därmed Europas vid sidan av Tyskland tuffaste skadeståndskrav för kärnkraften. I Pariskonventionen är garantikravet bara sju miljarder kronor. Regeringen kommer att noggrant syna, bl a genom Riksgälden, att de ekonomiska garantierna kärnkraftsbolagen i Sverige ska ställa upp håller. Detta är direkt kopplat till frågan om drifttillstånd. Inga garantier, inget tillstånd.

Svensk aktiebolagslagstiftning möjliggör inte att moderbolaget till reaktorägarbolaget också kan belastas för kostnaderna. Men för att säkerställa att reaktorägarens alla tillgångar kan tas i anspråk får egendomsförsäkringen inte ha någon annan som förmånstagare, vilket gör att ersättningen från den försäkringen inte längre får betalas ut till ett moderbolag.

Reaktorägarna ska också ta det fulla ansvaret för säkerhet. Lagstiftningen ställer mycket stränga krav på säkerheten vid de svenska kärnkraftverken. Företagen har det fulla ansvaret för att upprätthålla säkerheten och förbättra den när tekniken utvecklas. Vi fokuserar också tillsynsarbetet på att minimera risken för olyckstillbud.

Genom att skapa den nya Strålsäkerhetsmyndigheten har regeringen ökat förutsättningarna för tillsynen på de svenska kärnkraftverken. Strålsäkerhetsmyndigheten har fått ökade resurser bl a för att arbeta med säkerhetsfrågor. Myndigheten ställer krav på kärnkraftsföretagens säker­hetsarbete och genom ett gott förebyggande arbete hoppas vi att vi aldrig ska behöva uppleva en kärnkraftsolycka i Sverige. Men om olyckan är framme ska bolagen betala.

Mitt förslag, när det beslutas i riksdagen, innebär att alliansregeringen nu genomför det som många tidigare regeringar bara pratat om. Ansvar och kostnader för en eventuell olycka vid kärnkraftverken läggs på reaktorägarna som därmed måste väga in dessa kostnader sina ekonomiska kalkyler.

Detta gäller förstås också om det blir aktuellt att pröva ett tillstånd för en reaktor som ersätter någon av de nuvarande tio reaktorerna. Den ändringens görs också i lagen. Det kommer att vara möjligt att ansöka om tillstånd att bygga nya reaktorer där det i dag finns reaktorer i drift, d v s i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. En förutsättning är att en ny reaktor ersätter en gammal. Det får enligt lagförslaget inte finnas fler än tio reaktorer.

Regeringen kommer i prövningen av en eventuell ersättningsreaktor att göra en allmän bedömning enligt Miljöbalken. Försörjningstrygghet, samt klimat- närings- och arbetsmarknadspolitiska faktorer ska vägas in. Bästa möjliga teknik ska användas. Enligt regeringens klimat och energiöverenskommelse ska kärnkraften andel av elförsörjningen minska till förmån för ökad andel förnybar el. Kommunerna där ny kärnkraft kan komma att bli aktuell kan säga nej i enlighet med det kommunala vetot.

Andreas Carlgren (C)

Miljöminister

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.