2016-05-01 20:24

2016-05-01 20:24

Försvarsarbetet räckte långt

ARVIKA: Fotboll

Viktig seger. Det var långt ifrån någon champagnefotboll som bjöds i en blåsig seriepremiär mellan Arvika och Bråten i lördags.
Ett stabilt försvarsspel räckte dock långt för västvärmländskorna, som vann med 1-0.

– Det som är positivt med den här matchen är att vi försvarar oss så bra som vi gör. Vi håller verkligen tätt,konstaterade Arvikatränaren Håkan Wennberg.

Och det gjorde man utan viktiga kuggar som Fanny Wilsborn, Linda Karlsson och målvakten Marie Widén, som alla tre saknades i laguppställningen.

Två avbräck

Ännu tuffare blev det under resans gång när de två offensiva korten, Stina Widén och Hanna Edkvist tvingades utgå relativt tidigt.

– Stina åkte på en sträckning i låret och Hanna har haft problem med en fot under veckan.

Det gjorde naturligtvis sitt till för att matchen skiftade karaktär från första till andra halvlek. I första var det fördel Arvika, med två-tre riktiga dunderlägen – utöver målet, insparkat av Malin Eriksson i den 38:e minuten. I andra fick västvärmländskorna finna sig i att tillbringa i stort sett all tid på sin egen planhalva – och de offensiva utflykterna var mycket lätt räknade.

– I första spelade vi fotboll. I andra blev det mer sparka och spring – och väldigt många snedträffar.

Ändå kändes det inte som att fullpoängaren riktigt var i fara och det är ett gott betyg åt hemmalagets försvarsspel.

– Försvaret och innermittfältet, med Sara Ledin i spetsen, svarar för ett hästjobb.

Gyllene chansen

Just Sara var också den som fick den gyllene chansen att stänga matchen definitivt, med en närkamp ensam med Bråtens målvakt i slutminuterna.

Där studsade det dock inte riktigt Saras väg.

– Den ska jag träffa egentligen, konstaterade Sara, som dock kunde glädja sig över att det uteblivna målet mest var av akademisk karaktär – då segern ändå gick till Arvika.

– Det var roligt. Gott att vinna premiären. Det här var nog den blåsigaste matchen jag någonsin har spelat. I stort sett allt gick ut på högerkanten, det blev otroligt många inkast, fortsatte Sara.

Något, som sagt, satte en stor prägel på matchen.

Målvaktsvikarien Sanna Nicolaisen Öster som gjorde sin första division III-match verkade dock trivas i blåsten och firade genom att hålla nollan.

– Hon var bra, berömde Wennberg, som kunde glädja sig över att bredden i truppen fungerade även när den sattes på prov.

– Det var en viktig seger.

– Det som är positivt med den här matchen är att vi försvarar oss så bra som vi gör. Vi håller verkligen tätt,konstaterade Arvikatränaren Håkan Wennberg.

Och det gjorde man utan viktiga kuggar som Fanny Wilsborn, Linda Karlsson och målvakten Marie Widén, som alla tre saknades i laguppställningen.

Två avbräck

Ännu tuffare blev det under resans gång när de två offensiva korten, Stina Widén och Hanna Edkvist tvingades utgå relativt tidigt.

– Stina åkte på en sträckning i låret och Hanna har haft problem med en fot under veckan.

Det gjorde naturligtvis sitt till för att matchen skiftade karaktär från första till andra halvlek. I första var det fördel Arvika, med två-tre riktiga dunderlägen – utöver målet, insparkat av Malin Eriksson i den 38:e minuten. I andra fick västvärmländskorna finna sig i att tillbringa i stort sett all tid på sin egen planhalva – och de offensiva utflykterna var mycket lätt räknade.

– I första spelade vi fotboll. I andra blev det mer sparka och spring – och väldigt många snedträffar.

Ändå kändes det inte som att fullpoängaren riktigt var i fara och det är ett gott betyg åt hemmalagets försvarsspel.

– Försvaret och innermittfältet, med Sara Ledin i spetsen, svarar för ett hästjobb.

Gyllene chansen

Just Sara var också den som fick den gyllene chansen att stänga matchen definitivt, med en närkamp ensam med Bråtens målvakt i slutminuterna.

Där studsade det dock inte riktigt Saras väg.

– Den ska jag träffa egentligen, konstaterade Sara, som dock kunde glädja sig över att det uteblivna målet mest var av akademisk karaktär – då segern ändå gick till Arvika.

– Det var roligt. Gott att vinna premiären. Det här var nog den blåsigaste matchen jag någonsin har spelat. I stort sett allt gick ut på högerkanten, det blev otroligt många inkast, fortsatte Sara.

Något, som sagt, satte en stor prägel på matchen.

Målvaktsvikarien Sanna Nicolaisen Öster som gjorde sin första division III-match verkade dock trivas i blåsten och firade genom att hålla nollan.

– Hon var bra, berömde Wennberg, som kunde glädja sig över att bredden i truppen fungerade även när den sattes på prov.

– Det var en viktig seger.