2017-10-03 17:42

2017-10-03 17:42

Tänk om han ändå hade haft fel!

Skola: Minne från en tänkvärd skollektion

ideologier. En kollektiv, förtvivlad och återhållen suck gick genom geografisalen. Året var 1963 och vi gick på Högre Allmänna Läroverket i Arvika. Om allt gick som menat var skulle vi ta realen om ett par år. Anders Strand, vår ambitiöse klassföreståndare hade just gjort extra starkt intryck på oss och sagt något som sedan följt, i alla fall mig genom livet.

Samhällskunskap handlade lektionen om och det gällde nazismen. Strand hade med tydlighet berättat om händelser från andra världskriget och hela klassen, 31 elever, satt lika förtvivlade som trollbundna av hans berättelse.

Till sist sa han: Mina vänner! Tro mig! Under er levnad kommer ni att stöta på nazister och nazistisk propaganda. Fenomenet kommer att komma tillbaka igen! Vi tittade oss omkring i salen, såg på varandra och det kändes som att vi alla tänkte samma tankar: ”Nu har han väl ändå fel?! Mycket vet han den mannen, men det kan väl inte vara möjligt att han har rätt när han påstår detta.

Han tittade ut över klassen och sa: Jag förstår om ni tvivlar på vad jag säger men så kommer det att bli.

På katedern låg ett A4-papper.

- När det dyker upp propaganda av det slaget, sa han, finns det bara ett sätt att agera! Så här!

Han gick med bestämda steg till katedern, la sin hand på papperet, knycklade ihop det och slängde det med väldig kraft i papperskorgen.

Stämningen i salen förtätades och än idag får jag gåshud när jag tänker på händelsen.

Än idag ja! Dessa rader skriver jag ner den 30 september 2017.

I Göteborg utnyttjar nu diktatordyrkande människor vår yttrandefrihet och mina tankar går till läsåret 1963 – 64 i geografisalen på Läroverket i Arvika. Anders Strand! Den gången kunde du väl ändå ha haft fel!

Urban Andersson

Samhällskunskap handlade lektionen om och det gällde nazismen. Strand hade med tydlighet berättat om händelser från andra världskriget och hela klassen, 31 elever, satt lika förtvivlade som trollbundna av hans berättelse.

Till sist sa han: Mina vänner! Tro mig! Under er levnad kommer ni att stöta på nazister och nazistisk propaganda. Fenomenet kommer att komma tillbaka igen! Vi tittade oss omkring i salen, såg på varandra och det kändes som att vi alla tänkte samma tankar: ”Nu har han väl ändå fel?! Mycket vet han den mannen, men det kan väl inte vara möjligt att han har rätt när han påstår detta.

Han tittade ut över klassen och sa: Jag förstår om ni tvivlar på vad jag säger men så kommer det att bli.

På katedern låg ett A4-papper.

- När det dyker upp propaganda av det slaget, sa han, finns det bara ett sätt att agera! Så här!

Han gick med bestämda steg till katedern, la sin hand på papperet, knycklade ihop det och slängde det med väldig kraft i papperskorgen.

Stämningen i salen förtätades och än idag får jag gåshud när jag tänker på händelsen.

Än idag ja! Dessa rader skriver jag ner den 30 september 2017.

I Göteborg utnyttjar nu diktatordyrkande människor vår yttrandefrihet och mina tankar går till läsåret 1963 – 64 i geografisalen på Läroverket i Arvika. Anders Strand! Den gången kunde du väl ändå ha haft fel!

Urban Andersson

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.