2016-03-16 06:00

2016-03-23 08:16

Tänk ett steg längre

ARVIKA: Skolans organisation

Min första reaktion om den nya skolorganisationen var helt ärligt: ”men vad tusan tänker de med?” Jag tyckte uppriktigt sagt att förslaget var värdelöst.

Och så är det ju, den första reaktionen för något man inte gillar blir för det mesta någon form av frustration, man blir lite arg. Speciellt också om man bor på landsbygden och försöker att hålla den vid liv.

Men sen när ens första reaktion har lagt sig måste man tänka ett steg längre än vad näsan räcker. Hur ser egentligen skolorna på landsbygden ut? Vad skulle det tillföra lärare, elever och samhället med den nya skolorganisationen? Jo, så här är det. Den största skillnaden mellan betygsresultaten sker inte mellan kommuner utan det är mellan skolor och där kan det skilja sig något enormt. Och hur kan man ändra på det? Jo genom att förbättra resurserna.

Enligt skollagen har alla elever rätt till en likvärdig utbildning. Jag tänker nu främst på de skolor som kanske inte har nära tillgång till en fullt utrustad idrottshall och simhall. Blir det då en likvärdig utbildning om man behöver lägga en halv skoldag på att simma de 200 metrarna i badhuset på grund av transport dit och hem, när en skola i stan endast tillägnar den satta idrottstimmen på det? Det kan också vara svårare att få tag på vikarier till landsbygden. Resurser är allt för att ditt barn ska få den bästa tänkbara skolgången, så varför sätta stop för det?

Jag är från landet och skulle absolut vilja att alla landsbygdsskolor fanns kvar, men finns det inte resurser behöver vi en lösning. Det kanske inte känns bra just nu. Men. Med bättre resurser mår lärarna bra, vilket resulterar i att ditt barn mår bra.

Och när ditt barn mår bra – ja, då mår du också bra.

Kenneth Johannesson (S)

Och så är det ju, den första reaktionen för något man inte gillar blir för det mesta någon form av frustration, man blir lite arg. Speciellt också om man bor på landsbygden och försöker att hålla den vid liv.

Men sen när ens första reaktion har lagt sig måste man tänka ett steg längre än vad näsan räcker. Hur ser egentligen skolorna på landsbygden ut? Vad skulle det tillföra lärare, elever och samhället med den nya skolorganisationen? Jo, så här är det. Den största skillnaden mellan betygsresultaten sker inte mellan kommuner utan det är mellan skolor och där kan det skilja sig något enormt. Och hur kan man ändra på det? Jo genom att förbättra resurserna.

Enligt skollagen har alla elever rätt till en likvärdig utbildning. Jag tänker nu främst på de skolor som kanske inte har nära tillgång till en fullt utrustad idrottshall och simhall. Blir det då en likvärdig utbildning om man behöver lägga en halv skoldag på att simma de 200 metrarna i badhuset på grund av transport dit och hem, när en skola i stan endast tillägnar den satta idrottstimmen på det? Det kan också vara svårare att få tag på vikarier till landsbygden. Resurser är allt för att ditt barn ska få den bästa tänkbara skolgången, så varför sätta stop för det?

Jag är från landet och skulle absolut vilja att alla landsbygdsskolor fanns kvar, men finns det inte resurser behöver vi en lösning. Det kanske inte känns bra just nu. Men. Med bättre resurser mår lärarna bra, vilket resulterar i att ditt barn mår bra.

Och när ditt barn mår bra – ja, då mår du också bra.

Kenneth Johannesson (S)

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.