2016-03-14 06:00

2016-03-16 14:02

En analys behövs

ARVIKA: Regeringens åtgärder ger nycklar mot hög sjukskrivning

Åtgärder. På senaste KF i Arvika diskuterades de höga sjukskrivningstalen inom vård och omsorg.

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro visar på viktiga nycklar som vi kommuner kan dra nytta av för att få den ökande sjukskrivningen att till att börja med plana ut för att sedan på sikt minska.

Det tycks som att den hårdare linjen med stupstockar inom område skapat en fördämning som börjat brista. Nu måste ett arbete vidta som inte tar fasta på att göra det svårare att få ersättningar utan fokuserar på det stöd som behövs före, under och efter en sjukskrivning.

Nu behövs istället en analys som ser varför det ökar och utifrån den kan några tydliga områden utkristalliseras för förbättring. Dessa områden är: Jämställdhet/Arbetsmiljö/Sjukförsäkring/Stöd till återgång/Rätt förutsättningar att kunna arbeta.

Vem vabbar, är föräldraledig eller vårdar sjuka anhöriga i högst utsträckning? Kvinnor. Påverkar detta att kvinnor i markant högre utsträckning är sjukskrivna av psykosomatiska skäl? Och hur ser arbetsmiljön ut i kvinnodominerade yrken med till exempel arbetsbelastning, stress etcetera? Även män är sjukskrivna i högre utsträckning när de jobbar i kvinnodominerade yrken.

Regeringen lägger förslag på att öronmärka föräldraledighet i högre utsträckning. Denna jämställdhetsreform är också en sjukskrivningsreform.

Försäkringskassan får nu mer medel att utföra sin handläggning på. Samordningsförbunden ges medel att förbättra inom området, kommuner och landsting ges förstärkningar som vi lokalt måste dra nytta av. Regeringen Löfven bryter med den borgerliga politiken med hårdare bedömningar och strypta resurser/skattesänkningar.

Som tidigare handledare för socialt företagande har jag på nära håll sett hur rätt förutsättningar kan lyfta människor som pga olika typer av funktionsnedsättningar har svårt att jobba utan dessa rätta förutsättningar. Unga med aktivitetsersättning ökar dramatiskt och måste mötas med kloka åtgärder för anpassning. Det är därför också glädjande att regeringen satsar på arbetsintegrerade sociala företag.

Avslutningsvis vill jag lyfta (i likhet med regeringens åtgärdsprogram) vikten av att finna de indikatorer som visar när en åtgärd på ett effektivt sätt leder till återgång i arbete och när det inte är så. Vi måste lyckas vetenskapliggöra området så att vi inte bara tycker oss göra bra saker utan faktiskt gör det på riktigt. Det ska finnas tillräckligt med resurser, men de ska också användas så effektivt som möjligt.

Kenneth Johannesson (S)

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro visar på viktiga nycklar som vi kommuner kan dra nytta av för att få den ökande sjukskrivningen att till att börja med plana ut för att sedan på sikt minska.

Det tycks som att den hårdare linjen med stupstockar inom område skapat en fördämning som börjat brista. Nu måste ett arbete vidta som inte tar fasta på att göra det svårare att få ersättningar utan fokuserar på det stöd som behövs före, under och efter en sjukskrivning.

Nu behövs istället en analys som ser varför det ökar och utifrån den kan några tydliga områden utkristalliseras för förbättring. Dessa områden är: Jämställdhet/Arbetsmiljö/Sjukförsäkring/Stöd till återgång/Rätt förutsättningar att kunna arbeta.

Vem vabbar, är föräldraledig eller vårdar sjuka anhöriga i högst utsträckning? Kvinnor. Påverkar detta att kvinnor i markant högre utsträckning är sjukskrivna av psykosomatiska skäl? Och hur ser arbetsmiljön ut i kvinnodominerade yrken med till exempel arbetsbelastning, stress etcetera? Även män är sjukskrivna i högre utsträckning när de jobbar i kvinnodominerade yrken.

Regeringen lägger förslag på att öronmärka föräldraledighet i högre utsträckning. Denna jämställdhetsreform är också en sjukskrivningsreform.

Försäkringskassan får nu mer medel att utföra sin handläggning på. Samordningsförbunden ges medel att förbättra inom området, kommuner och landsting ges förstärkningar som vi lokalt måste dra nytta av. Regeringen Löfven bryter med den borgerliga politiken med hårdare bedömningar och strypta resurser/skattesänkningar.

Som tidigare handledare för socialt företagande har jag på nära håll sett hur rätt förutsättningar kan lyfta människor som pga olika typer av funktionsnedsättningar har svårt att jobba utan dessa rätta förutsättningar. Unga med aktivitetsersättning ökar dramatiskt och måste mötas med kloka åtgärder för anpassning. Det är därför också glädjande att regeringen satsar på arbetsintegrerade sociala företag.

Avslutningsvis vill jag lyfta (i likhet med regeringens åtgärdsprogram) vikten av att finna de indikatorer som visar när en åtgärd på ett effektivt sätt leder till återgång i arbete och när det inte är så. Vi måste lyckas vetenskapliggöra området så att vi inte bara tycker oss göra bra saker utan faktiskt gör det på riktigt. Det ska finnas tillräckligt med resurser, men de ska också användas så effektivt som möjligt.

Kenneth Johannesson (S)

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.