2016-03-09 06:00

2016-03-09 08:34

Matavfall är en resurs

SVAR

I omställningen mot ett grönare samhälle, är det viktigt att vi utnyttjar den resurs som matavfallet utgör. Genom att röta insamlat matavfall får vi fordonsbränsle och biogödsel. Det fordonsbränsle som produceras på det här sättet ersätter fossilt fordonsbränsle och bidrar därför till att minska de klimatpåverkande utsläppen, vilket är förenligt med att uppfylla Arvikas och Sveriges klimatmål. Därför har Arvika kommun infört en miljöstyrande taxa för avfall i syfte att samla in så mycket som möjligt av det matavfall som uppkommer. Det betyder inte att avsikten är att våra kunder ska ge upphov till mer matavfall än idag. Vi uppmuntrar även genom taxan att man ska minska den totala sopmängden då större kärl kostar mer. Ju mindre du slänger desto billigare blir det för dig. Dock har vi sett i plockanalyser att en hel del av det matavfallet som slängs inte är ätbart, exempelvis fruktskal, potatisskal, kaffesump etc., sådant som nu kommer kunna tas tillvara för framställning av både energi och näring.

Införandet av utsortering av matavfall ser vi som en av flera åtgärder i ett större omställningsarbete för ett grönare samhälle. En annan åtgärd är exempelvis skolans arbete med att minska mängden mat som slängs. Detta kan verka motsägelsefullt, men det är två syften: dels att minska matsvinnet och dels att det matavfall som ändå uppstår kan användas till att ersätta handelsgödsel och fossilt fordonsbränsle. Det är två produkter som miljön mår bra av om användningen minskar.

Från och med 1 mars kommer matavfallet att köras till Karlskogas biogasanläggning, efter att ha omlastas i containrar på Mossebergs avfallsanläggning. Att transportera matavfallet från Arvika till Karlskoga är miljömässigt försvarbart, då nyttan är så pass stor att ta vara på matavfallet för framställning av biogas och biogödsel. Exempelvis kan en personbil på en påse rötat matavfall köra 2,5 km; på 1 000 bananskal kan man köra närmare 100 km. Samtidigt får vi viktigt biogödsel för att ersätta kontroversiellt handelsgödsel: matavfallet från 160 personer räcker för att gödsla ett hektar jordbruksmark. Ett steg i vårt interna miljöarbete blir också att tanka biobränsle istället för fossilt bränsle i våra fordon, för att minska miljöpåverkan vid transporter av exempelvis matavfall till rötning.

Angående frågan kring eventuella fördyringar i samband med insamling av hushållsavfall; det sker och har skett väldigt mycket på avfallshanteringsfronten i ett relativt kort tidsperspektiv. I Sverige och i Arvika har vi gått från en dålig miljömässig hantering av avfall till en mycket bra hantering av avfall och hög andel material- och energiåtervinning. Omställningsarbetet till en modern avfallshantering kräver resurser. Insamling av matavfall är ett viktigt steg i detta omställningsarbete. Vi räknar dock med att vi i dagsläget kan hantera insamlandet av hushållsavfall med befintliga resurser.

Sammanfattningsvis ser vi framför allt till samhällsnyttan i taxesättningen och därför har taxan för hemkompostering höjts. Möjligheten att teckna ett abonnemang för hemkompostering kommer dock fortfarande att finnas och detta är det billigaste alternativet.

Det ska inte behöva ta så lång tid att få svar. Om du har fler frågor om renhållningstaxor och som är riktade till politiker, så mejla gärna direkt till mig.

I omställningen mot ett grönare samhälle, är det viktigt att vi utnyttjar den resurs som matavfallet utgör. Genom att röta insamlat matavfall får vi fordonsbränsle och biogödsel. Det fordonsbränsle som produceras på det här sättet ersätter fossilt fordonsbränsle och bidrar därför till att minska de klimatpåverkande utsläppen, vilket är förenligt med att uppfylla Arvikas och Sveriges klimatmål. Därför har Arvika kommun infört en miljöstyrande taxa för avfall i syfte att samla in så mycket som möjligt av det matavfall som uppkommer. Det betyder inte att avsikten är att våra kunder ska ge upphov till mer matavfall än idag. Vi uppmuntrar även genom taxan att man ska minska den totala sopmängden då större kärl kostar mer. Ju mindre du slänger desto billigare blir det för dig. Dock har vi sett i plockanalyser att en hel del av det matavfallet som slängs inte är ätbart, exempelvis fruktskal, potatisskal, kaffesump etc., sådant som nu kommer kunna tas tillvara för framställning av både energi och näring.

Införandet av utsortering av matavfall ser vi som en av flera åtgärder i ett större omställningsarbete för ett grönare samhälle. En annan åtgärd är exempelvis skolans arbete med att minska mängden mat som slängs. Detta kan verka motsägelsefullt, men det är två syften: dels att minska matsvinnet och dels att det matavfall som ändå uppstår kan användas till att ersätta handelsgödsel och fossilt fordonsbränsle. Det är två produkter som miljön mår bra av om användningen minskar.

Från och med 1 mars kommer matavfallet att köras till Karlskogas biogasanläggning, efter att ha omlastas i containrar på Mossebergs avfallsanläggning. Att transportera matavfallet från Arvika till Karlskoga är miljömässigt försvarbart, då nyttan är så pass stor att ta vara på matavfallet för framställning av biogas och biogödsel. Exempelvis kan en personbil på en påse rötat matavfall köra 2,5 km; på 1 000 bananskal kan man köra närmare 100 km. Samtidigt får vi viktigt biogödsel för att ersätta kontroversiellt handelsgödsel: matavfallet från 160 personer räcker för att gödsla ett hektar jordbruksmark. Ett steg i vårt interna miljöarbete blir också att tanka biobränsle istället för fossilt bränsle i våra fordon, för att minska miljöpåverkan vid transporter av exempelvis matavfall till rötning.

Angående frågan kring eventuella fördyringar i samband med insamling av hushållsavfall; det sker och har skett väldigt mycket på avfallshanteringsfronten i ett relativt kort tidsperspektiv. I Sverige och i Arvika har vi gått från en dålig miljömässig hantering av avfall till en mycket bra hantering av avfall och hög andel material- och energiåtervinning. Omställningsarbetet till en modern avfallshantering kräver resurser. Insamling av matavfall är ett viktigt steg i detta omställningsarbete. Vi räknar dock med att vi i dagsläget kan hantera insamlandet av hushållsavfall med befintliga resurser.

Sammanfattningsvis ser vi framför allt till samhällsnyttan i taxesättningen och därför har taxan för hemkompostering höjts. Möjligheten att teckna ett abonnemang för hemkompostering kommer dock fortfarande att finnas och detta är det billigaste alternativet.

Det ska inte behöva ta så lång tid att få svar. Om du har fler frågor om renhållningstaxor och som är riktade till politiker, så mejla gärna direkt till mig.

  • Lisa Levin (S), ordförande Arvika teknik AB