2016-03-09 06:00

2016-03-09 08:32

Ännu inget svar

ARVI8KA: Angående avfallstaxan

Sopor. Den 16 februari ställde jag i en insändare i AN några frågor till de politiska partierna i Arvika. Det gällde taxan för sophämtning.

Jag berättade också att jag mejlat i princip samma frågor till företrädare för alla partier utom SD. Insändaren var mitt tredje försök att få svar på frågan om varför taxan höjs för oss som nästan inte har något matavfall alls. Och det lilla vi har hemkomposterar vi för egen jordförbättring till trädgårdslandet och därför har vi inte något matavfall att lägga i soptunnan.

Eftersom ingen politiker svarat får jag dra mina egna slutsatser. Det är att våra politiker inte har den blekaste aning om varför de höjt taxan för oss som hemkomposterar. Om alla hushåll väljer att sortera matavfall då är det endast de som inte har något matavfall och endast har sophämtning en gång i månaden som får höjd avgift. Vad är det som motiverar att vi får ökad avgift?

Jag framförde också synpunkten att vi inte belastar arbetsmiljön för de som hämtar soporna och när jag läser artikeln ”Johans banan blir biogas ”i AN så ser jag, citat ”För renhållningspersonalen betyder insamlingen lite merarbete då man endast kan tömma ett kärl i taget jämfört med både två och tre tidigare”. Då drar jag ännu en egen slutsats. Det är det merarbetet vi ska betala för. Vi som inte har matavfall. Så nu kan ni fortsätta att låta bli att svara eftersom jag hjälpt er med det. Men det är klart, har ni någon annan förklaring till beslutet är ni välkomna med den. Väljer att även den här gången berätta att Livsmedels-, Naturvårds- och Jordbruksverket sedan länge har en kampanj där budskapet är att vi måste minska matsvinnet.

Följande citat är från de tre verkens broschyr Låt matavfall bli smart avfall: ”Även om vi i möjligaste mån ska ta tillvara och nyttja matavfallet på bästa sätt, är det absolut bästa så klart om energin hamnar i våra kroppar istället för att omvandlas till biogas. Enligt en norsk rapport från 2011 (Ole Jørgen Hanssen, Food Waste in Norway in a value chain perspective) är det ur ett klimatperspektiv ungefär tio gånger mer effektivt att förebygga matavfall än att använda det för biogasproduktion (då biogasen ersätter diesel)”.

Jag berättade också att jag mejlat i princip samma frågor till företrädare för alla partier utom SD. Insändaren var mitt tredje försök att få svar på frågan om varför taxan höjs för oss som nästan inte har något matavfall alls. Och det lilla vi har hemkomposterar vi för egen jordförbättring till trädgårdslandet och därför har vi inte något matavfall att lägga i soptunnan.

Eftersom ingen politiker svarat får jag dra mina egna slutsatser. Det är att våra politiker inte har den blekaste aning om varför de höjt taxan för oss som hemkomposterar. Om alla hushåll väljer att sortera matavfall då är det endast de som inte har något matavfall och endast har sophämtning en gång i månaden som får höjd avgift. Vad är det som motiverar att vi får ökad avgift?

Jag framförde också synpunkten att vi inte belastar arbetsmiljön för de som hämtar soporna och när jag läser artikeln ”Johans banan blir biogas ”i AN så ser jag, citat ”För renhållningspersonalen betyder insamlingen lite merarbete då man endast kan tömma ett kärl i taget jämfört med både två och tre tidigare”. Då drar jag ännu en egen slutsats. Det är det merarbetet vi ska betala för. Vi som inte har matavfall. Så nu kan ni fortsätta att låta bli att svara eftersom jag hjälpt er med det. Men det är klart, har ni någon annan förklaring till beslutet är ni välkomna med den. Väljer att även den här gången berätta att Livsmedels-, Naturvårds- och Jordbruksverket sedan länge har en kampanj där budskapet är att vi måste minska matsvinnet.

Följande citat är från de tre verkens broschyr Låt matavfall bli smart avfall: ”Även om vi i möjligaste mån ska ta tillvara och nyttja matavfallet på bästa sätt, är det absolut bästa så klart om energin hamnar i våra kroppar istället för att omvandlas till biogas. Enligt en norsk rapport från 2011 (Ole Jørgen Hanssen, Food Waste in Norway in a value chain perspective) är det ur ett klimatperspektiv ungefär tio gånger mer effektivt att förebygga matavfall än att använda det för biogasproduktion (då biogasen ersätter diesel)”.

  • Janne Grahn