2017-08-12 06:00

2017-08-12 06:00

Lokal mjölk, el och värme

GLAVA: Värmlandsresan

Sågverk, glasbruk och skifferbrott förknippades med Glava. I dag är det solceller, lantbruk med mejeri och Värmlands första asylboendet som sätter Glava på kartan.

Tätorten Glava har inte alltid varit tätort. Med ett invånarantal som pendlat under och över 200-strecket ökade antalet invånare markant då asylsökande flyttade in på Glava gästgård med paviljonger, det första asylboendet i Värmland under den senaste flyktingströmmen.

De första kom hösten 2012 och nu i juli flyttade de sista ut och asylboendet är avvecklat. Som mest bodde 350 personer där. Självklart påverkades den lilla orten mycket och engagemanget var stort. En av de som flest 80 volontärer som jobbade för att hjälpa dem med allt från kläder till anpassning till det svenska samhället är Berit Engqvist, kassör i ideella föreningen Glava Bygdekontor.

– Det var totalt kaos i början. De hade inga höst- och vinterkläder, inga pengar för buss till Arvika, ingen visste hur man kontaktade sjukvård och det var svårt att veta vem som skulle göra vad av kommun, landsting och migrationsverket. Så vi tog tag i det själva och började en klädinsamling där Glavafamiljerna gav det de hade hemma.

Ica Nära i Glava öppnade sin källare för klädinsamling och utdelning. Men det blev till slut för mycket jobb.

– Då tog vi hjälp av Röda korset Kupan i Arvika. När det rullade i gång ordentligt och vi hade 350 flyktingar här organiserade Siv Jivesand en individuell service så alla barn, män och kvinnor fick det de behövde för alla årstider.

Volontärer i föreningen har agerat tolk, konflikthanterare, bank, kontor, startade kulturcafé, arrangerade utflykter och höll lektioner i lätt svenska, samhällsinformation och trafikvett.

– Det har varit en del konflikter och några har mått så dåligt att de behövt få psykiatrisk hjälp. De har haft svårt att röra sig i trafiken och några grupper har haft väldigt långa fingrar och behövt lära sig skilja på mitt och ditt. Men efter allt kaos blev de sista två åren mer lugna och då har det fungerat bra. Vi har fått höra otroliga berättelser och fått vänner för livet, säger Berit Engqvist.

Parallellt med asylverksamheten har Bygdekontoret bedrivit verksamhet för Glavabornas barn och ungdomar på kvällar och helger. Nu har det varit lägervecka med dagaktiviteter. Den håller Berit Engqvist också i.

Natur och lugn

På Ica Nära Glava finns också spår av de asylsökande. På en vägg hänger tacklappar till handlaren Cay Samuelsson och hans familj. På en annan 60 polisanmälningar om snatteri från de senaste fem åren.

– Det har varit frustrerande, men nu har det lugnat ner sig, säger han.

Han har varit handlare i Glava i 27 år, om sju månader ska sonen Johan ta över och frun Åsa fortsätter jobba kvar.

– Det går bra för oss. Det är en välsorterad butik och att Konsum här stängde 2008 gjorde ju också gott för vår ekonomi. Med tre mil till Arvika handlar folk här och på sommaren ökar vi omsättningen med 200 procent tack vare sommargäster och turister, säger Caj Samuelsson.

Vad är det bästa med att bo i Glava?

– Det bästa är naturen, jag är jägare också. Det är lugnt här och man kan vara sig själv. Sen finns det mesta. Vi är ombud för Systembolaget, apoteket, spel och posten. Det finns en skola, laxodling och en mc-butik. Man behöver inte åka härifrån, säger han och ler.

Nytt mejeri

Och mjölken som står i kyldisken kommer inte långt ifrån den heller. I september 2016 startade Arvikabygdens mejeri med mjölk från de lokala gårdarna Hillringsbergs lantgård och Sälboda gård. Ett mejeri som ägs av de båda bönderna själva.

– Det är ett litet mejeri med stor produktion. Vi levererar vår mjölk och grädde till nästan alla Ica- och Coop-butiker i Arvika kommun och så finns den på Ica Välsviken i Karlstad och Hypermat i Charlottenberg, säger Robert Aronius på Hillringsbergs lantgård.

Grädde började de leverera lagom till midsommar och i sommar har Klässbols konfektyr gjort sin glass på den.

– Den var go den! Och folk verkar gilla mjölken också. Jag tycker folk ska dricka bygdens mjölk, åtminstone svensk. Vi konkurrerar inte med varandra här utan med utländska varor. Tillsammans har vi djur på ett stort område för ett öppet landskap som annars skulle växt igen. Det är därför det är viktigt att folk handlar lokalt, säger Robert Aronius.

Tre kor och en kalv från gårdarna är också modeller på förpackningen, designad och tillverkad i Värmland. Det är Lärka, Tilda, Krona och kalven Säffle.

Solenergi

Granne med gården och mejeriet produceras det solenergi. Eller åtminstone idéer till hur solpaneler kan användas i länder och områden där det i dag inte finns el.

För solpanelsfabriken står sedan två år still. I maj 2015 stängdes maskinerna då Swemodule gick i konkurs. För ett år sedan fick fabriken nya ägare genom Tomas Wedelin, vd för Rymans elservice. Just nu jobbar fyra personer med att starta upp den igen för solpanelsproduktion.

– Maskinparken är uppdaterad och reda att köra i gång. Det är en del annat kvar att göra men vi skulle eventuellt kunna köra i gång i slutet av året, säger teknikchefen Per-Erik Jonsson.

Forskningcentret Glava Energy Center i samma byggnad har varit igång hela tiden och driver flera projekt för att förbättra och förnya solcellsanvändningen för elproduktion. På det stora fältet med solpaneler finns nu även ett stort tält med solpaneler i tre olika material, kisel, tunnfilm och organiskt som testkörs.

Och det är bara några av företagen i Glava. Hantverkare och konstnärer utgör en stor del av de små.

Tätorten Glava har inte alltid varit tätort. Med ett invånarantal som pendlat under och över 200-strecket ökade antalet invånare markant då asylsökande flyttade in på Glava gästgård med paviljonger, det första asylboendet i Värmland under den senaste flyktingströmmen.

De första kom hösten 2012 och nu i juli flyttade de sista ut och asylboendet är avvecklat. Som mest bodde 350 personer där. Självklart påverkades den lilla orten mycket och engagemanget var stort. En av de som flest 80 volontärer som jobbade för att hjälpa dem med allt från kläder till anpassning till det svenska samhället är Berit Engqvist, kassör i ideella föreningen Glava Bygdekontor.

– Det var totalt kaos i början. De hade inga höst- och vinterkläder, inga pengar för buss till Arvika, ingen visste hur man kontaktade sjukvård och det var svårt att veta vem som skulle göra vad av kommun, landsting och migrationsverket. Så vi tog tag i det själva och började en klädinsamling där Glavafamiljerna gav det de hade hemma.

Ica Nära i Glava öppnade sin källare för klädinsamling och utdelning. Men det blev till slut för mycket jobb.

– Då tog vi hjälp av Röda korset Kupan i Arvika. När det rullade i gång ordentligt och vi hade 350 flyktingar här organiserade Siv Jivesand en individuell service så alla barn, män och kvinnor fick det de behövde för alla årstider.

Volontärer i föreningen har agerat tolk, konflikthanterare, bank, kontor, startade kulturcafé, arrangerade utflykter och höll lektioner i lätt svenska, samhällsinformation och trafikvett.

– Det har varit en del konflikter och några har mått så dåligt att de behövt få psykiatrisk hjälp. De har haft svårt att röra sig i trafiken och några grupper har haft väldigt långa fingrar och behövt lära sig skilja på mitt och ditt. Men efter allt kaos blev de sista två åren mer lugna och då har det fungerat bra. Vi har fått höra otroliga berättelser och fått vänner för livet, säger Berit Engqvist.

Parallellt med asylverksamheten har Bygdekontoret bedrivit verksamhet för Glavabornas barn och ungdomar på kvällar och helger. Nu har det varit lägervecka med dagaktiviteter. Den håller Berit Engqvist också i.

Natur och lugn

På Ica Nära Glava finns också spår av de asylsökande. På en vägg hänger tacklappar till handlaren Cay Samuelsson och hans familj. På en annan 60 polisanmälningar om snatteri från de senaste fem åren.

– Det har varit frustrerande, men nu har det lugnat ner sig, säger han.

Han har varit handlare i Glava i 27 år, om sju månader ska sonen Johan ta över och frun Åsa fortsätter jobba kvar.

– Det går bra för oss. Det är en välsorterad butik och att Konsum här stängde 2008 gjorde ju också gott för vår ekonomi. Med tre mil till Arvika handlar folk här och på sommaren ökar vi omsättningen med 200 procent tack vare sommargäster och turister, säger Caj Samuelsson.

Vad är det bästa med att bo i Glava?

– Det bästa är naturen, jag är jägare också. Det är lugnt här och man kan vara sig själv. Sen finns det mesta. Vi är ombud för Systembolaget, apoteket, spel och posten. Det finns en skola, laxodling och en mc-butik. Man behöver inte åka härifrån, säger han och ler.

Nytt mejeri

Och mjölken som står i kyldisken kommer inte långt ifrån den heller. I september 2016 startade Arvikabygdens mejeri med mjölk från de lokala gårdarna Hillringsbergs lantgård och Sälboda gård. Ett mejeri som ägs av de båda bönderna själva.

– Det är ett litet mejeri med stor produktion. Vi levererar vår mjölk och grädde till nästan alla Ica- och Coop-butiker i Arvika kommun och så finns den på Ica Välsviken i Karlstad och Hypermat i Charlottenberg, säger Robert Aronius på Hillringsbergs lantgård.

Grädde började de leverera lagom till midsommar och i sommar har Klässbols konfektyr gjort sin glass på den.

– Den var go den! Och folk verkar gilla mjölken också. Jag tycker folk ska dricka bygdens mjölk, åtminstone svensk. Vi konkurrerar inte med varandra här utan med utländska varor. Tillsammans har vi djur på ett stort område för ett öppet landskap som annars skulle växt igen. Det är därför det är viktigt att folk handlar lokalt, säger Robert Aronius.

Tre kor och en kalv från gårdarna är också modeller på förpackningen, designad och tillverkad i Värmland. Det är Lärka, Tilda, Krona och kalven Säffle.

Solenergi

Granne med gården och mejeriet produceras det solenergi. Eller åtminstone idéer till hur solpaneler kan användas i länder och områden där det i dag inte finns el.

För solpanelsfabriken står sedan två år still. I maj 2015 stängdes maskinerna då Swemodule gick i konkurs. För ett år sedan fick fabriken nya ägare genom Tomas Wedelin, vd för Rymans elservice. Just nu jobbar fyra personer med att starta upp den igen för solpanelsproduktion.

– Maskinparken är uppdaterad och reda att köra i gång. Det är en del annat kvar att göra men vi skulle eventuellt kunna köra i gång i slutet av året, säger teknikchefen Per-Erik Jonsson.

Forskningcentret Glava Energy Center i samma byggnad har varit igång hela tiden och driver flera projekt för att förbättra och förnya solcellsanvändningen för elproduktion. På det stora fältet med solpaneler finns nu även ett stort tält med solpaneler i tre olika material, kisel, tunnfilm och organiskt som testkörs.

Och det är bara några av företagen i Glava. Hantverkare och konstnärer utgör en stor del av de små.

Glava

Folkmängd: Tätort 236, församling 937 (2016)

Läge: Tätort Arvika kommun och kyrkby i Glava socken tre mil sydost om Arvika på Glafsfjordens östra sida.

Orten omnämns 1540 och Glava kyrka byggdes 1736. Orten förlorade 2010 sin status som tätort på grund av minskande befolkning, men återfick den 2015.

Folkparken heter Hillringsberg med stor midsommardagsdans till livemusik varje år. Och på hembygdsgården finns ett skiffermuseum.

Mest kända person från Glava är före detta racerföraren Kenny Bräck.

Källa: