2017-08-11 06:00

2017-08-11 06:00

Fler tar ut gymnasieexamen

ARVIKA: Liten ökning i antal elever som får ut sin gymnasieexamen i den kommunala skolan

I år var det en ökning av antalet elever som gick ut med en godkänd gymnasieexamen från de kommunala gymnasieskolorna Solberga och Taserud.

Ökningen var liten, och enligt Carin Hedengård, gymnasiechef i Arvika kommun, beror det bland annat på en ny stödorganisation.

För att få ut en godkänd gymnasieexamen ska eleven ha fått godkänt i kurser som omfattar minst 2 250 av de totalt 2 500 poängen av utbildningen.

Eleven ska även ha godkänt i specifika kurser beroende på om det är ett högskoleförberedande program eller yrkesförberedande program, och i kurser som engelska 5, svenska 1, matematik 1 och gymnasiearbete krävs godkänt oavsett program.

De sammanslagna siffrorna för både Solberga och Taserud var 80 procent 2015, 75.2 procent 2016 och 81.8 procent i år.

– Så någon tydlig trend uppgående kan man inte direkt se, mer än att vi 2017 fick fler examensbevis och jag menar att det kan hänföras till att stödorganisationen på skolorna har satt sig och att eleverna som tog examen 2017 fått detta med sig från årskurs 1 till årskurs 3, säger Carin Hedengård, gymnasiechef i Arvika kommun.

Ny stödorganisation

För fyra år sedan började gymnasieskolorna att jobba med en ny stödorganisation och det är nu den som har satt sig, enligt Carin Hedengård.

I den nya stödorganisationen sätts stödet in från årskurs 1. Båda skolorna har lagt in extra stödlektioner i schemat samt fler lektioner utlagda än den garanterade undervisningstiden i flera av kurserna.

– På Taserudsgymnasiet har man byggt upp en stödorganisation tillsammans med elevhälsan, med en specialpedagog och två lärare. Där den ene läraren jobbar med de gymnasiegemensamma ämnena, och den andre läraren jobbar med yrkesämnena på alla program, säger Carin Hedengård och fortsätter:

– Det har blivit ett lyft, som elev känner man att man är sedd av fler personer och man har bättre förutsättningar för att komma vidare.

På Solbergagymnasiet har man också en upparbetad stödorganisation med bland annat resurs autism. Här kan eleverna komma för extra stöd och struktur i sitt skolarbete. Här finns specialpedagog och ämneslärare på plats. Förutom detta finns extra möjligheter till stöd som ligger med för varje program.

Arbetsplatsförlagd praktik

Vad gäller Taserudsgymnasiet så poängterar Carin Hedengård att praktiken, APL (arbetsplatsförlagt lärande), i årkurs 2 och 3 är en motivationshöjare för de elever som läser ett yrkesförberedande program.

– Vi har ett bra samarbete med näringslivet i västra Värmland och har lätt att få ut våra elever på praktikplatser.

Carin Hedengård tycker också att studie- och yrkesvägledarna har blivit ännu bättre på att få eleverna att känna efter vad de verkligen vill när de ska välja gymnasieprogram.

Modellberäknat värde

SKL, Sveriges kommuner och landsting, räknar varje år ut något som heter modellberäknat värde.

De tittar bland annat på elevernas kön, föräldrarnas utbildningsnivå, föräldrarnas inkomstnivå, nyinvandrande elever, ekonomiskt bistånd, undervisning, skolmiljö och klasskamrater, och genom den modellen får de sedan fram ett förväntat resultat för kommunen.

Arvika är en av de kommunerna som, i den senaste mätningen, nådde ett bättre resultat än det modellberäknade värdet, både vad gäller godkänd gymnasieexamen och betygsresultat.

– Det tycker jag är roligt. Jag ser det som att vi är duktiga på att kompensera och ge eleverna det stöd de behöver för att nå sina resultat, säger Carin Hedengård.

Hur kan du vara säker på att det inte handlar om glädjebetyg?

– Det kan det vara i vissa fall, men jag vet att rektorerna går igenom det på skolorna. Det här måste vi ha ögonen på, vi kan ju inte ge glädjebetyg, utan det här måste bära hela vägen. Jag upplever det som att det finns noggrannhet och tydlighet hos lärarna att det ska vara så rätt som det går att få.

Ökningen var liten, och enligt Carin Hedengård, gymnasiechef i Arvika kommun, beror det bland annat på en ny stödorganisation.

För att få ut en godkänd gymnasieexamen ska eleven ha fått godkänt i kurser som omfattar minst 2 250 av de totalt 2 500 poängen av utbildningen.

Eleven ska även ha godkänt i specifika kurser beroende på om det är ett högskoleförberedande program eller yrkesförberedande program, och i kurser som engelska 5, svenska 1, matematik 1 och gymnasiearbete krävs godkänt oavsett program.

De sammanslagna siffrorna för både Solberga och Taserud var 80 procent 2015, 75.2 procent 2016 och 81.8 procent i år.

– Så någon tydlig trend uppgående kan man inte direkt se, mer än att vi 2017 fick fler examensbevis och jag menar att det kan hänföras till att stödorganisationen på skolorna har satt sig och att eleverna som tog examen 2017 fått detta med sig från årskurs 1 till årskurs 3, säger Carin Hedengård, gymnasiechef i Arvika kommun.

Ny stödorganisation

För fyra år sedan började gymnasieskolorna att jobba med en ny stödorganisation och det är nu den som har satt sig, enligt Carin Hedengård.

I den nya stödorganisationen sätts stödet in från årskurs 1. Båda skolorna har lagt in extra stödlektioner i schemat samt fler lektioner utlagda än den garanterade undervisningstiden i flera av kurserna.

– På Taserudsgymnasiet har man byggt upp en stödorganisation tillsammans med elevhälsan, med en specialpedagog och två lärare. Där den ene läraren jobbar med de gymnasiegemensamma ämnena, och den andre läraren jobbar med yrkesämnena på alla program, säger Carin Hedengård och fortsätter:

– Det har blivit ett lyft, som elev känner man att man är sedd av fler personer och man har bättre förutsättningar för att komma vidare.

På Solbergagymnasiet har man också en upparbetad stödorganisation med bland annat resurs autism. Här kan eleverna komma för extra stöd och struktur i sitt skolarbete. Här finns specialpedagog och ämneslärare på plats. Förutom detta finns extra möjligheter till stöd som ligger med för varje program.

Arbetsplatsförlagd praktik

Vad gäller Taserudsgymnasiet så poängterar Carin Hedengård att praktiken, APL (arbetsplatsförlagt lärande), i årkurs 2 och 3 är en motivationshöjare för de elever som läser ett yrkesförberedande program.

– Vi har ett bra samarbete med näringslivet i västra Värmland och har lätt att få ut våra elever på praktikplatser.

Carin Hedengård tycker också att studie- och yrkesvägledarna har blivit ännu bättre på att få eleverna att känna efter vad de verkligen vill när de ska välja gymnasieprogram.

Modellberäknat värde

SKL, Sveriges kommuner och landsting, räknar varje år ut något som heter modellberäknat värde.

De tittar bland annat på elevernas kön, föräldrarnas utbildningsnivå, föräldrarnas inkomstnivå, nyinvandrande elever, ekonomiskt bistånd, undervisning, skolmiljö och klasskamrater, och genom den modellen får de sedan fram ett förväntat resultat för kommunen.

Arvika är en av de kommunerna som, i den senaste mätningen, nådde ett bättre resultat än det modellberäknade värdet, både vad gäller godkänd gymnasieexamen och betygsresultat.

– Det tycker jag är roligt. Jag ser det som att vi är duktiga på att kompensera och ge eleverna det stöd de behöver för att nå sina resultat, säger Carin Hedengård.

Hur kan du vara säker på att det inte handlar om glädjebetyg?

– Det kan det vara i vissa fall, men jag vet att rektorerna går igenom det på skolorna. Det här måste vi ha ögonen på, vi kan ju inte ge glädjebetyg, utan det här måste bära hela vägen. Jag upplever det som att det finns noggrannhet och tydlighet hos lärarna att det ska vara så rätt som det går att få.

  • Anton Eriksson