2017-08-10 12:09

2017-08-10 12:09

"Folk ska inte skickas runt"

ARVIKA: Cheferna tror på bättre vård med ny organisation och nya arbetssätt.

– Vi ska undvika flaskhalsar och inte skicka runt folk i onödan.
Synnöve Tyridal, chef för familjecentralen, förklarar vad höstens nya arbetssättet Beon går ut på.

Patienter utan tydliga medicinska behov riskerar att skickas runt och fastna i vårdköer. Tillgänglighet, kontinuitet och samarbete - både inom landstinget och med andra aktörer - behöver bli bättre.

Måste bli bättre

I onsdags berättade AN om Anders som sökt hjälp för att han inte kan kontrollera sin ilska. Han hamnade i dubbla köer, både hos psykiatrin och allmänläkaren. Avslaget på remissen från psykiatrin var skrivet på ett språk han knappt förstod. Och den utlovade tiden hos sin läkare på vårdcentralen väntar han fortfarande på, efter nästan tre månader.

Annika Ode, verksamhetschef för all öppenvård i Arvika, Eda och Årjäng, konstaterade att ”här har vi inte lyckats” och ”vi måste bli bättre”.

Enklare samarbete

– Ambitionen är att vi inte ska släppa några patienter. Sen händer det och då måste vi göra om och göra bättre.

Hur ska det gå till?

Öppenvårdens nya organisation, där vårdcentralerna och den öppna psykiatrin ligger under samma verksamhet, gör att samarbetet blir enklare, förklarar Annika Ode.

- Kontinuiteten ökar för de patienter som behöver stöd både från vårdcentral och psykiatri.

Tror på Beon

Hon tror också på Beon, det nya arbetssätt som införs under hösten och som gäller all öppenvård. Förkortningen står för bästa-effektiva-omhändertagande-nivå.

Synneöve Tyridal sammanfattar vad det går ut på:

– Vi ska undvika flaskhalsar och inte skicka runt folk i onödan.

Ett snabbt omhändertagande direkt till den som är bäst lämpad och att olika yrkesgrupper samverkar i team runt patienten behövs för att nå målet, förklarar Annika Ode.

Vad betyder Beon för patienter som Anders?

– De ringer rådgivningen, slussas till en distriktssköterska som bedömer om stöd behövs. En tid för samtal hos kurator ska helst ges samma dag men det är vårdgarantin sju dagar som gäller.

Färre hyrläkare

I dag måste mycket gå genom läkare. Det är ett förlegat arbetsätt som hänger kvar inom vården, konstateras i arbetet med Beon. Tanken är att andra grupper ska få större befogenhet - till exempel sköterskor, kuratorer och sjukgymnaster.

– Den medicinska kvaliteten blir bättre men också arbetsmiljön och ekonomin, hoppas Annika Ode.

Bland annat räknar landstinget med att kunna minska kostnaden för hyrläkare och lägga de pengarna på andra yrkesgrupper.

Beon införs i hela Värmland under hösten och effekterna ska vara mätbara under 2018.

Möter hela familjen

Familjecentralen är ett av de ställen där lagarbete mellan olika yrkesgrupper och samverkan mellan kommun och landsting funnits länge. Förändringar väntar för att stärka det förebyggande arbetet, och bland annat fånga upp om det förekommer våld i nära relationer.

– Varje BVC-sköterska ska ha hand om färre noll till ettåringar, 50 i stället för 60.

Familjecentralens arbete handlar om att möta hela familjen genom barnen. Från att de ligger i magen och båda föräldrarna kommer till barnmorskemottagningen till BVC:s regelbundna kontakter upp till att barnen är sex år.

– Hela familjecentralen är inriktad på att fånga upp de som behöver stöd, säger Synnöve Tyridal.

Flest mammor

Hon poängterar att det gäller alla i familjen, inte bara kvinnorna och barnen, även om det fortfarande är flest mammor som kommer.

– Det finns behov av att inkludera männen och papporna mer. Men vi har blivit bättre.

Förebygga våld

Att förebygga och upptäcka våld i nära relationer är ett av familjecentralens många uppdrag. Att till exempel låta familjerådgivare bjuda in alla nya familjer till samtal är ett sätt att erbjuda stöd, föräldrautbildning är ett annat.

Patienter utan tydliga medicinska behov riskerar att skickas runt och fastna i vårdköer. Tillgänglighet, kontinuitet och samarbete - både inom landstinget och med andra aktörer - behöver bli bättre.

Måste bli bättre

I onsdags berättade AN om Anders som sökt hjälp för att han inte kan kontrollera sin ilska. Han hamnade i dubbla köer, både hos psykiatrin och allmänläkaren. Avslaget på remissen från psykiatrin var skrivet på ett språk han knappt förstod. Och den utlovade tiden hos sin läkare på vårdcentralen väntar han fortfarande på, efter nästan tre månader.

Annika Ode, verksamhetschef för all öppenvård i Arvika, Eda och Årjäng, konstaterade att ”här har vi inte lyckats” och ”vi måste bli bättre”.

Enklare samarbete

– Ambitionen är att vi inte ska släppa några patienter. Sen händer det och då måste vi göra om och göra bättre.

Hur ska det gå till?

Öppenvårdens nya organisation, där vårdcentralerna och den öppna psykiatrin ligger under samma verksamhet, gör att samarbetet blir enklare, förklarar Annika Ode.

- Kontinuiteten ökar för de patienter som behöver stöd både från vårdcentral och psykiatri.

Tror på Beon

Hon tror också på Beon, det nya arbetssätt som införs under hösten och som gäller all öppenvård. Förkortningen står för bästa-effektiva-omhändertagande-nivå.

Synneöve Tyridal sammanfattar vad det går ut på:

– Vi ska undvika flaskhalsar och inte skicka runt folk i onödan.

Ett snabbt omhändertagande direkt till den som är bäst lämpad och att olika yrkesgrupper samverkar i team runt patienten behövs för att nå målet, förklarar Annika Ode.

Vad betyder Beon för patienter som Anders?

– De ringer rådgivningen, slussas till en distriktssköterska som bedömer om stöd behövs. En tid för samtal hos kurator ska helst ges samma dag men det är vårdgarantin sju dagar som gäller.

Färre hyrläkare

I dag måste mycket gå genom läkare. Det är ett förlegat arbetsätt som hänger kvar inom vården, konstateras i arbetet med Beon. Tanken är att andra grupper ska få större befogenhet - till exempel sköterskor, kuratorer och sjukgymnaster.

– Den medicinska kvaliteten blir bättre men också arbetsmiljön och ekonomin, hoppas Annika Ode.

Bland annat räknar landstinget med att kunna minska kostnaden för hyrläkare och lägga de pengarna på andra yrkesgrupper.

Beon införs i hela Värmland under hösten och effekterna ska vara mätbara under 2018.

Möter hela familjen

Familjecentralen är ett av de ställen där lagarbete mellan olika yrkesgrupper och samverkan mellan kommun och landsting funnits länge. Förändringar väntar för att stärka det förebyggande arbetet, och bland annat fånga upp om det förekommer våld i nära relationer.

– Varje BVC-sköterska ska ha hand om färre noll till ettåringar, 50 i stället för 60.

Familjecentralens arbete handlar om att möta hela familjen genom barnen. Från att de ligger i magen och båda föräldrarna kommer till barnmorskemottagningen till BVC:s regelbundna kontakter upp till att barnen är sex år.

– Hela familjecentralen är inriktad på att fånga upp de som behöver stöd, säger Synnöve Tyridal.

Flest mammor

Hon poängterar att det gäller alla i familjen, inte bara kvinnorna och barnen, även om det fortfarande är flest mammor som kommer.

– Det finns behov av att inkludera männen och papporna mer. Men vi har blivit bättre.

Förebygga våld

Att förebygga och upptäcka våld i nära relationer är ett av familjecentralens många uppdrag. Att till exempel låta familjerådgivare bjuda in alla nya familjer till samtal är ett sätt att erbjuda stöd, föräldrautbildning är ett annat.

  • Helena Söderqvist